och de filosofiska utgångspunkterna

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
De eviga frågorna behöver ett svar
Advertisements

Liberalism Konservatism
Religionens återkomst och potential i ett mångkulturellt Sverige.
P ERSONLIG S TUDIE P LAN NÄR ? HUR ? VAD ? Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000 Utgångspunkt I) Individens tidigare studier II ) Arbetserfarenhet.
18 maj 2009 Esbjörn Hellström, Lund
Extrema fall eller normalförtryck? Om våld i nära relationer som utmaning för forskning och praktik Maria Eriksson 25 april 2013
Hög kvalitet?? Hög kvalitet – förutsättning för barns lärande och utveckling – vad är hög kvalitet i förskolan? Barns bästa – en god start i livet! Internationellt.
Exempel utifrån ett antal målområden
En av de främsta samhällsteoretikerna.
Kön, genus och jämställdhet Lokal pedagogisk planering Sh åk 9
Ulf P Andersson GMV
En integrerad strategi för kompetensutveckling Linköpings universitet
Föräldrastöd inom barnhälsovården individuellt och i grupp ICDP som en del av flera i föräldrastödet inom barnhälsovården International Child Development.
Lena Halldenius Those rules, by which properties, rights, and obligations are determin’d, have in them no marks of a natural origin, but many of artifice.
Vägledningens potential inom utbildningssektorn
”Många tror liksom att livet går som det går, att det nästan är lite förutbestämt. Men man gör ju livet. Man bestämmer själv vad man vill göra.” Sofia,
Inlärningsmiljö för att öka motivation
UR LTU:S strategi LTU ska utveckla sin förmåga att arbeta med högkvalitativt flexibelt lärande.
Vuxenutbildningens historia och filosofi Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Finger, M
historia och filosofiska
Sociala färdigheter I livslångt lärande har sociala färdigheter en viktig funktion. Vi har visat på fyra strategier för att främja livslångt lärande i.
Det svenska politiska systemet: Introduktion
historia och filosofiska
Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap
Turismens historia kapitel 2.
Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen
Pilotgruppens egna erfarenheter från studiegruppen våren 2009
- fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner
VUXENVUXEN DIDAKTIK INLÄRNING Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Inlärning ? en förutsättning en utgångspunkt en process ett resultat.
Ideologier Att jämföra.
INNEHÅLL Hur kunde man beskriva den vuxnes inlärning ? pedagogik
Samhällskunskap 1a1 Kursens: mål innehåll kunskapskrav samhällsfrågor
Harriet Borg Unander Leg psykolog
Värdemigrationsprocesser i teorin – en resa i tid och rum Av Lise-Lotte Gustafsson & Olof Franck 1 december 2008 Sverige i Europa, Europa i världen Interkulturell.
VUXENVUXEN DIDAKTIK DEFINITIONER Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Undervisning ”De åtgärder och arrangemang med vilkas hjälp man skapar.
LÄRANDETS PARADOX FÖRÄNDRING INDI VID SAM FUND KONTINUITET
PPP Den moderna vetenskapsteorins berättelse om sin förhistoria.
Religionskunskap 1, 50 p. Religionskunskap 1, 50 p.
Vuxenutbildningens historia och filosofi Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2006 Kursdeltagarnas lärarinriktning.
BETYGSKRITERIER I GEOGRAFI
SOCIOLOGI som vetenskap och studieinriktning
VUXENVUXEN DIDAKTIK LÄRAREN Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Bra vuxenlärare “Den gode lærar er fagligt dygtig, stiller krav, tager.
Vuxenutbildningens historia och filosofiska utgångspunkter Vuxenutbildningens historia och filosofiska utgångspunkter FÖRELÄSNING
PLIKTBARN LUSTBARN.
Vuxenutbildningens historia och filosofi Vuxenutbildningens historia och filosofi Den aktuella situationen Den progressiva inriktningen, baserad på rationalism.
MORIA: Feministisk historiekritik. Feministisk kritik Feministiska förhållningssätt till filosofin Kvinnor och filosofins historia.
V U X E N DIDAKTIK Självstyrt lärande PLANERING
Vuxenutbildningens historia och filosofi FÖRELÄSNING 2.
Leda Avdelning Leda Kår Ditt Personliga Ledarskap
Skriv en kort uppsats med rubriken
Ideologier.
Genus och Kön.
VUXENVUXEN DIDAKTIK STUDERANDE Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Den vuxne studerande... har livserfarenhet (kompenserar t.ex. sämre.
Vuxenutbildningens historia och filosofi Vuxenutbildningens historia och filosofi BILDER FRÅN ELLEN KEYS ”STRAND”
Religion?.
VUXENVUXEN DIDAKTIK UTVÄRDERING Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Fem viktiga frågor i samband med utvärdering 1. När skall utvärderingen.
Politisk filosofi Politik är precis som etik och estetik en fråga om värderingar. Ofta bottnar en politisk uppfattning i en rad etiska ståndpunkter och.
Lgr 11 - fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner.
Del 1 Medicinens och omvårdnadens etik
Cancervårdprocesser och deras förbättring
Kommissionen för jämlik hälsa Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Magdalena Brasch.
Vem ska rädda världen? Exempel på undervisning för hållbar utveckling
Psykologi Introduktion.
Politisk filosofi Politik är precis som etik och estetik en fråga om värderingar. Ofta bottnar en politisk uppfattning i en rad etiska ståndpunkter och.
Sociologi Introduktion.
Kommissionen för jämlik hälsa
HR-perspektivet den tidiga Human Relationsrörelsens forskning
Kvinnohistoria Strukturperspektiv.
Risk- och sårbarhetsanalyser
Lärande (i) organisationer
Presentationens avskrift:

och de filosofiska utgångspunkterna Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2006 www.fsu.edu/adult-ed/jenny/philosophy.html VUXENPEDAGOGIK Folkbildning – vuxenutbildning- livslångt lärande och de filosofiska utgångspunkterna utgångspunkt – medel – mål ??

Vuxenutbildningens historia och filosofi Liberal Progressiv Behavio- Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2006 www.fsu.edu/adult-ed/jenny/philosophy.html Liberal Progressiv Behavio- ristisk Humanis- tisk Radikal Syfte Mål Mångsidig ut-veckling av intellektet Praktisk kuns-kap, problem-lösningsfärdig-het – reforme-ra samhället, bidra till social förändring Beteendeförändring, männis- kans, mänsk-lighetens över- levnad Personlig ut-veckling, själv-förverkligande, öppenhet, fort-löpande inlär-ning, utveckling Grundläggande social, po-litisk, ekono-misk föränd-ring genom utbildning Den lärande Intellektuell, kultiverad kunskaps- sökare Den lärandes behov, intres-sen och erfa-renheter platt-formen Aktiv, ageran-de, prövar på nytt, får feedback från omgivningen Motiverad, självstyrd, ansvarsfull gällande läran-deprocessen Jämlik med läraren, per-sonlig auto-nomi Läraren Expert, auk-toritativ kuns-kapsförmed-lare styr Organisatör, guide för läran-deprocesserna stimulerar, utvär-derar Ledare, kont- rollant utformar lärandemiljöer Underlättare, hjälpare, kompanjon skapar möjlig-heter Provokatör, antyder om möjligheter, riktning

Vuxenutbildningens historia och filosofi Liberal Progressiv Behavio- Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2006 www.fsu.edu/adult-ed/jenny/philosophy.html Liberal Progressiv Behavio- ristisk Humanis- tisk Radikal Viktiga begrepp rationellt tän-kande, intel, lekt, allmän-bildning problemslös-ning, pragma-tism, demok-rati, livslångt lärande, socialt ansvar stimulus-res-pons, kompe-tens, färdig-heter, försök-misstag, feedback erfarenhetsba- serad inlär-ning, frihet, självstyrning, samarbete medvetande-görande, au-tonomi, kri-tisk tänkan-de, social handling Metoder dialektisk, fö-reläsning, stu-diegrupper, kritisk reflek-tion problemlösning aktivitet, expe- riment, projekt programme-rad undervis-ning, under-visningsmas-kiner erfarenhets-mässig, arbete och diskus-sion i grupper, självstyrning dialog, prob- lemställning, interaktion, diskussion auktoritet tids-perpektiv represen-tanter Västvärlden klassisk gre-kisk kultur Sokrates, Pla-ton, Aristoteles Sammanhanget 1800-talet, prag-matisk, empirism Pestalozzi, De-wey, Lindeman Omgivningen 1920-talet Watson, Skin-ner, Thorndike, Den lärande 1950/60-talet Rousseau, Ro-gers, Maslow, Knowles Politisk/ekono-misk ojämlikhet 1800-talet/ anar-kism 1960 Freire Freire, Illich

