Oro för infektionssjukdom i barnfamiljer En populationsbaserad studie i Dalarna och Småland Christer Petersson Distriktsläkare Växjö STRAMA. Hotel Arlandia.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Carina Begquist Palm, 12 april
Advertisements

Läggdags - Om sömn hos barn med funktionshinder
Vår fråga ute på stan var: ”Tre av dessa fyra situationer bryter mot
FÖRA BARN PÅ TAL En metod att stärka föräldraskapet när
Om undersökningen Läsanvisningar för resultatdiagrammen
Införandet av HPV-vaccin i barnvaccinationsprogrammet
Ungdomars drogvanor 2011 Undersökning bland årskurs 9
Grafer Riks-Stroke årsrapport
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Svenskarnas shoppingmotiv – förnuft eller glädje? Ingela Gabrielsson, privatekonom 1.
Välkommen Barnet i rättsprocessen Brottsmål & Vårdnadsmål
Innehåll, huvudpresentation 4. Rangordning av ordningsstörningar (fråga 1) 5. Problem med nedskräpning (fråga 1a) 6. Problem med skadegörelse (fråga 1b)
Fornuddens skola Föräldrar år 2 - Våren svar, 65%
Oväntade utgifter – något att räkna med Ingela Gabrielsson, privatekonom
Inspira/Silverbäckens förskola
Barnkonventionen Rätt att utvecklas som person
Kund: Akademikerförbundet SSR Kontakt: Stina Andersson/Linus Isaksson
Inklusion av placerade barn Nyborg 28 augusti 2012
Framgångsfaktorer vid behandling av barnfetma
Bilder från rapporten: Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten 2008/2009 Annika Nordstrand utredare folkhälsa Norrbottens läns landsting
Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2010
BHV dagen maj 2012 Smittskyddsenheten i Norrbotten Ann-Marie Cylvén
UNIONEN - tillgänglighet under semestern 2014
Eva Pettersson, Apoteket AB Särskilda boendens antibiotikaanvändning SANT-studien Karolinska Institutet, Strama och Apoteket AB Eva Pettersson.
Särskilda boendens antibiotikaanvändning SANT-studien
Infektioner i förskolan
Novus Allmänheten om psykisk hälsa September
Centre for Research Ethics & Bioethics När det inte längre finns en bot - palliativmedicin inom barnonkologin Li Jalmsell, Doktorand i palliativ barnmedicin.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Hemtjänst Centrum (minst 7 svarande) Hemtjänst.
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Fakta om undersökningen
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Karlskrona Hemtjänst.
Barnkonventionen Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen.
© Synovate Ungas attityder till rökning
Handledare: Rebecka Arman FoU i Väst
Fakta om undersökningen
Vad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika?
Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format på bakgrundstexten Nivå två Nivå tre Nivå fyra Nivå fem Hälsovalsenheten, Sofia Barakat.
RIALTO Jenny Alvolin Barn- och ungdomsombud Broschyren: Kartläggning av barnets förmågor och behov. Underlätta för barnets vistelse i fsk/skola.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Hammarö Särskilt boende.
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Kartläggning av Valberedningar tillsatta under Maj 2009.
Byten och attityder på den svenska elmarknaden
Björkdungens förskola Föräldrar Förskola - Våren svar, 69%
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
© RESEARCH INTERNATIONAL SWEDEN ABPROJEKTNAMN / PROJEKTNUMMER 1.
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Kunskapscentrum för barnhälsovård Barn som anhöriga
Varför frågar vuxna bara en gång och sedan nöjer sig med svaret ”bra”?
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Fakta om undersökningen
Innehåll, kommunpresentation 3. Rangordning av ordningsstörningar (fråga 1) 4. Problem med nedskräpning (fråga 1a) 5. Problem med skadegörelse (fråga 1b)
Skillnader i hälsa bland barn och unga i Uppsala län – vad vet vi? Carin Östling, Regionförbundet Uppsala län och Henrik Andréasson, Landstinget i Uppsala.
MRSA 2014 Statistik Smittskyddsenehten, , Karin Strand.
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Skolelevers drogvanor 2009 Norrbotten Norrbottens läns landsting Kommunförbundet Norrbotten Länsstyrelsen i Norrbottens län.
Blodsmitta Anette Forsberg Sjuksköterska
A. BOIJ AB Idé- och produktutveckling © 2009 Anita Boij Bild 1 av 41 F A L K Ö P I N G Ungdomars hälsa och drogvanor 2008 Undersökning bland niondeklassare.
Samhällsvetenskapliga metoder
Eva Pettersson, Apoteket AB Särskilda boendens antibiotikaanvändning SANT-studien Ett samarbetsprojekt STRAMA, Apoteket AB och Karolinska Institutet.
Skolelevers drogvanor
Rökning som hälsoproblem
Vara kommun Grundskoleundersökning 2014 Föräldrar 2 Levene skola årskurs 5 Antal svar 2014 för aktuell årskurs i skola: 12 Antal svar 2014 för årskurs.
Musslan … för dig som har en närstående som dricker för mycket alkohol, tar droger eller mår psykiskt dåligt.
Trafikundersökning Beckombergaskolan 2014
Rökning bland föräldrar till barn som är födda 2008 och är 0-4 veckor Källa: NLL, primärvården * * *** * *** * underlaget är färre än 40 individer. **
”Allergiprevention i nytt ljus” Rökningens betydelse Eva Lannerö M.D., Ph.D. Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge.
Evidens, praktik och den bedrägliga erfarenheten Om luftvägsinfektioner i primärvården Malin André allmänläkare, docent, Uppsala Katarina Hedin allmänläkare,
Presentationens avskrift:

