LANDSBYGDENS ´OSYNLIGA´ BEFOLKNING: EN ANALYS AV FRITIDSBOENDES RELATIONER TILL DEN SVENSKA LANDSBYGDEN Dieter K. Müller & Roger Marjavaara Kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet Urban Nordin Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet

Utgångspunkten för projektet Många landsbygder avfolkas Samtidigt upplevs fritidsboende på vissa orter som problem Fritidshusägare är ’osynliga’ Bara ett hem! Vill man inte eller kan man inte vara delaktig i lokalsamhället?

Syfte och frågeställningar Projektets syfte är att analysera de relationer som fritidsboende har till sitt fritidshus och den omgivande landsbygden –Hur stor är denna grupp ´osynliga´ invånare av landsbygden och var befinner sig dessa? –Hur och när används fritidsboenden på olika landsbygdsområden idag? –Vilka framtidsplaner har fritidshusägare för sina fastigheter och hur avser de att använda dem i framtiden? –Förnimmer fritidsboende rurala och urbana hem och områden som komplementära och lika viktiga och har de olika funktioner och tillfredsställer olika behov?

Några teoretiska utgångspunkter Mobila samhällen, ”mobility turn” inom samhällsvetenskap (Urry, 2000; Hall, 2005) Identiteter som bygger på fritidsaktiviteter, ”multiple dwelling” och ”multiple place attachment” (Williams, 2002; MyIntyre et al. 2006) Empiriska studier tyder på en stark platsanknytning bland fritidshusägare (Kaltenborn 1997,1998; Stedman 2006; Kelly & Hosking, 2008; Flemsæter 2009) Vad betyder ett hem? ”…home is: a place/site, a set of feelings/cultural meanings, and the relations between the two.” (Blunt & Dowling 2006:2-3)

Finns det en hierarki av hem? Heidegger (1951): “Bauen, wohnen, denken” Engagemang för lokalsamhället Är det då rimligt att anta en hierarki av hem? (Gallent 2007) Vad är permanent? Alternativt hem (Kaltenborn 1997, 1998) Rötter, kontinuitet, boende efter pensionering

Studien En postenkät bland 4000 representativa (ålder, regional fördelning, inkomst, medborgarskap) fritidshushushåll svar (57,3%) Ungdomar underrepresenterade En parallell studie i Norra Bohuslän –ytterligare 4000 svar

Att vara hemma Människor känner sig hemma i permanentbostaden (ø 1,54) och fritidshuset (ø 1,65) 60,9 % lika i båda 23,2 % i permanentbostaden 15,7 % i fritidshuset 56,1 % skulle tycka att det är en bra idé att en del av deras inkomstskatt tillfaller fritidshuskommunen

Produktion i projektet och framtida forskningsplaner 1 publicerad artikel 4 inskickade artiklar 2 manuskript 4 planerade artiklar Presentationer –11 vetenskapliga konferenser –Tillväxtanalys, kommuner, allmänhet, radio, tv, lokalpress Fritidshusägare vill uppenbarligen engagera sig på landsbygden Hur hanterar landsbygdskommuner denna fråga? Vilka problem och möjligheter ser de rörande den ’osynliga’ befolkningen?

Tack…