En fråga för läkarsekreterare Språk och terminologi En fråga för läkarsekreterare Magnus Fogelberg Skövde 2011-11-18

Vem är jag? Verksamhetschef neurologi, rehabiliteringsmedicin och sömnmedicin Skaraborgs sjukhus Uppdragsägare dokumentation vid SkaS Ordförande i Läkaresällskapets språkkommitté SIS tekniska kommitté Terminologi och språkresurser 1

Vad blir det nu, då? Vad innebär ”det medicinska språket”? Spris grundjournal Språk respektive terminologi Modern journalstruktur Terminologiskt arbete Terminologi och språkvård Standardisering Sekreterarens roll i språkhantering 2

I begynnelsen var ordet och ordet var … sch (Fredrik Lindström, Jordens smartaste ord) samma betydelse på alla språk lugn, tyst synonym på tyska: Ruhe förstås av djur kan uttalas på finska Fredrik Lindström påstår att sch har samma betydelse på alla språk, en uppmaning att lugna sig och vara tyst. På tyska finns en god synonym, den enda jag tycker passar: Ruhe Sch förstås av djur som anses bli lugna när man säger det till dem. Ljudmässigt skulle det likna det vi lyssnar på i moderlivet där blodcirkulationen i moderkakan väsnas hela tiden. Finskan saknar sjeljud, men finsktalande kan ändå uttala sch. Liksom ormar, som kanske använder det ordet när de skall hypnotisera bytet. och av ormar 3

Flera ljud språket bildades Babels torn (inte Babels hus) – nationalspråk parallella språk talspråk teckenspråk – för döva, trafikdirigering, tyst miljö skriftspråk kroppsspråk – gester, kroppshållning internetspråk – uttryckssymbol, emotikon , :-) datorspråk – systemens kommunikation Utöver nationella språk finns parallella språk i andra dimensioner, inom nationer och över nationsgränser. Teckenspråket är mer eller mindre regelstyrt, kroppsspråket känslostyrt. Internetspråket från e-post och diskussionsgrupper kännetecknas av korthet och förenklingar som kan vara häpnadsväckande. Datorspråket är formalistiskt och består egentligen av kodade begrepp. 4

Det medicinska språket Beskrivning i Medicinens språk (Liber, Svenska Läkaresällskapet) 5

Den tredje språkdimensionen Nationalspråk Skriftspråk – talspråk – teckenspråk Allmänspråk – fackspråk – jargong 6

Fackspråk och allmänspråk Det vetenskapliga medicinska språket Exakt Enhetligt Entydigt Det medicinska allmänspråket Klart Enkelt Begripligt för patient och närstående Det medicinska arbetsspråket Effektivt Begripligt för hälso- och sjukvårdspersonalen Får innehålla jargong Ulla Clausén i Medicinens språk 7

Fackspråk – terminologi En terminologi ska vara exakt, dvs. ett ord ska bara ha en betydelse i sitt fackområde. Exempel: Däck [motorfordon] = ytbeläggning på hjul Däck [sjöfart] = våningsplan på fartyg 8

Det är mänskligt att fela Kvalitetsundersökning i USA 1997 44000 – 98000 dödsfall på grund av misstag i sjukvården tekniska fel informationsfel 30% Den här bilden kommer från ett bildspel vid Kvalitetsmässan i Göteborg 2003. Slarvar vi med språket går det som undersökningen ”To Err Is Human” redovisar: cirka 30000 invånare i Förenta Staterna stryker med varje år på grund av informationsmissar i vården. 9

Patient Det medicinska språkets kvalitet är viktig för kommunikation, förståelse, utförande, dokumentation och sökning inom vården Student Sjuksköterska Läkare Administratör 10

Jönköping Det medicinska språkets kvalitet är viktig för kommunikation, förståelse, utförande, dokumentation och sökning inom vården Göteborg Luleå Malmö Linköping 11

Ortopedi Det medicinska språkets kvalitet är viktig för kommunikation, förståelse, utförande, dokumentation och sökning inom vården Medicin Rehabilitering Kirurgi Neurologi 12

Det medicinska språket Måste vara säkert Otvetydigt Begripligt Beständigt 13

Språklagen 12 Myndigheter har ett särskilt ansvar för att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas. 14