Oro för infektionssjukdom i barnfamiljer En populationsbaserad studie i Dalarna och Småland Christer Petersson Distriktsläkare Växjö STRAMA. Hotel Arlandia

Syfte 1 Att jämföra familjer med hög och låg oro för infektionssjukdom med avseende på: *familjesociala faktorer, *uppfattning om infektionskänslighet * uppfattning om antibiotikas effekter

Syfte 2 Att relatera oro för infektionssjukdom till rapporterad sjuklighet, läkarbesök och antibiotikaförskrivning till det 18-månader gamla barnet i familjen

Population 1185 möjliga 18 mån barn från 7 kommuner i Småland och Dalarna 955 inkluderade familjer 83,7% 831 familjer fullföljde studien dvs 87,0 % av de inkluderade

Metod I samband med inklusion en enkät, som bl.a innefattade fyra frågor om oro för sjukdom och två frågor om antibiotika Infektionsdagbok för alla familjemedlemmar under 1 månad

Fyra påståenden om oro för (infektions)sjukdom 1. Ditt barns infektioner bekymrar dig mycket 2.Varje gång ditt barn är sjukt, är du rädd att det är något allvarligt 3.Ditt barn blir oftare sjukt än andra barn i samma ålder 4.Du är ofta rädd att ditt barn ska bli allvarligt sjukt

Svarsalternativ Stämmer precis (1poäng) Stämmer delvis ( 2 poäng) Stämmer knappast (3 poäng) Stämmer inte alls( 4 poäng)

Klassifikation av oro 4-7 poäng=hög oro ( n=40) 8-12 poäng=medeloro ( n=311) poäng=låg oro (n=467)

Två påståenden om antibiotika De flesta luftvägsinfektioner hos vuxna läker utan antibiotika De flesta luftvägsinfektioner hos barn läker utan antibiotika

Resultat Vid univariata analyser fanns ett tydligt samband mellan en rad familjesociala variabler och grad av oro

Signifikant högre grad av oro Om barnet inte hade några syskon Om barnet hade allergi/astma Om barnet vistades på daghem

