Prosodi # Spr å kens ljudegenskaper # Betoning # Intonation # Kvantitet # Prosodins interaktion Tid,datum,föreläsning

Spr å kens ljudegenskaper ¥ Tre huvudklasser: - vokaler - konsonanter - prosodi ¥ Vokaler och konsonanter är segment som produceras sekventiellt  dessa har analyserats mest --> lättare att komma å t experimentellt

Vad är prosodi?  ljudegenskaper av ett spr å k (eller i diskurs) som är spridda över en följd av ljudsegment --> suprasegmenteller företeelser ¥ rytmiska, melodiska, dynamiska egenskaper ¥ Lexikalisk prosodi och yttrandeprosodi

Prosodins företeelser  rytmiska - betoning  melodiska - intonation  dynamiska/temporala - kvantitet  samspel mellan dessa: - melodisk variation när betonad - variation i kvantitet p å verkar intrycket av betoningen och rytm

Lexikalisk prosodi ¥ Prosodiska egenskaper som hjälper till att bygga ord ¥ Grundleggande element: stavelse  Tv å delar: onset (ansats) & rim  Rimmet i ytterliggare tv å delar: nucleus (kärna) och coda

Stavelsestruktur ¥ Onset (ansats): en konsonant eller en konsonantgrupp, inte obligatorisk  Nucleus (kärna): obligatorisk, mest vokal, i n ₢ gra spr ₢ k sonorant konsonant ¥ Coda: en konsonant eller en konsonantgrupp, inte obligatorisk

Stavelsetyp ¥ Coda inte obligatorisk ¥ om codan saknas: öppen stavelse ¥ Om stavelsen slutar på en (eller flera ) konsonant(er): sluten stavelse

Stavelsetyngd ¥ Stavelsetyp: lätt vs. Tung ¥ Lätt : V, CV, C(C n )V  Tung: V: (l å ng vokal), VC(C n )

Betoning ¥ Framhävning av ett ord, en stavelse ¥ relaterad till beskrivning av talrytm ¥ stress, prominens, tryckaccent ¥ inom ett ord: ordbetoning/lexikal bet. ¥ Inom ett yttrande: satsbetoning/frasbet. eller pga. emfas (fokus) ¥ Beträffande domän: stavelse, lexikalt betonad stavelse i ett framhävd ord

Lexikal betoning i Svenska  Tv å grundläggande ordbetonings- mönster i svenskan: - enkla ord med EN betonad stavelse - sammansatta ord med huvud- och bibetoning

I enkla ord  i enkla ord kan betoningen placeras p ₢ en av de tre sista stavelser i ordstammet --> rörlig betoning ¥ vid samma segmentföljd kan placeringen ge en skillnad i betydelse: 'banan - ba'nan 'kanon - ka'non 'tekniker - tek'niker

I sammansatta ord ¥ En huvudbetoning och en bibetoning  individuella betoning av ord i sammansättning bibeh å lls  men: betonad stavelse i första leden f å r huvudbetoningen och betonad stavelse i andra leden f å r bibetoningen: 'vandrings-po,kal 'vinter-,resa

I andra spr å k ¥ Engelska (rörlig betoning): 'object - ob'ject 'permit - per'mit 'digest - di'gest  Finnska har fast betoning p å 1:a stav.  Polska har fast bet. p å nästsista stav. ¥ Japanska har ingen betoning

Satsbetoning ¥ = frasbetoning: framhävning av vissa ord i en fras - och inte de andra ¥ struktureller orsaker eller ¥ avsiktlig framhävning av ett ord

Strukturell ¥ Vissa ordklasser är mer framhävda i neutrala yttranden: - substantiv, huvudverb, adjektiv, och räkneord ¥ andra ordklasser brukar vara obetonade: - pronomen, hjälpverb, prepositioner, och konjunktioner

Emfas/Fokus ¥ Framhävning av ett individuellt ord i en fras för att kontrastera just detta ord med andra inte uttalade ord:  “grannens röda bil”: GRANNENS röda bil grannens RÖDA bil grannens röda BIL

