Medicinsk del i utredningen &

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
 METODIK  Hur gör man en brukarstyrd enkätundersökning?  Hur går man sedan tillväga?  Peer-to-peer som insamlinsmetod  Problem, svårigheter och begränsningar.
Advertisements

Janusfönster i TakeCare
Undersköterskan som expert på symtomskattning
Känn ditt läkemedel Med sikte på att den egna medicineringen lyckas Föredragshållarens namn.
Elektroniskt expert-stöd, EES Handledarmaterial
Läkemedel och graviditet
Kopplingen mellan utredning och behandling – vad är det?
Läkemedel utan Nikotin
ADHD Läkemedelskommittén 8/10, 15/10 & 19/10
Att införa LCP – LCP-ansvariges roll Marie-Louise Ekeström
bristande uppmärksamhet hyperaktivitet bristande impulskontroll
Neuropsykiatrisk funktionshinder
Multimodal behandling
Beroende och den växande hjärnan
Samband missbruk/beroende och psykiatrisk vård
ATT SKRIVA INTYG.
Nikotinläkemedel Receptfria läkemedel. Undantag Nicorette nässpray som är receptbelagt. Säljes på apotek och i livsmedelshandel. För önskad effekt är det.
Kunskap Förståelse Strulpetter
Demens – förnuftig användning av psykofarmaka
Behandling av kronisk hepatit C hos vuxna och barn
Vanliga problem Eva Nordin-Olson 2007.
Depression vid hjärtsvikt Vanligt, farligt, behandlingsbart?
LANDSTINGETS VÅRD AV PATIENTER MED MISSBRUKS- OCH BEROENDESJUKDOMAR
Migard Frovatriptan ATC-kod: N02C C07 Godkänd: (MR)
Nedre UVI inom slutenvården
Samband missbruk/beroende och psykiatrisk vård
KOL skola 1 förmedlar kunskap om sjukdomen KOL. Hur man får diagnosen
Läkemedelsbehandling av typ 2-diabetes
Mirjam Talvik ADHD och missbruk 4:e december 2008
Adherence Vad är det?.
Sjukgymnastik för äldre personer
Så behandlas MS I det här avsnittet berättar vi mer om hur familjelivet kan fungera för den som har MS. Kan man skaffa barn? Hur kan sexlivet förändras?
HÖK DEPRESSION Psykiatrin har ett eget vårdprogram för depression och ångest – gäller samtliga mottagningar och avdelningar inom vuxenpsykatrin i Norrbotten.
PRIO- dialog Psykisk ohälsa Ur primärvårdens perspektiv i VGR
Urinvägsinfektioner hos barn
KARLSTAD. Minnet ej att förglömma Vålbergsprojektet Demensstödsmodell i samverkan mellan Vårdcentralen Legevisitten, Landstinget och Karlstads.
Effekt av farmakologisk behandling av ADHD hos vuxna
Erfarenheter från Beroendecentrum Stockholm
Samsjuklighet Pascal Borgström, Marie Hagnell & Erling Thernström
Kvalitetsarbete med internetbehandling i reguljär vård Viktor Kaldo, leg psykolog, Docent Utvecklingsansvarig Psykiatri Sydväst.
Resursteamet Stöd och Omsorg Piteå Kommun
”Att skriva recept” En metod för individuell ordination av fysisk aktivitet.
Psykosomatiska syndrom
MÄVA Akutmottagningen NÄL
Läkemedelsgenomgång som verktyg för kvalitetsarbete på äldreboende
Neuropsykiatriska utbildningsprojektet
Vital i Norr Bättre liv för våra äldre Screening av depression Lena Andersson.
Överenskommelser 2014 Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten - Regional stödstruktur för kunskapsutveckling - Regionalt.
Missbruk/beroendet Neuropsykiatriska störningar
Marie Hagnell, Sylvia Mellfeldt Milchert & Erling Therström
SBAR för strukturerad kommunikation
Överenskommelse mellan Regeringen och SKL Prioriterade grupper Barn och unga år som har, eller riskerar att utveckla, psykisk ohälsa Personer.
Terapiriktlinjer.
Hypertoni utredning - behandling
Lugnande läkemedel Bensodiazepiner Oktober 2015 Anna Petersson.
Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD). Barn med ADHD kan uppfattas som: högljudda, störande, besvärliga eller bråkiga Pratar mycket Rastlös.
SÖMN Mars Kort om sömn Sömnen är kroppens och hjärnans sätt att återhämta sig och bearbeta intryck. Det finns inget antal timmar som är rätt för.
Screening för alkohol- och drogrelaterade problem AUDIT och DUDIT formulären Mona Andersson Alkohol- och drogbehandlare Nexus Socialförvaltningens öppenvård.
Elektroniskt expertstöd – EES Grundutbildning.
Uppdaterad Elektroniskt expertstöd – EES Kundfall.
Psykiatri och Primärvård Diagnosfördelning och remittering.
Kliniska Riktlinjer för Ångestsyndrom och Tvångssyndrom
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Vuxenpsykiatriska mottagningen 1 & 2 Köping
Ny Remissrutin till BUP
Känn dina läkemedel – riksomfattande Läkemedelsdagen
Oplanerad mottagning med IT stöd ger kraftiga förbättringar i telefontillgänglighet, produktivitet, kvalitet och arbetsmiljö Presentation av oss, Varför.
PM: Akut Farmakologi, BUP Akut och Vård avdelning Malmö
Nya ST studierektorer allmänmedicin Västmanland
Läkarintyg för sjukpenning
Presentationens avskrift:

Medicinsk del i utredningen & farmakologisk behandling Marie Hagnell & Erling Thernström Utbildning för läkare november 2008

Medicinsk del i utredning Se utdelat material för Medicinsk utredning OBS! Diagnoskriterierna bör klart framgå av dokumentationen Utbildning för läkare november 2008

Farmakologisk behandling Behandling av ADHD/ADD med centralstimulantia Samsjuklighet kan behöva behandlas först behandlingen kan även behöva pågå parallellt Utbildning för läkare november 2008

Utbildning för läkare november 2008 Viss somatisk undersökning ingår i utredningen Uppföljning görs under farmakologisk behandling Eventuellt konsultation vid misstanke om förhöjning av BT eller puls Utbildning för läkare november 2008

Kunskap, struktur, kontinuitet Gäller organisation, enhet, läkare - patient. Att kunna erbjuda kontinuerlig strukturerad behandlingskontakt: Hur det organiseras på enheten varierar. Sjuksköterskan viktig person vid dispensär! Många faktorer bidrar till förutsättningar för god behandlingsallians. Utbildning för läkare november 2008

För att lyckas i början… När man börjar med centralstimulantiabehandling är det viktigt att välja patienter där behandlingsalliansen är god Någon kollega att fråga till råds Utbildning för läkare november 2008

Utbildning för läkare november 2008 Centralstimulantia mm vid ADHD (Socialstyrelsens kunskapsöversikt 2002 sid. 212 -) För vem? Vad har gjorts? Stora kvarstående ADHD-relaterade svårigheter Kontraindikationer/gränsdragningsproblematik Utbildning för läkare november 2008

Att beakta (Socialstyrelsens kunskapsöversikt sid. 214-) Anamnestisk förekomst av psykosepisoder Bipolärt syndrom Ångestsyndrom Missbruk – droger och alkohol Asocialitet Kramper, epilepsi Kardiovaskulära problem Tics (oftast förbättring under behandling) Graviditet Utbildning för läkare november 2008

Utbildning för läkare november 2008 Interaktioner Litium Antidepressiva, MAO-hämmare! Antiepileptika Astmamediciner mm Viktigt att vara observant då kunskaper gällande interaktioner mellan c-s och andra preparat är bristfälliga. Utbildning för läkare november 2008

Missbruk - självmedicinering Bedöma från patient till patient Beroendevården har andra möjligheter att hantera erforderlig kontroll vid missbruk Behövs parallella kontakter? Vid för låg dos av centralstimulantia finns risk att patienten ”tilläggsmedicinerar” med illegalt amfetamin (vid tidigare erfarenhet av illegalt amfetaminbruk) Utbildning för läkare november 2008

