Kurs: Äldres hälsa Ht 2010 Karin Stenzelius

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Allas rätt till toalett
Advertisements

Ont i magen hos barn En hårdsmält betraktelse.
När skall man gå till läkaren?
Vad gör vi när Anna faller, och fort- sätter att falla?
The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1990
Uppdrag: färre fall - en möjlig utmaning!
Sammanfattning av vårdprogrammet Fetma hos vuxna
Tidig upptäckt av kolorektalcancer i primärvård – Landstinget i Jönköpings län Bakgrund Alltför många patienter med kolorektalcancer får sin diagnos sent.
Kårkulla samkommun / Presentation 2012 Faktorer som ökar brand- och olycksfallsrisken hos specialgrupper Utmaningen är att upptäcka obalansen mellan funktionsförmågan.
Alkoholism.
Förkylning 95% av alla förkylningar orsakas av virus
Sven Engström Distr.läk. Med.dr. Primärvårdens FoU enhet Jönköping
Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor
AT-undervisning - Undernäring
Peter Mangell Överläkare Kirurgiska kliniken
Undernäringstillstånd
Orsaker Utredning Behandling Går det att förebygga?????
att förebygga fall, trycksår och undernäring
Varför behövs äldrekurator på Malmköpings VC ?
Antibiotikabehandling av infektioner under diafragma
Symptomatologi vid analfistel
Kateterkunskap.
Ragnhild Tunehag, distriktsläkare, Vårdcentralen Nygatan
Adherence Vad är det?.
Vardagsrehabilitering
Livskvalitet hos anhöriga som vårdar en äldre närstående med inkontinens “Det var inte så här jag hade tänk mig livet” Gunnel Andersson, Med dr, uroterapeut,
Sjukgymnastik för äldre personer
Egenvård Virus eller bakterie? Förkylning Lunginflammation Halsfluss
Hantera en kronisk sjukdom
Patientfall 1 23-årig kvinna med mångåriga bukbesvär. Varierande avföring, buksmärtor och ”svullen” buk. Kompletterande anamnes? Prover, undersökningar?
Förebygga fall och fallskador
TNe -06 Normal blåsfunktion.
Vad gör vi när Anna faller, och fort- sätter att falla?
Hjärta och kärl Vad blir konsekvenserna av hur vi har det?
Min hälsa Nu och i framtiden!!! Varför skall vi träna/röra på oss?
Olika folksjukdomar.
Kroppsideal & idrott Idrott, träning och kroppsuppfattning
Vilka sjukdomar lider finländarna av?
Inkontinensvård i särskilt boende
Nationella riktlinjer för demenssjukdom
Hilda Hassler/Anneli Olofsson Maj 2012
En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010.
AKUT BUK Birgitta Kennedy-Olsson 2014.
Utredning och behandling av urininkontinens
Vilka sjukdomar lider finländare av?
Bakterier som orsakar urinvägsinfektioner
Fysisk aktivitet, kost och hälsa
Mineraler och vitaminer
SBU-rapporter.
Passion för livet utvecklas och stödjs av Region Jönköpings län
Bäckenbotten -vilken tur, annars skulle allting ramla ur!
NATTFASTA.
Smakprov ur årsrapport GynOp/GKR Inkontinens 2015.
Standardiserat vårdförlopp Matstrups- och magsäckscancer
Läkarundersökning inför placering av barn och unga
Barnmedicin för blivande socionomer 3/
Sveda och trängningar. ”Det svider och tränger” En kvinna som plötsligt får besvär med sveda och trängningar har nästan alltid en urinvägsinfektion En.
Tarmterapi Barn och ungdomar. Vilka har behov av detta?  Missbildningar  Tarmsjukdomar  Trauma/skador  Postoperativt  Friska barn där det ändå inte.
Bakgrund, klinisk bild och behandling
Journalen PU T5 Lund - Malmö.
Psykiskt funktionsnedsättning
Bedömning av bäckenbotten
Inkontinensvecka – 9.30 Avföringsinkontinens Paus 15 min
UVI ABU hos äldre patienter
Vad är motivation? Vad är motivation? Drivkraften att förändra ett beteende.
Riskbedömning blåsdysfunktion (Inkontinens)
Tips för bättre kommunikation
Läkarintyg för sjukpenning
Presentationens avskrift:

Kurs: Äldres hälsa Ht 2010 Karin Stenzelius Kontinens hos äldre Kurs: Äldres hälsa Ht 2010 Karin Stenzelius

Disposition Berättelser Definition Förekomst Normal funktion Åldrandets inverkan på funktion Sjukdomar, symptom och läkemedels inverkan Förebyggande åtgärder Utredning Åtgärder Hjälpmedel Tabu och föreställningar Åter till berättelserna Avslut