Varför det? De flesta svenskar förstår de svenska medicinska termerna Utländska termer kan lätt användas fel Men med försiktighet kan naturaliserade lånord tillåtas 15

!!! 16

Västgötaklimax D: Detta måste röra sig om ett slaganfall P: Vad betyder det? D: Du har fått en blodpropp i hjärnan P: Menar doktorn stroke? 17

Allmänspråket allmänspråket domineras av svenska dess viktigaste funktion är att garantera att rätt information överförs mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal 18

Fackspråket: ett dilemma Ur sjukhistorien: patienten har mångårig brösttäppa han söker nu för värk i höften det är troligen en vändknölsinflammation Tämligen obegripligt men följer den gamla journallagens krav på svenskspråkig dokumentation 19

Bättre Ur sjukhistorien: patienten har mångårig astma han söker nu för värk i höften det är troligen en trokanterit Solklart för den medicinsk kunnige 20

Fackspråk Oberoende av vilket idiom som väljs skall fackspråket garantera en säker (otvetydig och begriplig) kommunikation av information mellan de professionella aktörerna Fackspråket skall användas i skrift men fungerar också i tal 21

Fackjargong Ett sätt att förenkla kommunikationen hälso- och sjukvårdspersonal emellan Bygger ofta på förkortningar Kan effektivisera muntlig kommunikation Skall undvikas i skriven dokumentation 22

Ett exempel Allmänspråk: blindtarmsinflammation Fackspråk: appendicit Fackjargong: app Klassisk (olämplig) sammanfattning i journal: In. App. Op. Ut. 23

Förkortningar Skall undvikas Kan bli absurda: Pertrokantär femurfraktur 24

Förkortningar Skall undvikas Kan bli absurda: p5 !!! Pertrokantär FEMurfraktur p5 !!! 25

Men… Magnetresonanstomografi (eller egentligen kärnspinnresonanstomografi) kan bli litet tungt, skrivs lätt fel MRT är försvarbart MR skrivs ibland MRI saknar uttydning på svenska, skall undvikas (magnetic resonance imaging) 26

Språklig förvaltning språkvård är att förhindra vanarter, i änden otydligheter att stimulera och styra språklig utveckling att anpassa delar av språket till informationsteknikens krav på entydighet att slå vakt om variationsrikedom Hur skall språket kunna leva upp till detta? 27

Spris grundjournal Spri råd 4.7 Grundjournal 1976 28

Spris grundjournal ett tidigt försök att skapa ordning och reda i journalen gav struktur åt pappersjournalen förenklade sekreterarens arbete begränsade den språkliga friheten, angav i viss utsträckning terminologi 29