Philosophical foundations of adult education Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2006 Elias & Merriam 1995 Philosophical foundations of adult education Andragogik och självstyrd inlärning (Knowles)   € Förmågan till självstyrning utvecklas kontinuerligt under livets gång € Enorm påverkan på vuxenpedagogisk praxis € Individen i centrum, godhet och potential hos varje människa, kapacitet att förverkliga sig själv samt autonomi och självstyrning som kännetecken för vuxenhet € Individualism och på ”företagsamhet” grundad demokrati Fenomenologi (Stanage) € Den vuxne studerande som person € Fokusera känslor, erfarenheter och medvetenhet, och speciellt de enskilda personernas fria och avsiktliga handlingsmotiv € Ta fasta på hur erfarenheter omvandlas till medvetenhet € Förstå essensen i ett så betydelsefullt socialt fenomen som vuxenutbildning

Philosophical foundations of adult education Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2006 Elias & Merriam 1995 Philosophical foundations of adult education Världsbildskonstruktion (Mckenzie)   € Ta fasta på de fortlöpande utvecklingen och mognaden gällande förståelse € Hur man konstruerar och förstår världen, verkligheten, de andra och sig själv € Vuxenutbildningens främsta mål är att bidra till världsbildskonstruktionen och sökandet efter personlig mening € Tänkandet och kunnandet en systematiskt, balanserad och produktiv process € Koppla erfarenheter, idéer, ställningstagande och trossystem till en meningsfull helhet Perspektivförändring (Mezirow) € Rötter i kognitiv psykologi, psykoterapi och kritisk social teori € Vuxenheten en lång process av personlig meningsskapande då de under tidigare skeden av livet erhållna antaganden och värderingarna omprövas (meningsperspektivet förändras) € Inlärning i vuxen ålder en fortlöpande tolknings- och omprövningsprocess € Undervisningen och aktiviteterna skall stöda den vuxne i de meningsskapande aktiviteteten

Philosophical foundations of adult education Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2006 Elias & Merriam 1995 Philosophical foundations of adult education Kritisk teori   € Utgångspunkt i Habermas (kommunikativ handling, praxisen som en dialektisk process) € Kunskap som ideologi, kulturell reproduktion, den sociala kontrollens makt € Betrakta frågan om autonomi, individualitet och jämlikhet utgående från ett ideolo- giskt perspektiv i stället för att ta fasta på tillgång till och utbud av utbildning € Utgå från de filosofiska och politiska principerna bakom vuxenutbildning i stället för att ta fasta på metoder, planering och administration € Kritisk analys av de politiska, ekonomiska och sociala aspekterna av vuxenut- bildning och dess organisation Feministisk teori € Rötterna i radikal filosofi, kritisk teori och humanistisk psykologi € Förklara de ojämlika maktförhållanden som baserar sig på kön, ras eller klass € Leder till förtryck av kvinnorna vilket som kommer till uttryck i vuxenutbildnings- systemet, som är ett patriarkalt system trots att majoriteten kvinnor € Feministisk pedagogik emancipatorisk och bemyndigande (empowering) € Utgå från kvinnans mera empatiska och känslomässiga förhållningssätt till verkligheten

Philosophical foundations of adult education Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2006 Elias & Merriam 1995 Philosophical foundations of adult education Den aktuella situationen   Den progressiva inriktningen, baserad på rationalism och pragmatism, har varit den mest genomträngande men inte medfört någonting nytt under de två senaste seklerna Mycket av den praktiska vuxenutbildningen baserar sig på behavioris- tiska principer och procedurer Retoriken inom vuxenutbildning präglas av den humanistiska inrikt- ningen och betonat betydelsen av individens tillväxt och utveckling Den radikala kritiken har inte haft nämnvärd betydelse för utformandet av den praktiska vuxenutbildningen men erbjuder ett alternativt pers- pektiv på såväl praktik som teori

Adult education and society today Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2006 Finger, M. 1995 Adult education and society today I slutet av 1970-talet tre övergripande paradigm/filosofiska inriktningar inom vuxenpedagogiken och –utbildningen   € Lifelong education based on scientific humanism € Radical adult education based on political empowerment € Andragogy based on the idea of human development Fokusering på utvecklings- och kognitiv psykologi Den lärande individen som primär intresse- och forskningsobjekt De tre paradigmen kan betraktas som respons till eller försök att klara av de utmanin- gar som snabb industriell utveckling och uppkomsten av välfärssamhällen medförde: ”With the help of enlightened, responsible and skilled subject-persons adult education theorists argued again in the 1960´s and early 1970´s that human society would be able to master the additional challenges posed by industrial development.”

