Kartografi

KArtan För över 6000 år sedan ritade man kartor i Turkiet, finns troligen ännu äldre. Kartorna visade stadsplaner och vem som ägde jordbruksmarken. Man visste ännu inte om jordens form och storlek. Grekerna räknade ut att jorden var ett klot och Erastotenes beräknade omkretsen till 46 500 km, ca 275 f.Kr

Tellus i centrum Man trodde att solen och andra planeter kretsade kring jorden. Mätningar blev lättare då man införde metersystemet. En tiomiljondel av sträckan mellan ekvatorn och nordpolen.

Anders Bure Svensken Anders Bure visade 1626 upp sin Norden-karta. Han grundade Lantmäteriverket som är Sveriges äldsta ämbetsverk. De har till uppgift att producera kartor över vårt land.

Anders Bures karta från 1626

Kartan fylls På 1800 och 1900 talen fyllde man i de sista vita fläckarna på kartan, ex kapplöpningen till Sydpolen 1911. Amundsen, Scott. 1900 talets tekniska utrustning ledde till allt mer exakta kartor. Flygfotografering, sattelitbilder och datorisering.

Hur kan man tyda kartan? Se sid 28-30 i Vår planet. Det finns även olika tematiska kartor. Dessa kan vi se på sid 33-35. De är kartor som beskriver förekomsten av något i det område kartan täcker. Det kan handla om hur många människor som bor i ett land och hur dessa människor är fördelade

Breddgrader Det finns även linjer som utgår från ekvatorn. Dessa kallas breddgrader eller parallellcirklar och det finns 180 stycken totalt. 90 st. söder om ekvatorn och 90 norr om. 180 grader totalt bildar tillsammans summan av en halvcirkel. En plats söder om ekvatorn kan ha 30 grader sydlig bredd.

Breddgrader eller parallellcirklar

Gradnätet Jorden har 360 meridianer eller längdgrader. Dessa utgår 180 st. åt väster och 180 st. åt öster från Noll-meridianen. Noll-meridianen går från nordpolen till sydpolen genom Greenwich utanför London. Varje meridian har en grad och totalt blir det då 360 grader. Precis som en cirkel! De grader som går öster om nollan betecknas t. ex. 30 grader östlig längd (30° ö.l)

Längdgrader eller meridianer

Längdgrader och breddgrader

Sverige I Sverige har vi något som kallas rikets nät. Numera SWEREF 99. Det är en ytterligare indelning av det globala gradnätet för att kunna göra precisare bestämning av en orts position. Det finns ett antal storrutor som sedan delas in i mindre rutor. Delas en storruta 4 gånger får man den topografiska kartan. Delas en storruta 100 ggr får man den ekonomiska kartan.

Sweref 99

Åt vilket håll är norr? Den frågan kan besvaras på olika sätt. Det finns nämligen ett magnetiskt norr och ett kart-norr.

Jorden är inte rund! 1600-1700 tal- man inser att jorden är tillplattad vid polerna. Detta leder till problem då man ska rita kartor. Man har insett att jorden är svagt päronformad! För att lösa problemet skapades en ellipsoid. Det är en tänkt linje under kontinenterna som en förlängning av havsytan.

Hur avbildar man en rund värld på ett platt papper? Svar det går INTE! MEN man kan försöka på olika sätt med olika kartprojektioner! Låt oss titta på några!

Cylindrisk projektion

Plan projektion

Konisk projektion

Mercators projection Är en cylindrisk projektion. Används när man ska navigera för att vinklarna på kartan stämmer med verkligheten. Problemet är att de kontinenter långt från tangeringspunkten blir kraftigt förstorade.

Mercators projektion

Peters projektion Här stämmer kontinenternas storlek men formen är förvrängd.