MODERNA OCH EFFEKTIVA KOLLEKTIVTRAFIKSYSTEM Mohamed Mezghani Lissabon den 18 oktober, 2006

EFFEKTERNA AV STORSTADSTRAFIKEN Utbredning av storstadsområden Ökat antal fordon i städerna Trafikstockningar Förbättrade energi- och miljötekniska lösningar men hög påverkan på klimatet och växthuseffekten Stigande energipriser

FÖRÄNDRINGAR HOS INVÅNARNA Förändringar i befolkningsmängd Förändra storstadsrytmen Förändra invånarnas beteendemönster och vanor Ökad oro för klimatet och växthuseffekten Otrygghet i stadsmiljön

DEN ONDA CIRKELN Utbredning av storstadsområdena - Fler människor som blir beroende av bil - Fler vägar - Fler bilar - Mer trafikstörningar - Långsammare kollektivtrafik - Färre avgångar med kollektivtrafiken - Innerstäderna blir mindre attraktiva - Aktiviteter flyttas till ytterområdena - Sämre kvalitet på kollektivtrafiken - Färre passagerare - Minskad utbyggnad av kollektivtrafiken

ATT BRYTA DEN ONDA CIRKELN - Kostnader/avgifter för privat biltrafik - Kontrollerad parkering - Minskad biltrafik - Mindre störningar i trafiken - Ökade medel till kollektivtrafiken - Kollektivtrafiken kommersiellt gångbar - Kostnadseffektivare kollektivtrafik - Bättre kvalitet och service för resenärer - Effektivare nyttjande av infrastrukturen - Högre individuella transportkostnader - Fler kollektiv- trafikresenärer - Utbyggnad och upprustning av kollektivtrafiken - Mindre bidragsberoende - Marknadsinriktad kollektivtrafik - Storstadsutbredning underkontroll - Attraktivare städer och stadskärnor HÖGRE KVALITET PÅ BOENDET I STORSTÄDER KOLLEKTIV- TRAFIKEN MINDRE BEROENDE AV STATLIG FINANSIERING

KOLLEKTIVTRAFIKEN ... ... kostar samhället mindre ... kräver mindre vägutrymme ... energieffektivare ... mindre förorenande utsläpp ... ett säkert transportsätt ... ökar tillgängligheten till jobben ... tillgänglig för alla

KOSTNADSEFFEKTER AV MOBILITET

KOSTNADS- OCH ENERGIEFFEKTER AV MOBILITET

STATLIGA KOSTNADER FÖR TRANSPORTER Statliga kostnader för transporter i kommuner med hög andel kollektivtrafik är hälften av kostnaderna jämfört med kommuner med hög andel privat bilägande. Skillnaden innebär en besparing på 2.000 EURO per invånare och år. Städer med låga statliga kostnader för transporter är ofta städer där andelen kollektivtrafikresenärer är hög. Andel kollektiv-trafikresor (% motor -transporter) Statliga kostnader för transporter (% av BNP) 1995 2001 Geneva 18,8 21,7 10,2 9,4 London 23,9 26,8 8,5 7,5 Madrid 23,4 29,1 12,2 10,4 Paris 27,1 27,5 6,8 6,7 Wien 43,2 46,6 6,9 6,6

FÖRDELNING AV ENERGIFÖRBRUKNING

EFFEKTER PÅ ENERGIFÖRBRUKNING Jämförelser mellan städer visar på ca 500-600 liter lägre bensinförbrukning per invånare och år i städer med hög andel kollektivtrafik än städer som förlitar sig mer på privatbilism. Städer som lyckades öka andelen resor gjorda per kollektivtrafik, cykel och gång såg en minskning av energiförbrukningen per person. Andel cykel, gång och kollektivtr. (%) Medelförbrukning av energi per person för transporter (MJ) 1995 2001 Aten 34,1 40,9 12.900 12.600 Genève 44,8 48,8 23.600 19.200 Rom 43,2 43,8 18.200 17.100 Wien 62 64 10.700 9.050

BILAR TAR UPP VÄRDEFULLT MARKUTRYMME I STÄDERNA

DE TRE PELARNA I ETT INTEGRERAT URBANT MOBILITETSSYSTEM INTEGRERAD URBAN MOBILITET

KOLLEKTIVTRAFIKORIENTERAD STADSPLANERING Tätorter är mer kostnadseffektivt än glesbygd Stoppa utbredningen av tätorter (kompakta städer) Verka för utbyggnad runt befintliga stationer och rutter Uppmuntra till samverkan mellan olika aktiviteter Begränsa byggandet på icke exploaterad mark Begränsat parkeringsutrymme för boende, kontor och affärsområden Uppmuntra till bilfria zoner i villa- och bostadsområden Försäkrad samverkan med boende politik

