TerrAkvatisk bristanalys för hållbara landskap Johan Törnblom 2008-10-09.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Att finna rätt lokaler för vattenbruk! Jens Andersson Regionförbundet Jämtlands län.
Advertisements

Lena Eriksson Bram och Niclas Hjerdt
Naturvårdsbiologiska urvalskriterier Urvalskriterier Kriterier – För mångfalden viktiga livsmiljöer (klass I-III) – Livsmiljöer där mångfalden utvecklas.
En översyn av riksintressen pågår
”Vattenlagar” och aktörer
Byggnadsnämndens beslut ( ) • ”att ge Stadsbyggnadskontoret i uppdrag att genom detaljplan pröva lämpligheten av att möjliggöra bostäder inom.
Fragmentering av landskap Andreas Seiler Inst. för ekologi, SLU
Sveriges miljömål Sveriges riksdag har satt upp miljömål för en hållbar samhällsutveckling. Målen styr miljöarbetet i Sverige. De visar vägen till ett.
LPT. Lagen om sluten psykiatrisk tvångsvård.
Hälsofrämjande transportsystem för ett hållbart samhälle Johan Hallberg, 15 mars 2012.
DEFINITIONER AV DE 16 SVENSKA MILJÖKVALITETSMÅLEN
Sveriges lantbruksuniversitet Fortlöpande miljöanalys Historik FoMa 1992: ”Långsiktig uppföljning av naturresursernas tillstånd” (anslagsframställningen)
Biologisk mångfald.
Åtgärdsbehov (vattenförvaltningen)
Visioner, vattenråd och god status Jonas Johansson Limnolog Vattenstrategiska enheten Länsstyrelsen i Skåne län.
Avrinningsområdesvisa
Miljömål och klimatstrategi
Vattenförvaltningens kvalitetsfaktorer som indikatorer i miljömålsuppföljningen Smidigt uttag från en databas: VISS Ingen ytterligare bearbetning av materialet.
Människan eller naturen i centrum?.  Syftet med rapporten är att klargöra avsikten med de nationella miljökvalitetsmålen och belysa möjligheterna och.
Regional uppföljning och bedömning av Levande skogar 2014
Naturmiljön och miljömålen Lotta Andersson. Kontaktade myndigheter/organisationer.
Nagoya och svensk miljöpolitik
Oxunda vattensamverkan och Edsviken vattensamverkan
Hållbar Utveckling Vad är det?.
”Ett hållbart Blekinge” – Hur ska vi nå miljömålen?
Vattenvårdsplan för kust, vattendrag och sjöar i Torsås kommun Niklas Nilsson Ett verktyg för att engagera, inspirera och agera för.
Sigtunastiftelsen 17 maj 2006
Hållbar utveckling -en förutsättning för vårt läns tillväxt Torsås Kustmiljögrupp
1. Begränsad klimatpåverkan
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET
1 3 viktiga anpassningar, specifikt för arbetgrupperna: 1. Anpassa riktlinjer och utbildningar utifrån målbilderna. Hänsynskrävande biotoper, kantzoner.
Nationell utvärdering 2015 Tre fokusområden av stor vikt näringslivets miljöarbete hållbar konsumtion hållbara städer.
Den framtida vattenförvaltningen och Nya Greppa Näringen Falkenberg Björn Sjöberg Västerhavets vattendistrikt.
Etik, försiktighet och hållbar utveckling med havet i särskilt beaktande Christian Munthe Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori flov.gu.se.
LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG
Främja hälsa – en nyckel till hållbar utveckling
Miljömålen och förorenade områden
Ulrika Palme, Hållbara urbana VA-system Ulrika Palme Miljösystemanalys, Energi & Miljö Chalmers tekniska högskola.
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 1/9 Naturvårdsverkets utgångspunkter för efterbehandling av förorenade områden.
Miljömål: Levande sjöar och vattendrag
Vattenförsörjningsplaner
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 1 Regional årlig uppföljning av miljökvalitetsmålen Naturvårdsverkets anvisningar.
Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö - målmanual för uppföljning
Hälsofrämjande besöksnäring för ett hållbart samhälle Johan Hallberg, 21 mars 2012.
MILJÖKVALITETSMÅL OCH PRECISERINGAR De sexton miljökvalitetsmålen och det miljötillstånd som ska nås förtydligas genom ett antal preciseringar.
Sveriges miljömål Sveriges riksdag har satt upp miljömål för en hållbar samhällsutveckling. Målen styr miljöarbetet i Sverige. De visar vägen till ett.
Parallellt seminarium Ett rikt växt- och djurliv – introduktion  Vad har hänt hittills & vad händer härnäst?  Vad är miljömålet Ett rikt.
Miljömålen Linda Tollemark
LH inleder: Välkomna! Syfte med dagen Lst´s roll
Vattenförvaltning och vattenrådens roll
Att möta förändringar – adaptiv kapacitet i olika skalor
Länsstyrelsen i Västmanland
Johan Niss, naturskyddsenheten
Generellt biotopskydd Britta Johansson
Näringskedjor. För att kunna titta ordentligt på näringskedjor måste vi känna till vad de följande orden innebär. Producent är en växt som har fotosyntes.
Nya regionala miljömål för Västra Götaland. Miljömålsarbetets styrgrupp (Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och VGR) har beslutat att vi behöver regionalisera.
Miljömålsberedningen Miljömålsberedningen pågående utmaningar Viktoria Ingman Miljömålsdagarna 6 maj.
LEVANDE SKOGAR Om skogsindustrins arbete med biologisk mångfald.
Carl Johan Sanglert Kulturmiljöenheten Miljö- och samhällsbyggnadsenheten Länsstyrelsen i Jönköpings län / RUS
Trafikens betydelse för att nå miljömålen Fredrik Holm RUS/Länsstyrelsen i Värmland.
Geographic Information Systems as a tool to support monitoring and assessment of landscape and regional sustainability Kjell Andersson Swedish University.
ekosystemtjänster Kort introduktion om
Naturvårdsarbetet i Skåne
Miljö Ekonomiska Sociala
Grön översiktsplan i Vilhelmina kommun
Klimatet förändras och det påverkar dig
Smidigt uttag från en databas: VISS
Politiskt deltagande Sammanfattning.
Främja hälsa – en nyckel till hållbar utveckling
Protection of Species in Environmental Decision-making PROSPEC
Presentationens avskrift:

TerrAkvatisk bristanalys för hållbara landskap Johan Törnblom

Miljömål Skogspolitik Vattenförvaltningsförordning

Vattenförvaltningsförordningen Hållbar vattenanvändning inom Europa God ekologisk status i alla Europeiska vattendrag till 2015 Avrinningsområdesperspektiv Samarbete och lokal förankring PPP För att nå god ekologisk status kommer det att krävas en hel del restaurering av sjöar och vattendrag

Ett antal dokument som kommer att utgöra en riktig utmaning inom väg-, skogs- och landskapsplanering Vägar Vägtrummor Diken Kantzoner Trädslagsammansättning Markanvändning Fluvial dynamik Död ved

Illustration Martin Holmer Hur tillämpar man ett avrinningsområdesperspektiv på landskapet från mikroskopiska livsmiljöer till hela avrinningsområden? Var, när och hur ska vi mäta? “Hur mycket är nog?” Referenstillstånd och restaureringsambitioner för ekologisk integritet?

“Ekologisk integritet” (Karr & Chu 1999) Ekologisk integritet är ett koncept som utvecklats för att försöka fånga de komplexa förändringarna av ett ekosystem under mänsklig påverkan. Äkta ekologisk integritet antas förekomma i system utan mänsklig påverkan. Det rör sig om orörda landskap eller avrinningsområden som förmodas innehålla en sammansättning av olika arter och ekosystem som är ett resultat av olika evolutionära och biogeografiska processer. Beroende på ambitionsnivån kommer det att krävas nya och mer innovativa tillämpningar av förvaltning, skötsel miljöstyrning och planering som kan anpassas till olika rumsliga och tidsmässiga skalor, från mikromiljöer i själva vattendragen till hela avrinningsområden och landskap.

Tröskelvärdes intervall Ringa Omfattande Mänsklig påverkan Miljötillståndet Påverkat Opåverkat Ekologisk integritet Hållbart = funktionella ekosystem Ohållbart = icke funktionella ekosystem

Öringtäthet och förekomsten av död ved i vattendrag

Infrastrukturer och nätverk av funktionella livsmiljöer

Vattendragens morfologi och funktionella livsmiljöer/infrastrukturer

“A Landscape Approach towards Ecological Integrity of Catchments and Streams”

En TerrAkvatisk bristanalys innehåller följande steg: (1)Mäta den aktuella förekomsten av olika representativa livsmiljöer inom en ekoregion, avrinningsområde, delavrinningsområde. (2) Jämför mängden livsmiljö med ekologsikt baserade tröskelvärden som kan relateras till aktuella policydokument (som t.ex. att bevara alla naturligt förekommande arter i livskraftiga populationer). (3) Finns det en brist eller ej? I så fall var och för vilken typ av livsmiljö? Analyser kan utföras i flera olika skalor från ett helt landskap till beståndsnivå liksom för mindre delavrinningsområden upp till hela avrinningsområden.

Form och Funktion ”Är det verkligen försvarbart att bevara arter utan att samtidigt bevara funktionella ekosystem och livsmiljöer där dessa arter en gång har utvecklats?” Ellen Wohl, Virtual Rivers.

TACK!