J ONAS M ALMBERG Arbetsrättsliga föreningen i södra Sverige Båstad

T VÅ DELAR Vad handlar arbetsrättslig reglering om? Uppsägningstvister

D EL 1 Vad handlar arbetsrättslig reglering om?

‘the main objective of labour law has always been, and we venture to say, will always be, to be a countervailing force to counteract the inequality of bargaining power which is inherent and must be inherent in the employment relationship’ Otto Kahn-Freund

F RÅN KLASSKAMP TILL FLEXICURITY Förbättra arbetstagarnas ställning / ”humanisera” arbetet “ … to ensure a just share of the fruits of progress to all …” (ILO Philadelphia Declaration,1944) Flexicurity Labour law shall not only ensure a just share of the fruits of progress but also produce economic progress later to be shared.

A RBETSRÄTT OCH ÄNDRADE PRODUKTIONSFORMER Från industrisamhälle till tjänstesamhälle

A RBETSRÄTT SOM MARKNADSRESTRIKTION OECD Employment Protection Index

M ETODPROBLEMEN Konstruktion av index Internationell jämförelse av data Kauslitet?

M ETODPROBLEMEN (T)he debate cannot be resolved by analysis of the aggregate data in question. The data do not scream out loudly and clearly ‘it’s labour institutions, stupid’, as the new orthodoxy initially claimed, nor do the data say ‘that’s impossible’. Rather, the data mumble something akin to ‘I don’t know... don’t ask me... maybe... your guess is as good as mine. Richard B. Freeman

R ESULTATEN Sysselsättningseffekter Omsättning av arbetstillfällen Lön En segmentering av arbetsmarknaden Produktivitet

A RBETSRÄTTEN SOM INSTITUTION Arbetsrätten som tillitsskapande institution Arbetsrätten som standardisering av social praktik 12

Ä R ARBETSRÄTTEN EXOGEN ELLER ENDOGEN ? Den sociala och ekonomiska praktikens påverkan Vid skapande av regler Vid tolkning av regler Alternativa handlingsmönster (till undvikande av reglers effekter)

I NTERNALISERING AV SOCIALA KOSTNADER Exempel: Föräldraskap ”Tillfällig arbetsbrist” – samspel mellan permittering, permitteringslön, a-kassa, tidsbegränsad anställning Sjukdom: Sjuklön, sjukpenning, förtidspension, LAS

R EGLERINGENS ANPASSNINGSFÖRMÅGA Teorin om komparativa institutionella fördelar Fungerar partssystemet? I grunden reformerat lönesystem Utveckling av flexibla arbetstidsmodeller Pensionsavtal Integrering av bemanningsbranschen Omställningsavtal Industriavtalet m.fl. ”Krisavtal”

A VSLUTANDE SYNPUNKTER 1. Utvärdering av reglerna effekter Varken neoklassiskt eller institutionell ekonomisk teori läckas prestera övertygande empiriskt stöd

A VSLUTANDE SYNPUNKTER 2. Den arbetsrättsliga regleringen låter sig väl förklaras och förstås som tillitsskapande institution instrument för internalisering av social kostnader institutionell ram förändring av reglering

”Law is neither a divine revelation nor a scientific discovery. It is a wholly human creation that includes the contribution of those who claim to study it and who cannot remain blind to the values implied by their interpretations. Every society must develop a vision of justice that is shared by all its members, in order to avoid civil war. Whereas conceptions of justice differ from epoch to epoch and from country to country, the need for a shared representation of justice in a particular country and a particular time does not. The legal system is where this representation takes shape and, although it may well be contradicted by facts, it gives a shared meaning and a common orientation to people’s actions.” Alain Supiot, Homo Juridicus (2007)

D EL 2 U PPSÄGNINGSTVISTER SOU 2012:62

T ALAN OM OGILTIGHET Inte om uppsägningen angrips endast därför att den strider mot turordningsregler Kan kombineras med yrkande om allmänt (icke- ekonomiskt) skadestånd Anställningen består under tvisten Ag kan yrka att anställningen upphör interimistiskt

T ALAN OM OGILTIGHET Om domstolen ogiltigförklarar Rätt till lön fram till dom Anställningen består AG kan ”vägra rätta sig” Anställningen upphör Normerat skadestånd 16 månadslöner högst 5 års anställningstid 24 månadslöner 5-10 års anställningstid 32 månadslöner mer än 10 års anställningstid