Vad är urin/avföring ? Slaggprodukt som måste ut Stopp = livsfarligt Läckage = besvärligt men ofarligt

Definitioner Inkontinens Oförmåga att kontrollera blåsa och tarm när det gäller att tömma kroppen på avfallsprodukter

1. Urininkontinens Läckage som orsakar besvär eller lidande Ingen angiven mängd, eller hur ofta Ansträningsinkontinens Trängningsinkontinens Blandinkontinens Överrinningsinkontinens Funktionell inkontinens

2. Avföringsinkontinens Anal inkontinens Gaser, tarminnehåll Faecesinkontinens Tarminnehåll Dubbel inkontinens Både urin och avföringsläckage

Förekomst av inkontinens Kvinnor Män

Förekomst forts. Kvinnor Män

Kontinens handlar om …. normal volym normal konsistens förmåga att känna att blåsa/tarm är full - sensivitet vänta till man kommit fram - knipförmåga hitta rätt plats - kognitivt intakt ta sig till toalett - mobilitet förmåga att se - vision förmåga att knäppa upp, ta av (finmotorik)

Urinproblem hos äldre-en mix Tömningsproblem (voiding problems) Resturin Känna nödighet Svårt att tömma Lagringsproblem (storage problems) Svårt att kontrollera Täta trängningar Läckage Infektioner Kombineras av tarmproblem Diarrée Förstoppning Avföringsläckage

Nattliga störningar

Avföringsproblem hos äldre – en mix Förstoppade Laxerar ofta Lös avföring/diarrée Läkemedel som förvärrar Brist i kosthållning Intorkade/för lite dryck + åldersförändringar

Orsaker till kontinensproblem hos äldre ?? Mediciner Andra sjukdomar Det normala åldrandet

Blåsans normala funktion Förvaring utan trängningar eller störande känslor av fyllnad Periodiska tömningar av urin, nedåt men absolut tätt uppåt. Switchen mellan dessa funktioner är central

Normal blåsfunktion Att vara symptomfri Att ha viljemässig kontroll, dvs kunna starta och stoppa miktion Max 8 miktionstillfällen/24 tim, dagtid Blåskapacitet 3-500 ml Dygnsurinvolym c:a 1500-2000 ml

Tjocktarmens normala funktion Normal peristaltik för tarminnehåll framåt Efter 8-15 timmar når rectum Skall tömma en mjuk formad massa 1-2 ggr/dag eller Rectum skall känna tarminnehållet Slutmusklen inre och yttre – hålla tätt för både lös och fast avföring

Övre och nedre urinvägar Tarm Generellt Åldrandets inverkan Övre och nedre urinvägar Tarm Generellt

Generellt Syn Svårt att se kontur, tredimentionellt, urskilja färger Behov av starkt ljus Minne Tolka impuls till trängning Minnas vägen till toalett

Förmåga att se att se konturer

Mobilitet Gång, tid att ta sig till en toalett Ta sig upp (resa sig) och ner (sätta sig) Lyfta fötter och armar Vighet i armar för att torka sig Balans Handfunktion/fingerfärdighet, knäppa upp

Handfunktion eller

Åldrandets inverkan Njure Reducerad funktion Glomerulär filtration minskar ca 50% Mer urin för samma mängd slaggprodukter Minskad blodgenomströmning i njurarna Minskad ADH produktion Minskad förmåga att koncentrera urin ffa nattetid

Blåsan Blåsmuskeln blir mindre elastisk Bindväv inväxt i blåsmuskeln Minskad kapacitet Bindväv inväxt i blåsmuskeln Minskad kontraktionsförmåga Minskad sensibilitet hos de afferenta sensorerna Reducerad känslighet för innehåll Fördröjer känslan av att blåsan behöver tömmas Placering förändrad, vinkel

Forts. Åldrandets inverkan Prostata Förstorad körtel ger förträngning Bäckenbotten Atrofiering av muskulatur Slemhinna Minskad sekretion ger ökad infektionsbenägenhet Förtunnad, skör slemhinna p.g.a. minskad östrogenproduktion hos kvinnor

Åldrandet och tarmen Peristaltiken blir långsammare Immobilitet Minskad sekretion Minskad blodgenomströmning Analkanalens vinkel förändrad Muskeldystrofi i bäckenbotten Förlossningsskada Många/alla mediciner påverkar tarmen

Sjukdomars inverkan på kontinens Sjukdomar i hjärta o kärl Cor incomp, Sjukdomar i centrala nervsystemet Demens, stroke, MS, Parkinson m.m Sjukdomar i perifera nervsystemet diabetes Sjukdomar i urinvägar eller genitalia Prostataförstoring, framfall

Fall, symtom, hjälpbehov

Läkemedel och äldre Polyfarmaci Interaktioner Biverkningar Absorbtion fett och vattenlöslighet Cirkulation födointag Eliminering (lever och njurfunktion) Följsamhet mot ordination

