Prins Bertil Seminariet Handelshögskolan, Göteborg Okonventionell handelspolitik? Spelet bakom förhandlingarna mellan de stora Anders Ahnlid Prins Bertil Seminariet Handelshögskolan, Göteborg 3 oktober, 2013

Handeln pålitlig motor för tillväxt… Källa: Kommerskollegium …tack vare ett starkt handelssystem

Världshandel och produktion 1950-2005 (volym) 5 10 15 20 25 30 Export GDP Källa: WTO, International Trade Statistics 2006

Dåliga förutsättningar för multilateralism Stillestånd i WTO:s Doha-runda sedan sommaren 2008… …på grund av ny fördelning av ”ekonomisk makt” Finanskrisen och den ekonomiska krisen har inte medfört nya allvarligt menade försök att slutföra förhandlingarna… …trots inledande uppmaningar från G20 Förslag om en ”krisrunda” har inte tagits på allvar Hopp om framsteg avseende handelsprocedurer vid kommande WTO-ministermöte… …men få tecken på reell vilja att gå multilaterala vägen

Leder till fokus på bilaterala avtal Förnyat intresse för bilaterala och regionala frihandelsavtal mellan de stora ekonomierna Länge informell enighet om att avstå ”för systemets skull” Från olika utgångspunkter startar USA, EU och Japan separata förhandlingar i triangeln mellan sig Kina lämnas än så länge utanför – men hur länge? Kvalitativt ny fas för det globala handelssystement med okända konsekvenser Competitive Liberalization? Game-changing? Okonventionell handelspolitik? Tvingar den ekonomiska krisen fram meningsfulla resultat? Och om så sker – vad väntar därefter?

Förhandlingar mellan de stora EU med USA i Trans-Atlantic Trade and Investment Partnership (TTIP) EU med Japan om bilateralt frihandelsavtal USA med Japan med flera i Trans-Pacific Partnership (TPP) Dessutom EU med Indien, Kanda med flera… Kina än så länge utanför

USA – från multilateralismens väktare till fripassagerarnas regionale jägare Tveksam till och motvilligt indragen i Doha-rundan… …avbröt förhandlingarna sommaren 2008 p.g.a. dåliga industrivarubud från Brasilien, Indien och Kina Goda erfarenheter av NAFTA har gett ökad aptit för regionala lösningar Misslyckas med Free Trade of the Americas 2003 Fokus på Stilla havet och rivalitet med Kina bakom starten av förhandlingarna om Trans-Pacific Partnership 2010… …efter långvarig lobbying lanserades dessutom förhandlingarna om Trans-Atlantic Trade and Investment Partnership (TTIP) med EU 2013 Komplicerad inrikespolitisk debatt om och process för handelspolitik Omsvängning hos intresseorganisationer som Chamber of Commerce och National Association of Manufacturers

EU – från försök att axla multilaterala manteln till ivrare för bilaterala avtal Som Doha-rundans främste försvarare moratorium på bilaterala förhandlingar 2000 till 2007 2007 öppnar Global Europe för nya bilaterala förhandlingar… …samtidigt som EU går i spetsen för försöken att rädda Doha-rundan sommaren 2008 Förhandlingar inleds med Sydkorea (avtal träder ikraft 2011), Indien och ASEAN Kanada tillkommer 2009 Förhandlingar påbörjas med Japan 2013 efter långa förberedelser… …och med USA omTrans-Atlantic Trade and Investment Partnership (TTIP) 2013 TTIP täcker halva världsproduktionen, 30 procent av världshandeln Intern nord-sydklyfta i EU om handelspolitiken består

Existing EU Free Trade Agreements and ongoing FTA negotiations 9 9

Handel högre upp på EU:s agenda Europeiska rådet, februari 2013: “Enhancing sustainable growth and jobs is a key priority for the EU. Trade in goods and services and investment can make a significant contribution in this respect. It is estimated that an ambitious trade agenda can lead in the medium term to an overall increase of 2% in growth and to the creation of two million jobs.”

Omfattande arbete bakom TTIP-förhandlingarna Efter Leon Brittans misslyckade försöka att skapa en Transatlantisk Marknadsplats 1998 togs förslag om ett EU-USA avtal inte på allvar Tyskland, Storbritannien och andra intog avvaktande hållning… …Frankrike med flera uttalat emot Andra former för transatlantiskt samarbete än frihandelsavtal Misslyckandet i Doha-rundan gav idén förnyad aktualitet Sverige och Svenskt Näringsliv i täten för ny seriös diskussion European Centre for International Policical Economy (ECIPE) analyserade möjliga vinster, projekt med German Marshall Fund Sverige arrangerarde seminarium i Bryssel och Washington 2009… …därefter hoppar snart andra på båten, trycket för att få till stånd förhandlingar ökar och Tyskland och Storbritannien tar ställning för Storbritannien står värd för lanseringen vid G8-mötet 2013

Japan – passiv i Doha-rundan och reagerar på andras bilaterala ambitioner Långvarig ekonomisk stagnation inte resulterat i aktiv handelspolitik… …reaktiv attityd har under lång tid präglat agerandet Inte aktivt pådrivande i Doha-rundan – defensiva jordbruksintressen dominerar Intresserad av FTA med EU först efter att EU slutit avtal med Sydkorea (främst p.g.a. bilar) Intresserad av deltagande i TTP med USA först sedan allvaret i förhandlingen blivit tydligt Oklart vart Regional Comprehensive Economic Partnership (RCEP) leder (16 länder, 3 miljarder inv.) Abenomics medför mer aktiv handelspolitik?

Kina – från ”myran i hörnet” till ”elefanten i rummet”… Medlem av WTO 2001, efter segslitna förhandlingar Länge passiv deltagare i Doha-rundan Med i ”inre cirkeln” först 2008 Ännu inte responsible stakeholder Oroas av förhandlingarna i triangeln EU-USA-Japan… …som många ser som svar på ”utmaningen” från Kina Börjat förhandla regionala och bilaterala avtal med t.ex. ASEAN, Nya Zeeland och Island (!) Regional Comprehensive Economic Partnership (RCEP)? Signalerat intresse av att vara med i pågående plurilaterala förhandlingar om tjänstehandel i WTO

Okonventionell handelspolitik -- och sedan? På längre sikt behov av att ”multilateralisera regionalism” Av vikt att de olika avtalen mellan de stora förhandlas så att innehållet kan multilateraliseras på enklast möjliga sätt OECD kan spela roll som forum och analysorgan för att påverka utvecklingen i denna riktning Multilaterala lösningar fortfarande första bästa, regionala och bilaterala frihandelsavtal aldrig mer näst bäst…

National Board of Trade on policy implications of global value chains for TTIP (1) The US by far largest EU trading partner in value-added terms – 23 % of exports, 20 % of imports In value-added terms, services constitute a majority of both EU (60 %) and Swedish (62 %) exports The value chain approach to TTIP would focus on reducing costs and improving logistics along the production chain Difficult identify ‘offensive’ and ‘defensive’ interests – a pragmatic, problem-based perspective should replace reciprocal negotiations TTIP should be as open as possible to third parties with priority to provisions difficult to apply discriminatory

National Board of Trade on policy implications of global value chains for TTIP (2) EU and US firms relying on global value chains able to take full advantage through more liberal rules of origin Information and communication technology (ICT) firms benefit fully even when having a global sourcing strategy Servicification and digitalization must be taken into account, services priority and traditional silos avoided A “trade-in-tasks based agreement” preferable, emphasis on a better flow of personnel with skills in demand Procedures for continuous dialog with business should be set up at an operational level during the TTIP negotiations