Dialekter
Urnordiskan utvecklades till olika språk svenskan utvecklas till olika dialekter. Dialekterna går tillbaka till fornspråket. Ju mer isolerade människorna har levt, desto mindre har deras språk påverkats utifrån. Samtidigt har också de isolerade bygdernas språk förändrats och gått sina egna vägar under århundraden.
I de mer centralt belägna landskapen däremot har språket varit mer utsatt för påverkan utifrån. Det är sedan de centrala dialekterna kring Mälardalen som har bildat grunden för det rikstalspråk som så småningom har vuxit fram. Rikssvenska!!
Dialekternas utjämning Dialekterna har allt mer kommit att trängas undan av varianter av regionalt riksspråk. Den viktigaste orsaken är de kraftiga folkomflyttningen och flykten från landsbygden. Genom nya och förbättrade kommunikationsmöjligheter har dialekterna blivit allt mindre framträdande under 1900-talet och man talar oftast om regionala riksspråksvarianter. Det som lever kvar från de gamla dialekterna är främst uttal och språkmelodi.
De svenska dialekterna delas in i sex huvudgrupper: Sydsvenska mål Götamål Sveamål Norrländska mål Gotländska mål Östsvenska mål (finlandsvenska och estlandsvenska)
Sydsvenska mål Tungrots –r (skorrande) Diftonger (långt å ex. gåo eller gao) B, d, g istället för p, t, k (piba – pipa, mad – mat, kaga – kaka) Bindevokal i sammansatta ord: pannekaga, äggakaga Tunt l Varje konsonant uttalas för sig i konsonantkombinationerna rt, rd, rs och rl Säger denne, dette och desse
Götamål Korta vokalerna i och y har övergått till e och ö (fesk – fisk, körka – kyrka) Bindevokal i sammansatta ord Å-ljud med en dragning åt ö Brett ä-ljud
Sveamål Tjockt l Ändelsen –a i bestämd form av gamla feminina substantiv (boka, sola) T-bortfall i bestämd form av neutrala substantiv (huse, borde) Bortfall av –de (kalla istället för kallade)
Norrländska mål Bortfall av ändelser han sitt( – sitter), hon skull köra (-skulle), då tog en till å kut (-han, kuta = springa) Predikatsfyllnaden är oböjd i plural: pojkarna är sjuk (pojkarna är sjuka)
Gotländska mål Alla långa vokaler utom a diftongeras (aik – ek, dråime – drömma, biaode – bjuda, aoge – öga) Ändelsen –a ersätts med en vokal, som är ett mellanting mellan e och ä.
Östsvenska mål Speciell intonation, Finlandsvenskan har bara akut ordaccent. Stegen (plural av steg) och stegen (bestämd form av stege) låter likadant. Kraftfullare uttal av r, i konsonantkombinationerna rt, rd, rs, rl uttalas varje konsonant för sig. Vissa vokaler kan ha ett annat uttal än i Svergiesvenska. Det gäller långt u och långt a som uttalas ungefär som i tyskan.