Läkemedel och kontinens Tarm Urinvägar Diarrée Antacida Antibiotika Antidepressiva Antipsykotika Diuretika Förstoppning Antihistaminer Ca-blockare Opiater Barbituater Antikolinergika Antidepressiva Diuretika Kolinergika

Börja med att förebygga Underlätta att hitta Toalettmiljön t.ex förhöjning Korta tiden till toaletten Ta sig upp Gånghastighet Balans Undanröj hinder på vägen Nattbelys vägen till toalett

Basal utredning Anamnes ADL-funktion Miktionslista/läckagetest Allmän (sjd, med,tarmfunktion, UVI, gyn, rökning, övervikt) Inkontinensanamnes (frekvens, mängd, debut, utlös faktorer, tömning, nykturi) Påverkan på dagligt liv ADL-funktion Miktionslista/läckagetest Urinsticka/odl + kreatinin Residualurin Fysiskalisk undersökning

Preliminär diagnos Tömningsproblem Ansträngnings, träningsinkontinens eller bland? Tarmtömning/läckage eller en mix Dubbel problematik

Prioritera 1. Tömning 2. Läckage >150 med problem av IVU/förhöjt krea –akut åtgärd med avlastning >150 inga problem – följ upp > 200 inga problem – tät uppföljning 2. Läckage

Måltrappa för behandling av inkontinens hos äldre 24-timmars kontinens Kontinens dagtid Färre inkontinenstillfällen/bättre tömning

Behandling Helhetssyn !! Konservativ (frekvens, lagring, tömning) Hemmiljö, Funktion, fysisk och mental Social situation Konservativ (frekvens, lagring, tömning) Dryck o kost Mobilisering Traditionell uroterapi Medikamentell Kirurgisk behandling ett alternativ !

Behandla det dominerande symtomet Ansträngningsinkontinens (urin o tarm) Bäckenbottenträning Operation Trängningsinkontinens Blåsträning/tarmträning Antikolinergika

Tarmfunktion Bra konsistens på avföring Regelbundna tider/tömningar Fibrer Vätska Undvik laxermedel

Besvär från urinvägarna som alltid skall utredas akut Hastigt påkomna symtom av täta trängningar Blod i urin Knölar i testikel Sår på penis

Hjälpmedel – när ? Under utredning Till dem som konstaterats inte kan behandlas eller där behandling inte hjälpt fullt ut

Personligt anpassade Kön Daglig aktivitet Om de klarar sig själva eller behöver hjälp Mentalt status Läckagets omfattning och tid dag/natt Personlig preferens Förvarings- avfallsmöjligheter

1,5-3 l < 1,5 dl 1-2,5 dl 3-5 dl 1,5 dl

Kontinensbåge

Analpropp vid avföringsläckage vid användning före användning

Viktigt ! Hjälp till toaletten, regelbundet 75% av den totala urinmängden kom i blöjan ! Åtgärd som erbjuds är skydd (Socialstyrelsen 2006) Inga riktlinjer om ny utprovning Toalettassistans förekom sällan

Att få kissa på en toalett och inte i ett skydd borde vara en mänsklig rättighet

Föreställningar och tabun Var När Hur Med vem

Varför finns tabu? Smuts, sak på fel plats (kulturellt) Brist på ord Familjerelationer förändras Make/maka Mor/son Far/dotter (Widding Isaksen 2002) Kroppskontroll Skam Uppstår i relation till andra Nakenhet = ung/snygg Nakenhet, gammal= ful kropp Illalukt

Vårdpersonals attityder Kvinnor vårdar hellre äldre män Vårdare tar/visar lätt avstånd vi illa lukt, smuts etc Sådant arbete har låg status

Lika vård ? Män blir utredda i högre grad Män får behandling i högre grad Män får oftare prova olika hjälpmedel jämfört med kvinnor Hemmaboende får i mindre utsträckning den hjälp de behöver än i särskilt boende De flesta äldre får ingen medicinsk utredning (Socialstyrelsen 2003)

Uppmuntra till att… Om ingen frågar - Berätta ändå Alla har rätt till utredning Vårdcentral ska ge basal utredning Om de bedömer - remiss till specialist Hjälp under tiden

Hjälpsökande De som går ofta på hälsokontroll Hinder Underlättande De som går ofta på hälsokontroll De som inte generades av att tala om detta Tala i neutrala ordalag Kontinens bättre än inkontinens Vårdpersonal fråga aktivt Dålig kunskap av att hjälp finns att få Förnekande av problemet Låg kunskap om normal funktion Andra hälsoproblem uppfattas som vikigare Inkontinens= normalt åldrande

Målet Klara sig själv så länge som möjligt i sin hemmiljö med sina närmaste bevarad integritet