När teknik styr(de) struktur 30

31

Kafffeeee!! 32

Kafffeeee!! Akt 2 32

Journalen, ett dokument Kliniken Patientjournal 000000-0000 Namn Namn Jlksajf slfjsösa Sljfsljslj 17 456 66 SKJLSJ 123887 Uöj so soifsoj hu. Uww. Wcbwb nunaODIanodiA UNDN Ernui nfsofnsöoif oaeoöeörog aeöof möafö eöieöfem öu öog aeöoig ueaöog jaoj gaeöorjm jeöo jöojäpqej pqejäp jäpejr päqjebgpjeräpj äpjo e g äepj gäqejk,äqepc äejäg qpoejr pääjpgojq eräpogjqpj äpoj äpeqor g eröo igjeqäpj äpejg peojgpeomcäejgeäqr pfkjpäo jegjqeä p gjep eäp iogjeäpojge räpogj äp päjer äpojg pä ejgäpjg äpeqj gäpejg eäogj eäpgj eäpgjäp gjeqäprgjmepäcmv efk äerpge jq’gkq gkäem äe pgqeäpogjäerpg jeäp gjqeäpj ägjerg ep geägjeräg eqä gjergäjägjvm gjrjgpäwje gäperoj gäpo eäpo gjeäg jeä gjeäg jeärqgjäe äeprojgeäpoqrjc gäpojg ergjerg epogjeä gjeg jojeg äpreogjmerpmcgec eäprogj erpg jeräpo g ep gojkeäwrovi mgjeräog jerpwog jepgo jeäpojge räper er ’ikrg’ åkjegpjerg perjgäepro gäperogk äpewikg äeprgk epäro g ep gojerä ogjerpog jerägj erpägoj äpoegj pqoer g epro gjäj erpgj eäpg e ogpjeä gjeräpogj ergjeäporjg,v erg er gpojeqräogjermägojegoperjg vjgäerpogjeqrä pogeärpgj er gerjgäeprj geprojgvj äeprgpqäeojg äpeojg eprojg ärptog eg peorjgäepqro jgeräg kjepg jepgoj erpgojeäpojg ergmäpvom /sj faj fäpsa / 570582 rtsrbr 5crwwaerc weac Jlksajf slfjsösa Sljfsljslj 17 456 66 SKJLSJ 123887 Uöj so soifsoj hu. Uww. Wcbwb nunaODIanodiA UNDN Ernui nfsofnsöoif oaeoöeörog aeöof möafö eöieöfem öu öog aeöoig ueaöog jaoj gaeöorjm jeöo jöojäpqej pqejäp jäpejr päqjebgpjeräpj äpjo e g äepj gäqejk,äqepc äejäg qpoejr pääjpgojq eräpogjqpj äpoj äpeqor g eröo igjeqäpj äpejg peojgpeomcäejgeäqr pfkjpäo jegjqeä p gjep eäp iogjeäpojge räpogj äp päjer äpojg pä ejgäpjg äpeqj gäpejg eäogj eäpgj eäpgjäp gjeqäprgjmepäcmv efk äerpge jq’gkq gkäem äe pgqeäpogjäerpg jeäp gjqeäpj ägjerg ep geägjeräg eqä gjergäjägjvm gjrjgpäwje gäperoj gäpo eäpo gjeäg jeä gjeäg jeärqgjäe äeprojgeäpoqrjc gäpojg ergjerg epogjeä gjeg jojeg äpreogjmerpmcgec eäprogj erpg jeräpo g ep gojkeäwrovi mgjeräog jerpwog jepgo jeäpojge räper er ’ikrg’ åkjegpjerg perjgäepro gäperogk äpewikg äeprgk epäro g ep gojerä ogjerpog jerägj erpägoj äpoegj pqoer g epro gjäj erpgj eäpg e ogpjeä gjeräpogj ergjeäporjg,v erg er gpojeqräogjermägojegoperjg vjgäerpogjeqrä pogeärpgj er gerjgäeprj geprojgvj äeprgpqäeojg äpeojg eprojg ärptog eg peorjgäepqro jgeräg kjepg jepgoj erpgojeäpojg ergmäpvom /sj faj fäpsa / 570582 rtsrbr 5crwwaerc weac Jlksajf slfjsösa Sljfsljslj 17 456 66 SKJLSJ 123887 Uöj so soifsoj hu. Uww. Wcbwb nunaODIanodiA UNDN Ernui nfsofnsöoif oaeoöeörog aeöof möafö eöieöfem öu öog aeöoig ueaöog jaoj gaeöorjm jeöo jöojäpqej pqejäp jäpejr päqjebgpjeräpj äpjo e g äepj gäqejk,äqepc äejäg qpoejr pääjpgojq eräpogjqpj