BEFOLKNINGSTÄTHET OCH KOSTNADER FÖR MOBILITET

BEFOLKNINGSTÄTHET OCH ENERGIFÖRBRUKNING

Allmänna kommunikationer CURITIBA, BRASILIEN Linjeformad stad med strukturella korridorer Motsatt från konceptet om cirkelformade städer Allmänna kommunikationer Bilar

KÖPENHAMN, DANMARK Fingerplan: Utveckla tågsystemet runt järnvägskorridorer Befolkningstäthet runt järnvägsstationerna Ett offentligt företag bildades för att utveckla området och finansiera järnvägssystemet

KONTROLLERAD BILTRAFIK Trängselavgifterna motsvarar 2% av EU:s BNP, dvs. 4 gånger mer än vad som läggs på kollektivtrafiken Upprätta trafikplaner som begränsar användandet av bilar i stadskärnan Sätt en avgift på användandet av bil som gör det besvärligt att ta bilen (t.ex. trängselavgift) Avgiftsbelagd parkering (på arbetsplatsen, bostadsområden) Utveckla områden/zoner för gångtrafik

STRASBOURG, FRANKRIKE Genomfartstrafik är förbjuden (Ringled runt) 3 enkla järnvägsspår Kompletterande nätverk med bussar Kontrollerad parkering System med parkerings- och kollektivtrafikavgifter Cykelvägar  -30% biltrafik +101% av kollektivtrafikresenärer (1992-2004)

LONDON, STORBRITANNIEN Trafikförseningar reducerade med 30% Antal fordon reducerade med 30% 50 till 60% avstådda bilresor har ersatts med kollektivt resande £100 miljoner i statsinkomster per år

OMRÅDEN FÖR GÅNGTRAFIKANTER

KVALITATIVT KOLLEKTIVTRAFIKSYSTEM Integration på alla nivåer är en förutsättning för ett modernt och effektivt kollektiv-transportsystem

NÖDVÄNDIGHETEN AV SAMVERKAN Passagerare använder ... olika rutter och olika stationer och hållplatser för byten olika former av kollektivtrafik kollektivtrafik som korsar kommunala/administrativa gränser kollektivtrafik tillhandahållen av olika företag  Att få dessa olika punkter att samverka är den stora utmaningen för att kunna erbjuda resenärer ett enkelt system för dörr till dörr transporter.

ORGANISATION STRATEGI Vad vill vi åstadkomma? TAKTIK Politiskt styre STRATEGI Vad vill vi åstadkomma? TAKTIK Vilka produkter kan hjälpa oss att nå våra mål? GENOMFÖRANDE Hur producerar vi dessa tjänster? Förvaltning

SOLIDA OCH RÄTTVISA PARTNERSKAP Ett starkt institutionellt ramverk: Den organisatoriska makten spelar en avgörande roll i samverkan mellan olika aktörer. Starka överenskommelser: Upprättande av kontrakt är effektiva verktyg för samverkan. Finansiering: Integrering kostar pengar men är lönsamt på lång sikt En samverkande form för att styra principer, beslutstaganden och finansiering i riktning mot samverkan och koordinering mellan myndigheter, operatörer, infrastrukturplanerare, etc.

SAMVERKAN MELLAN OLIKA NÄTVERK OCH TRANSPORTMEDEL Resenärer förväntar sig en gränsöverskridande administration när olika operatörer och transportmedel samverkar Anpassa till ett nätverkstänkande Reducera antalet onödiga byten/transfers Integrerade tidtabeller Bygg på/ut saknade länkar i infrastrukturen Tillgodose kollektivtrafik på begäran där så behövs (glesbygd) Statistik på privat- och kollektivtrafiktransporter Planering i samverkan mellan olika organisationer

FÖRBÄTTRINGAR AV HÅLLPLATSER FÖR BYTEN Tid spenderad för ett byte upplevs som dubbelt så lång som tid spenderad ombord på fordonet Lokalisering: Byte mellan olika transportmedel; Byte i början eller slutet av resan. Funktionalitet: Byte ska ske så smidigt som möjligt: pålitlig information; avstånd; enkelplattformer; undvik trappor; särskilda behov för äldre, barn, handikappade och turister; etc. Kvalitet: Utformade för att vara behagliga och attraktiva väntplatser; säkerhet och trygghet; handel och offentliga toaletter.