Hög grad av oro Om familjen bodde i hyreslägenhet Om någon i familjen var rökare Om ensamförälder Om mamma och pappa inte hade akademisk examen Om båda föräldrar var födda utanför Skandinavien

Hög oro Om barnet uppfattades som infektionskänsligt Om mamma uppfattade sig själv som infektionskänslig Om man hade orealistiska förväntningar på antibiotika

Sjuklighet Ingen skillnad i totalt antal rapporterade symtomdagar mellan grupperna Fler i orosgruppen rapporterade barnet som sjukt vid ett infektionssymtom Fler dagar med febril luftvägsinfektioner i gruppen med hög/medel oro

Percent Number of days with RTI sympto ms High concern n =40 Medium concern n=311 Low concern n = > Andel dagar med luftvägssymtom under en månad

Percent High concern n =40 Medium concern n=311 Low concern n =467 p Physician consultation <0.001 Antibiotic prescription <0.001 Antibiotic prescriptions among consulting children <0.001 Läkarbesök och antibiotika i de tre grupperna

Antibiotikaförskrivning under en månad (logistisk regression) Gruppen hög/medel oro mot gruppen låg oro: Sannolikheten för antibiotika: OR= 4,01 (1,97-7,97)

Faktorer av betydelse för hög/medel oro för sjukdom Vid multipel logistisk regressionsanalys föll flera av de sociala faktorerna bort som bestämningsfaktorer till oro, medan frågor om antibiotikakunskap och upplevelse av infektionskänslighet kvarstod med höga odds

Kvarstod som bestämningsfaktorer till hög oro Inga syskon OR 2,28 (1,59-3,27) Bor i hyreslägenhet OR 1,63 (1,06-2,50) Ingen förälder akademisk examen OR 1,50 (1,05-2,16) Orealistiska förväntningar på antibiotika 2,26 (1,55-3,32) Barnet upplevt som infektionskänsligt OR 4,11 (2,23-7,57)

Konklusioner Oro för (infektions)sjukdom var en stark determinant för läkarkonsultationer och antibiotikaförskrivning till 18- månadersbarn Tydlig association mellan oro och uppfattningen att barnet är särskilt infektionskänsligt Tydlig association mellan oro och orealistiska förväntningar på antibiotika

Rimlig förhoppning? En god konsultation, där doktorn tar fasta på föräldrarnas oro och ger adekvat information om symtom och sjukdom kan bidra till lägre antibiotikaförskrivning med bibehållen föräldratillfredsställelse

CrudeAdjusted Model 1Model 2 OR95%CIOR95%CIOR95%CI Study group No sibling Allergy/asthma Group daycare Living in rental flat Smoker in the family

Single parent No parent with academic education Both parents born outside Scandinavia Inadequate beliefs in antibiotics Either parent perceived as infection prone Child perceived as infection prone

Bortfall Område med hög konsumtion N=800 procent Område med låg konsumtion N= 385 procent Kom ej till BVC besöket 0,90 Språksvårigheter4,01,6Chi 2 p=0,034 Besvärlig social situation 2,13,4Chi 2 p=0,120 Vill ej delta i studien 13,0 Chi 2 p=0,549 Ej återlämnat enkäten 10,410,1Chi 2 p=0,728 Flyttat0,30

Per cent High concern (n=40) Medium concern (n=311) Low concern (n=467) Chi2p Child data Being a boy Born outside Scandinavia No siblings <0.001 Allergy/asthma <0.001 Other chronic illness Group day care Family data Living in a rental flat <0.001 Daily smoking in the family <0.001 Single parent Mother without academic education <0.001 Father without academic education <0.001 Either parent unemployed Both parents born outside Scandinavia <0.001 Either parent with allergy/asthma Illness perception and antibiotic knowledge Child perceived as infection prone <0.001 Mother perceived as infection prone <0.001 Father perceived as infection prone Inadequate beliefs in antibiotics <0.001