äpoj äpeqor g eröo igjeqäpj äpejg peojgpeomcäejgeäqr pfkjpäo jegjqeä p gjep eäp iogjeäpojge räpogj äp päjer äpojg pä ejgäpjg äpeqj gäpejg eäogj eäpgj eäpgjäp gjeqäprgjmepäcmv efk äerpge jq’gkq gkäem äe pgqeäpogjäerpg jeäp gjqeäpj ägjerg ep geägjeräg eqä gjergäjägjvm gjrjgpäwje gäperoj gäpo eäpo gjeäg jeä gjeäg jeärqgjäe äeprojgeäpoqrjc gäpojg ergjerg epogjeä gjeg jojeg äpreogjmerpmcgec eäprogj erpg jeräpo g ep gojkeäwrovi mgjeräog jerpwog jepgo jeäpojge räper er ’ikrg’ åkjegpjerg perjgäepro gäperogk äpewikg äeprgk epäro g ep gojerä ogjerpog jerägj erpägoj äpoegj pqoer g epro gjäj erpgj eäpg e ogpjeä gjeräpogj ergjeäporjg,v erg er gpojeqräogjermägojegoperjg vjgäerpogjeqrä pogeärpgj er gerjgäeprj geprojgvj äeprgpqäeojg äpeojg eprojg ärptog eg peorjgäepqro jgeräg kjepg jepgoj erpgojeäpojg ergmäpvom /sj faj fäpsa / 570582 rtsrbr 5crwwaerc weac Jlksajf slfjsösa Sljfsljslj 17 456 66 SKJLSJ 123887 Uöj so soifsoj hu. Uww. Wcbwb nunaODIanodiA UNDN iybbyoib rthy Vgddg g dfsvddg dfvdvdvg Fdf gdg dsfvsdvgdvg 5,6 Jlksajf slfjsösa Sljfsljslj 17 456 66 SKJLSJ 123887 Uöj so soifsoj hu. Uww. Wcbwb nunaODIanodiA UNDN UTLÅTANDE Hh öohae öheröojc jäpeojtäpqecj eäpgj eäpgj eär qeejäejcmäep jäeptjeäqpcjeäptcjeprjtc ecjeqäptjet vjeäptjc epjt c epocm tept eå cepotjc eåpj ? Qäjc rtä weäcpoj w wqcojm rwerwäoirmq Äpomcfp wcfwmf¨mwifcpo cfow,qåf,owfå,owf w¨åfpowåf,owåfp ,wf¨åow,få¨wqo,f¨åwo,fåcwofåcp wfcwf,owåfco,wåfowåfp,w¨åfwåfomw¨åeovwqemåroweqp0riwefwefk wqcrqw4fcimweäfkwmäcfwqäfkmwäfpckmwäpfmcwpfkmq4cfmwke wqcrqwkw fåwekqfåwecf4f äwepfkm re+giqmcöfpdfeigmwaek c fvwpfoqw+0irpfk qiwmrcwekr weqcråwrm qwrcwercm wercmwirp nnmiräqowmc Jlksajf slfjsösa Sljfsljslj 17 456 66 SKJLSJ 123887 Uöj so soifsoj hu. Uww. Wcbwb nunaODIanodiA UNDN iybbyoib rthy Vgddg g dfsvddg dfvdvdvg Fdf gdg dsfvsdvgdvg 5,6 Jlksajf slfjsösa Sljfsljslj 17 456 66 SKJLSJ 123887 Uöj so soifsoj hu. Uww. Wcbwb nunaODIanodiA UNDN öovjtöoej ervtemieimtävpeäptivm evtpäo eäteimtäve eäpotieäpotviem täpetäpeoi teproti eoit eäpoiv qp tveotv neäpoeurätp eiätpeiävpeimtv ti eräteärpto ierpot eteärptieäpv äi täp et iäeporm ti eäptierpmvieäptvm e tqitpäeiätvm eäe peiätimväpoe täpeoitepo epoti eä et opeitäetpäeorit päeoit eoimvt eräpomviteäpm ervmt erivmeäoi Jlksajf slfjsösa Sljfsljslj 17 456 66 SKJLSJ 123887 Uöj so soifsoj hu. Uww. Wcbwb nunaODIanodiA UNDN Ödsogvöoi dfvomgäpgm dvgpomdägm mväp Osdn s nöosinöosiunföo scvgmcäkfmäcsakfmc Csfmasäfpkä sfäskfäpsfkmäspfkcmsäpfksäpfkmsaäfkm asfcsamfcäspmfäspficsäpfcisäpfispfimc sfcsäfsmäpfmsäpfmsäpfsäpficmspäof äspofmic scf scmäpoim 18772 mpcisäpsäfcmsä scmpsaäfis sfisäpfimasäpficmspfimcäspfispfmsäpfmisäpfispäfmcos sfcmsiäfsmaäfsmäfpsdfämsdfpoc psoficmsi sfdpomciasä säpomcsäp 33 Skaraborgs sjukhus