Fonetiska korrelat ¥ Samspel av olika aspekter ¥ Större intensitet/högre ljudvolymen ¥ större duration/ljudlängd, stavelselängd ¥ högre grundfrekvens

Intonation  Melodisk variation och rörelse i spr å k  Baserad p å stämtonens läge ¥ betydelseskiljande eller karaktär ¥ relaterad till: - stavelse - ord - fras  spr å kspecifik karaktär

Tonspr å k  Spr å k med lexikala toner, en specifik ton för varje stavelse  konturtoner: stigande, fallande, hög, l å g, mellanton --> Öst- och Sydöstasien  niv å toner: hög,l å g, ibland mellanton --> afrikanska spr å k, t.ex. Niger-Kongo

Tonaccent ¥ Enstaka stavelse visar ett visst tonalt mönster, de andra är ospecificerade ¥ i svenska kopplad till betonade stavelse  i andra spr å k utan betoning till specifika stavelse

Svenskans ordaccent  Variation i tonal förlopp i betonade stavelse i ord med samma segmentsekvens: anden - anden stegen - stegen Polen - p å len buren - buren

Accent I (akut,´) ¥ I enstaviga ord ¥ i flerstaviga ord, vars ordstam har accent I: en and - anden ett steg - stegen en bur - buren

Accent II (grav, `)  Tv å stavig ord med betoning p å första stavelse och böjda ord med accent II i stam: en ande - anden en p å le - p å len en stege - stegen bära - buren

Fonetiska korrelat ¥ Associerad med betonad stavelse ¥ varierad temporal förlopp ¥ förekommst av F0-topp i relation med betonad stavelse ¥ stora variationer mellan olika dialekter, men: accent I-topp alltid förre en accent II-topp

Tonaccent i japanska ¥ Ingen betoning, morastruktur ¥ accentens placering inte förutsägbar ¥ accentueringen i japanska ord helt lexikalt bestämd (rörlig) ¥ HL-tonskontrast: accentuerad mora har högton, oaccentuerad har lagton

Yttrandeintonation  Variation av intonationen pga: - framhävning (fokussering, emfas) - talakt (fr å ga vs. p å st å ende) - attityd (engagerad vs. oengagerad)  Yttrandeintonation förekommer i alla spr å ktyper, oavsett om de är tonspr å k, tonaccentspr å k eller inget dera

Fokus ¥ Flyger - flyga ¥ FLYGER med mattan - FLYGA med m.  - ska FLYGER! vs. - ska FLYGA!

Satsintonation  P å st å ende: final fallande ton  Fr å ga: final stigande/högton  “jag är inte klar än och skall fortsätta prata”: jämn ton  interaktion med fokus: - ska FLYGER! vs - ska FLYGA!

Kvantitet  L å nga fonem vs. korta fonem inom en stavelse: vokaler och konsonanter ¥ Kvantitet bestämms av längdrelationen inom rimmet  olika spr å k hanterar kvantitet p olika sätt

Kvantitet i olika spr å k  N å gra spr å k har inga fonologiska kvantitetsskilnader (grekiska, rysska)  I germanska spr å k fonologiska kvantitetsskillnader knyten till betonad stavelse

Kvantitet i olika spr å k (ff)  i svenska komplementär kvantitet: -antingen: l å ng vokal med kort konsonant ” Polen ” /po:len/ V:(C) - eller: kort vokal med l å ng konsonant eller en konsonantkombination, ” pollen ” /pol:en/ VC:  Andra typer: -tjeckiska: knyten till vokalen i b å de obetonad och betonad stavelse

Kvantitet i olika spr å k (ff)  Japanska har ingen betoning, men har bägge: - kontrast mellan l å nga och korta vokaler och - kontrast mellan l å nga och korta konsonanter  Finnska: fri kombinerbar, s å väl vokal och konsonant som p å betonad och obetonad stavelse

Spr å kens rytm (1) ¥ tidsarrangement av betonade stavelser i ett yttrande  “stress-timed”: jämna avstand mellan betonade stavelse, takt med en huvudbetoning (betoningsrytm)  “syllable-timed”: varje stavelse är lika l å ng (stavelserytm)

Spr å kens rytm (2)  “mora-timed”: varje mora lika l å ng