T ALAN OM SKADESTÅND Ekonomisk skadestånd max 16 månadslöner högst 5 års anställningstid 24 månadslöner 5-10 års anställningstid 32 månadslöner mer än 10 års anställningstid Allmänt skadestånd

U PPDRAGET Se över reglerna kring tvister i samband med uppsägning Lämna förslag på hur kostnaderna för arbetsgivare vid sådana tvister ska kunna begränsas

U TGÅNGSPUNKTER Inte skäl till några större förändringar av arbetsrätten Men arbetsgivarnas kostnader vid avslutande av anställning är för höga

U TREDA FLERA ALTERNATIV Rimliga och förutsebara Balanserade 1. Minska kostnader för arbetsgivare men 2. saklig grund-regeln kräver sanktioner och det ska gå att få ogiltigförklaring

K ARTLÄGGNINGEN A NTALET TVISTER T VÅ BERÄKNINGSSÄTT – UPPSKATTNINGSVIS TOTALT 600 DOMSTOLSTVISTER T IDSÅTGÅNGEN K ARTLÄGGNING I UPPSÄGNINGSTVISTER Typ av mål Dom i sak Stadfäst förlikning (överenskommelse) A-mål Medel:18 månaderMedel:16 månader Median:17 månaderMedian:16 månader B-mål Medel:36 månaderMedel:37 månader Median:35 månaderMedian:43 månader Mål vid tingsrättMedel:25 månaderMedel:15 månader Median:21 månaderMedian:12 månader

K ARTLÄGGNING AV UPPSÄGNINGSTVISTER Hur många? 400 och 900 uppsägningstvister per år Mellan en och tio procent av tvisteförhandlingarna går till domstol Vilket utfall?

T RE FÖRSLAG Anställningen består högst ett år från uppsägningen Nivåerna på skadestånden enligt 39 § LAS reduceras i förhållande till antalet anställda hos arbetsgivaren Borttagen möjlighet att ogiltigförklara en arbetsbristuppsägning pga. att arbetsgivaren har åsidosatt sin omplaceringsskyldighet

I dag består anställningen så länge tvisten pågår Ofta cirka ett och ett halvt år från uppsägningen Utredningen föreslår införande av en tidsgräns på ett år Bör vara möjligt att hinna pröva i domstol vid rask handläggning Bör ge parterna och domstolarna incitament att bedriva tvisterna skyndsamt Minskade kostnader och ökad förutsägbarhet för arbetsgivarna Anställningens bestånd under tvist

34 A § LAS Uppkommer tvist om en uppsägnings giltighet, upphör inte anställningen till följd av uppsägningen förrän tvisten har slutligt avgjorts eller ett år har förflutit sedan uppsägningen. /…/

34 § LAS […] Domstol får förordna att dom om ogiltighet enligt första stycket ska gälla trots att den inte har vunnit laga kraft.

34 A § LAS /…/ Om arbetsgivaren genom vårdslöshet eller försummelse föranlett att dom i målet fördröjs, kan domstol för tiden intill det slutliga avgörandet besluta att anställningen trots uppsägningen ska bestå under viss tid eller tills tvisten har slutligt avgjorts.

Dagens nivåer motsvarar 16, 24 eller 32 månadslöner beroende på arbetstagarens anställningslängd Utredningens förslag: Nivåerna består för arbetsgivare med 50 anställda eller fler Reduceras för var femte anställd Bevarade incitament att följa lagen Skadestånd enligt 39 § LAS

39 § LAS Stycket 1. Om en arbetsgivare vägrar att rätta sig efter en dom, … betala skadestånd. Stycke 2. Skadeståndet beräknas med utgångspunkt i arbetstagarens sammanlagda anställningstid … 16, Stycke 3. Har arbetsgivaren vid uppsägningen färre än 50 anställda, ska beloppet minskas med en månadslön för var femte anställd som understiger detta antal.

S KADESTÅNDSNIVÅER ENLIGT UTREDNINGENS FÖRSLAG Antal anställdaAntal månadslöner vid mindre än fem års anställningstid Antal månadslöner vid minst fem men mindre än tio års anställningstid Antal månadslöner vid mer än tio års anställningstid 1– – – – – – – – – –50 etc

34 § LAS Om en arbetstagare sägs upp utan saklig grund, ska uppsägningen förklaras ogiltig på yrkande av arbetstagaren. Detta gäller dock inte, om en uppsägning på grund av arbetsbrist angrips endast därför att den strider mot turordningsregler eller mot omplaceringsskyldigheten i 7 § andra stycket. Ogiltigförklaring av arbetsbrist- uppsägningar