Adult education and society today Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Finger, M. 1995 Adult education and society today 1990-talet uppmärksamhet vid nya utmaningar   Den industriella utvecklingens biofysiska effekter och begränsningar Den sociokulturella förändringen (fragmenteringen) kopplingen mellan individuell och kollektiv utveckling håller på att försvinna - social fragmentering (förlorade kollektiva projekt, defensiv fundamentalism) den upplysta, subjektpersonen tar hand om bara sig själv

Adult education and society today Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Finger, M. 1995 Adult education and society today Vad hände med de tre paradigmen ? Livslångt lärande blir en autistisk diskurs som förlorar kontakten med verkligheten - att främja utveckling och öka konkurrenskraften blir ohållbart då de biofysiska gränserna kommer emot Andragogik och främjandet av individuell utveckling bidrar till ökad individualism, egoism, narcissism i en redan individualiserad värld kritiskt tänkande har blivit en av överlevnadskvalifikationerna Den radikala inriktningen har förlorat sin verksamhetsarena det tidigare politiska systemet som man kritiserade har förlorat sin bety- delse de viktiga (politiska) besluten görs ovanför (på en global nivå) eller under (på en lokal nivå) det traditionella nationalstatliga planet

Does adult education need a philosophy? Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Finger, M. 1990 Does adult education need a philosophy? Behovet att skilja åt   Vuxenlärande: Alltid samtidigt individuellt och socialt, den betydelse lärande har för den vuxne och dess funktion i samhället (hermeneutisk analys) Vuxenutbildning: En normativ referensram, vägledande princip, samhälleligt definierad (strukturell analys) De två perspektiven borde överensstämma

Does adult education need a philosophy? Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Finger, M. 1995 Does adult education need a philosophy? Den konventionella utbildningens filosofi Upplysning, det moderna projektet (rationalitet, utveckling, tillväxt) Givna standarder, fria/självständiga/ansvarstagande/medvetna individer Vetenskap, tekniska framsteg, behärska/kontrollera natur, historia   Vuxenutbildningens (folkbildningens) framväxt Spontant lärande anknytning till vardagsverkligheten och vardagliga problem (praxisförankring) Respons till de brister och olägenheter som åstadkommer p.g.a. modernisering och industrialisering ”Repareringsaktivitet” Community Education, Education Permanente, Folkhögskolor

Does adult education need a philosophy? Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Finger, M. 1995 Does adult education need a philosophy? Industrialisering -> lett till individualisering, fragmentering, apati, utslagning m.m.   Reaktioner inom ramen för vuxenlärande: 1. Personlig utveckling (på fritiden) som reaktion på meningslösheten på arbetsplatsen 2. Kvalitetscirklar som reaktion på specialisering och fragmentering i anknytning till produktionsprocesserna, de traditionella problem- lösningsprocesserna ”Illustrate best the direction adult learning is taking, away from passive function of adapting and coping with change, to new function and meaning of dealing more actively and more creatively with the more and more numerous and more and more fundamental counterproductivities of industrialization.”

Adult education and society today Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Finger, M. 1995 Adult education and society today Learning our way out   Klara av att hantera osäkerhet, kriser, otydliga problem - Kollektiva lärprocesser i anknytning till vilka man relaterar kunskaper och färdigheter till globala, biofysiska och sociokulturella utmaningarna - Att undervisa och predika färdiga lösningar till individer måste ersättas kollektiva, horisontella, vertikala och tvärdisciplinära lärprocesser Lärandet skall ske på lokal plan – i de vardagliga och naturliga sammanhangen Social learning – modeller: community development, learning organisation Beakta kopplingar mellan individ och kollektiv (individuell och social inlärning) kopplingar mellan inlärning och förändring hela människan i sitt naturliga och vardagliga sammanhang Ge underlag för att man skall kunna orientera i dagens komplexa samhälle

- början av det tredje årtusendet Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Vår tid - början av det tredje årtusendet Vad är det frågan om?   -> Kompetensutveckling som motiveras med förändring och utveckling !!?? individualisering och privatisering av inlärning och utveckling av personlighet, identitet, moral ... marknadens retorik – ständig brist på kvalifikationer (de/apolitiskt perspektiv) man skall utbildas/undervisas i att leva sitt liv osäker säkerhet, oviss visshet, otrygg trygghet (Baumann, Z. På spaning efter politiken)   livspolitik, identitetspolitik, representationspolitik, ....... individualisering, fragmentering, specialisering, valmöjligheter, frihet(er?) överflöd av alternativ, valmöjligheter, information, kanaler, identiteter, resmål... upplevelse-ekonomi, vars drivkraft är berättelser (ML-Pollari/Bisnes.fi 6-7/2001) berättelser, metaforer, bilder, vokabulärer från logik till etik (G. H. von Wright Helsingin Sanomat kuukausiliite, september 2001)