34

Patientjournal Tidigare ett dokument, en avgränsad skriven information Utvecklas till dokumentation, fortlöpande beskrivning av vad som försiggår i vården 35

Modern journalstruktur från dokumentstruktur till dokumentationsstruktur sambandsstrukturerad journal, t.ex. problemorienterad eller processorienterad strukturen ställer krav på terminologin ordningsföljden är inte viktig 36

Oberoende informationsmängder Bakgrundsfakta Anamnes Mål Vårdplan Utredande aktiviteter Status Bedömning Adm.data Vårdbegäran Riktade insatser Behandlande åtgärder Resultat Utvärdering Kvalitetssäkring Avslut Epikris Innehållet i varje informationsmängd är det viktiga, inte ordningsföljden mellan dem 37

Epikrismall Epikris Namn på mall Informationsdelar Informationsmängd Adm.data: Vårdtid Handläggare Hälsoproblem: Akut ryggsmärta och urinstämma. Vårdförlopp: Bakgrund: Vid lyft av tung låda plötslig ryggvärk strålande ut i vänster ben. Urinstämma. Utredning: Ryggundersökning visar nedsatt rörlig- het, palpations ömma muskler, smärtökning vid benlyft, kraftnedsättning och reflexbortfall. Magnet- undersökning visar diskbråck. Åtgärd: Tappas på urin. Diskbråcket opereras. Utvärdering: Blåstömningen fungerar normalt, mindre smärta. Kraften förbättras men reflexen saknas. Planering: Sjukgymnastikträning. Sjukskrivning. Kontrollbesök. Informationsdelar Informationsmängd Epikris är typexempel för informationsmängder som ur ett presentationsperspektiv är rimligt att hantera som en mall. Vårdpersonal finner det ändamålsenligt att sammanställa informationen sammanhängande vid själva dokumentationstillfället men man vill också söka och kunna läsa den informations som sammanfattar vården/vårdtillfället sammanhängande. Mallar kan vara yrkesspecifika, enhetsspecifika eller generella. 38

Epikrismall Epikris Synonymer 39 Anatomi Omständighet Adm.data: Symtom Egenskap Åtgärd Fynd Diagnos Epikris Adm.data: Vårdtid Handläggare Hälsoproblem: Akut ryggsmärta och urinstämma. Vårdförlopp: Bakgrund: Vid lyft av tung låda plötslig ryggvärk strålande ut i vänster ben. Urinstämma. Utredning: Ryggundersökning visar nedsatt rörlig- het, palpationsömma muskler, smärtökning vid benlyft, kraftnedsättning och reflexbortfall. Magnet- undersökning visar diskbråck. Åtgärd: Tappas på urin. Diskbråcket opereras. Utvärdering: Blåstömningen fungerar normalt, mindre smärta. Kraften förbättras men reflexen saknas. Planering: Sjukgymnastikträning. Sjukskrivning. Kontrollbesök. Synonymer 39

Epikrismall Epikris 40 Anatomi Omständighet Adm.data: Symtom Vårdtid Egenskap Åtgärd Fynd Diagnos Epikris Adm.data: Vårdtid Handläggare Hälsoproblem: Akut ryggsmärta och urinstämma. Vårdförlopp: Bakgrund: Vid lyft av tung låda plötslig ryggvärk strålande ut i vänster ben. Urinstämma. Utredning: Ryggundersökning visar nedsatt rörlig- het, palpationsömma muskler, smärtökning vid benlyft, kraftnedsättning och reflexbortfall. Magnet- undersökning visar diskbråck. Åtgärd: Tappas på urin. Diskbråcket opereras. Utvärdering: Blåstömningen fungerar normalt, mindre smärta. Kraften förbättras men reflexen saknas. Planering: Sjukgymnastikträning. Sjukskrivning. Kontrollbesök. 40

41

42

Terminologi 43

Den semiotiska triangeln (semiotik = läran om tecknens betydelse) referent begrepp term ağaç arbre tree träd muorra drvo дeрево Baum koks vedväxt som är högvuxen och icke klättrande och som har genomgående huvudstam definition Från Terminologicentrum TNC 44

Begrepp kunskapsenhet som skapas genom en unik kombination av kännetecken (ISO 1087-1:2000) definition begreppsrepresentation genom en beskrivning som utskiljer det från relaterade begrepp 45

Vad gör språket? betecknar begrepp Begrepp Term Referent Definition 46 Den här pyramiden har flera av er sett tidigare. Det är termen och definitionen som uttrycks med språket för att beteckna begreppet. Term Referent Definition 46

Den semiotiska triangeln (semiotik = läran om tecknens betydelse) referent begrepp term ağaç arbre tree träd muorra drvo дeрево Baum koks vedväxt som är högvuxen och icke klättrande och som har genomgående huvudstam definition 47