Önskade symtomförbättringar Förbättringar avseende exekutiva funktioner såsom Mindre impulsivitet och hyperaktivitet Bättre uppmärksamhet Bättre korttidsminne Mindre rastlöshet Bättre stresstålighet Minskad emotionell labilitet/aggressivitet Utbildning för läkare november 2008

Utbildning för läkare november 2008 Preparat Förstahands alternativ: Ritalin (metylfenidat) Tablett 10 mg samt kapslar 20, 30 & 40 mg. Novartis, dispensförskrivning Concerta (metylfenidat) Depåtablett 18, 27, 36 & 54 mg. Janssen-Cilag, dispensförskrivning Dosering individuell Metamina (dextroamfetaminsulfat) Tablett 5 mg. Recip, licenspreparat Strattera (atomoxetin) Kapsel 10, 18, 25, 40 & 60 mg Utbildning för läkare november 2008

Utbildning för läkare november 2008 Dosinställning Försiktig inställning enligt FASS, observera att det är barndoser. Tät kontakt i början och stegvis dosanpassning Uppnå verksam dos (för låg dos kan ge försämring) Justera för att hitta optimal dos (för hög dos ger biverkningar och sämre förmåga att skifta uppmärksamhet vid behov) Utbildning för läkare november 2008

Endos exempel kapsel Ritalin Börja med 20 mg, på morgonen Utvärdera inom 1 vecka, oftast ingen effekt. Öka dosen stegvis, utvärdera kontinuerligt Telefonkontakt och täta återbesök i början Vanligt att dosen ligger mellan 40 och 80 (-120) mg per dygn Utbildning för läkare november 2008

Utbildning för läkare november 2008 Individuell dosering Tumregler finns men den optimala dosen är individuell Den av patienten rapporterade effekten blir vägledande Eventuellt tillägg av kortverkande för att klara kvällen Utbildning för läkare november 2008

Ibland hjälper inte metylfenidat Ej effekt Otillräcklig effekt Biverkningar t ex Nedstämdhet av varierande grad: Från glädjelöshet till depression med ångest Utbildning för läkare november 2008

Utbildning för läkare november 2008 Metamina Kortverkande tablett 5 mg Verkningstid ca 3-4 timmar Ställ in morgondos först för att nå den optimala första dosen Andra dosen ska tas innan effekten av första dosen försvinner (ca ½ tim innan) Antalet dostillfällen beror på verkningstiden, som är individuell Utbildning för läkare november 2008

Utbildning för läkare november 2008 forts. Metamina Ofta behövs en tredje dos Optimal dosering för varje dos Ofta högre dosering vid första dosen än vid följande doser En fjärde dos behövs ibland men kan medföra risk för försämrad nattsömn Utbildning för läkare november 2008

Utbildning för läkare november 2008 Uppföljning Effekter Självskattning avseende symtom, gärna i kombination med objektiva instrument Biverkningar Självskattning avseende sömn, humör, aptit mm Uppföljning puls, blodtryck & vikt Utbildning för läkare november 2008

Ansökan om dispens för att förskriva metylfenidat www.lakemedelsverket.se Beskriv verksamheten på mottagningen/kliniken. Akutmottagning inom landstinget. V. b. erfaren kollega att konsultera (på annan enhet). Mer än en läkare för att täcka upp för varandra vid frånvaro. Utbildning för läkare november 2008

Utbildning för läkare november 2008 Ansökan om licens www.lakemedelsverket.se Läkaren skriver licensmotivering som sänds med receptet till ett Apotek Apoteket faxar motiveringen till Läkemedelsverket samtidigt som de gör en ansökan om licens Utbildning för läkare november 2008

Utbildning för läkare november 2008 Licensmotiveringen Skrivs av läkaren Innehåller uppgift om diagnos, eventuell tidigare använd terapi, dess resultat och varför godkänt preparat ej går att använda Utbildning för läkare november 2008

Frågor? Lycka till! Efter utredning och behandling: Patienten blir oftast betydligt förbättrad! LUNCH Utbildning för läkare november 2008