ANVÄNDARVÄNLIGA BILJETTSYSTEM Biljettsystem där biljetter måste lösas för varje enskild resa uppfattas som att det är dyrt att åka kollektivt Harmoniserad samverkan mellan avgifter och biljetter underlättar användandet av kollektivtrafiken Ett enkelt avgiftssystem där biljett kan lösas för hela resan ger en uppfattning om att kollektivtrafik är lätt att använda och tillgänglig för alla Ny teknik kan vara till stor hjälp för att underlätta uppkomsten av nya biljettsystem

TILLGODOSE SAMVERKANDE INFORMATION Reseplanerare (www) Utropande av hållplats Information gällande byte och transfer Stadsinformation Realtidsinformation

ATT SE RESTIDEN SOM EN TILLGÅNG Resenärerna ska känna sig avslappnade och bekväma: värme/kyla, lugn omgivning, nyheter, musik… Transporten i sig ska vara anpassad utifrån människors speciella behov: kvalitet, typ av transportmedel (buss, tåg, etc) Fördelarna med ett kollektivt resande bör marknadsföras tillsammans med tjänster som inte går att få i ett privat resande. Tid tillbringad på kollektiva transporter uppfattas som förlorad tid i jämförelse med tid spenderad i bilen

TILLGODOSE MÅNGSIDIGHET I KOLLEKTIVTRAFIKEN Kollektivtrafiken måste kompletteras med flexibla lösningar för att kunna erbjuda fullständig service Lättillgängliga parkeringsmöjligheter intill stationerna sporrar till användandet av kollektivtrafiken hos bilisterna Att låta lojala kollektivtrafikresenärer ingå i en bilpool med rätt att nyttja bilen vid speciella behov Samåkning i taxi och allmänna kommunikationer vid begäran kan vara ett sätt att tillgodose lösningar för glesbygden Konventionella kollektivtrafiksystem kan inte alltid erbjuda lösningar för dörr-till-dörr transport

MODERNISERING AV FORDON I KOLLEKTIVTRAFIK Förarlösa tunnelbanetåg och automatisering av konventionella tunnelbanelinjer Alternativa bränslen för bussar Strömförsörjning till spårvagnar sker ”under jord” Informationsteknologier för förbättrat användande och säkerhet Bussar med lågt golv och insteg Innovativ och nytänkande design

MODERN OCH EFFEKTIV LEDNING Kollektivtrafiken flyttar sig från en produktionsfokuserad industri till en kundfokuserad service på en konkurrensutsatt marknad Kollektivtrafikföretag bör närma sig den kommersiella marknaden utan att tappa fokus på den sociala aspekten med kollektivtrafiken Personalen inom kollektivtrafiken bör vara kund- och servicevänliga och uppmuntras till ett sådant beteende Ny informationsteknik erbjuder möjligheter till en mer effektiv och förbättrad fordonspark

MADRID, SPANIEN Upprättande av en organiserande myndighet Förlängning av tunnelbanespåret (+10 km/år) Omorganisering av busstrafiken och upprättande av busskorridorer Förbättringar av centralstationer Helhetslösning för biljettsystem +60% användare av kollektivtrafiken (1986-2003)

BOGOTA, COLOMBIEN Implementering av snabbhastighetsbussar (41 km 2002, 388 km 2015) Omorganisering av tidigare busstrafik (linjebussar, matarbussar, lokalbussar) Restriktioner för privatbilismen -32% i restid -40% i luftföroreningar -93% i olycksfallsstatistiken

DUBLIN, IRLAND Implementering av 100 km “busskorridorer” Avgiften för parkering vid station/hållplats är integrerad i avgiften för resbiljetten Bussens hastighet är 30 till 50% högre än bilens +29.7% bussanvändare (+38% under rusningstid) 65% av de nya användarna är fd bilförare

BRYSSEL, BELGIEN Ökning av kollektivtrafiktjänster Förbättrad kvalitet (nya bussar, täta avgångar, nattrafik) Ny avgiftspolicy +50% ökning av resandet med kollektivtrafiken mellan 1999 och 2004

SEOUL, SYDKOREA Implementering av snabbhastighetsbussar (84 km 2005) Omorganisering av busstrafiken (linjebussar, matarbussar, lokalbussar) Integrerat “smartcard”-system (distansbaserad avgift) Realtidsinformation om bussarna +11% kollektivtrafikresenärer på 1 år Större andel nöjda kunder

HONG KONG Enkelt att använda och ökad popularitet Snabbare åtkomst till plattformen Bättre information till kunderna Lägre drift- och underhållskostnader jämfört med magnetbiljettsystem Bedrägeribekämpande  7.5 miljoner Octopus-kort registrerade  6 miljoner transaktioner dagligen  90% av alla resor betalas med Octopus-kortet

MARKNADSFÖRING Hålla kvar och attrahera kunderna

750 000 innehavare = PARIS, Frankrike  +10% nya kunder (+ 51 000 nya kollektivtr. resenärer)  + 13% av kollektivtrafikmarknaden på 3 år  + 5% intensiva användare =

“Transporter är inte en teknisk fråga utan en politisk angelägenhet” Tekniskt och ekonomiskt är det enkelt och möjligt att konstruera en högkvalitativ kollektivtrafik baserad på busstrafik så länge andra fordon inte tillåts i några få huvudtrafikleder Enrique Peñalosa fd borgmästare i Bogotà

Tack för uppmärksamheten! mohamed.mezghani@gmail.com