€ :) Symboler blir ”:” och ”)” bokstäver? 48 Men också symboler kan beteckna begrepp. Bokstäver är i sig symboler, men de används enligt ett speciellt regelverk. Kinesiska tecken har mer symbolkaraktär än romerska bokstäver. Hur är det då med symbolen kolon + slutparentes? Är det en symbol, eller kommer dessa tecken så småningom att kallas bokstäver? blir ”:” och ”)” bokstäver? 48

Den tydliga journalen Entydigt definierade begrepp 10011100 11000111 00011000 11001100 10110011 00111111 11110011 11000111 11000111 01011000 11000001 00001111 01010011 00000011 11001111 11111101 Entydigt definierade begrepp Begreppsgrundad journaldatabas (icke verbal, sifferrepresenterad) Kan presenteras på vilket språk som helst! Fackspråk eller vardagsspråk kan väljas Kan sökas ut och analyseras i standardverktyg 49

Terminologiskt arbete ett fackområde – t.ex. medicinen omfattande såväl hälso- och sjukvård som biomedicinska vetenskaper – måste skapa ett överenskommet språk med entydighet och kompletterar allmänspråkets ord med specialuttryck för fackområdet 50

Begreppsanalys 51

begäran om erhållande av hälso- och sjukvård vårdbegäran som framställs av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal multiplicitet remiss som hanteras med elektroniskt medium restriktion 52

Begreppsanalys Finn kännetecknen till ett fenomen Remiss: är en vårdbegäran framställs av hälso- och sjukvårdspersonal Begreppet är identifierat 53

Definition vårdbegäran som framställs av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal legitimerad har lagts till när definitionen gäller inom ett speciellt fackområde, här elektronisk remiss 54

Skriv termposten remiss framställan vårdbegäran som framställs av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal synonym definition 55

Språk respektive terminologi språk används för kommunikation av alla slag; homonymer och synonymer berikar men kan ge otydlighet homonym: en term har flera betydelser, betecknar flera begrepp synonym: flera termer betecknar samma begrepp terminologi är ett överenskommet fackspråk där homonymer undviks och synonymer pekas ut noga 56

Terminologi och språkvård Utöver terminologiskt arbete – etablerandet av terminologier – måste ett språkvårdande arbete bedrivas. 57

Svenska Läkaresällskapets kommitté för medicinsk språkvård – vanligen kallad Läkaresällskapets språkkommitté Grupp av läkare förstärkt med terminologisk expertis, ledamot från Språkrådet samt från Socialstyrelsens terminologiavdelning 58

Språkkommitténs frågesida www.sls.se 59

Terminologi och språkvård Fackspråket är dynamiskt liksom allmänspråket. Latin och grekiska har funnits med sedan den medicinska vetenskapen etablerades. Franska och tyska har under tidigare sekler infiltrerat det medicinska språket (Witzensucht, Gestaltterapie, marche en étoile, belle indifférence) Under 1900-talet kom efterhand allt mer engelska termer in i det svenska medicinska språket 60

Terminologi och språkvård För att hålla det medicinska språket inom sina ramar måste dynamiken kontrolleras Man måste ta ställning till låneord och ofta skapa svenska termer Regler för försvenskat latin måste finnas Avarter avråds (”nedmuntras”) och principer läggs fast då språket utvecklas Detta kräver samspel mellan språkvårdare och terminologer 61

Värdefulla råd om ordval, stavning och formulering 62

Exempel Man misstänker samband mellan vaccination mot influensa A (H1N1), svininfluensan, och narkolepsi. Narkolepsi har översatts ”sömnsjuka” i pressen. Men sömnsjuka är letargi som sprids av tsetseflugan. Översättning ”sömnstörning” har rekommenderats. 63

Stavning Latinska och engelska låneord stavas på försvenskat sätt torax (ej thorax) koklea (ej cochlea) skanner, skanrar (ej scanner, scanners) stejpla av stejpel (ej staple) 64

Egennamn och sjukdomar Alzheimers sjukdom (obs inte apostrof före s!) Alzheimer (inte Alzheimers) Parkinsons sjukdom Parkinson 65

Sammansatta ord Svensk huvudregel – sätt ihop orden: aortaaneurysm screeningundersökning sympatikusblockad - men när det ger tydlighet: C-vitamin syra-bas-balans Skriv aldrig isär: äldre sjuksköterska 66

Paus – bensträckare 10 minuter 67

Paus – bensträckare 10 minuter Akt 3 67

Varför fungerar detta överallt? Svar: standardiserad anslutning. 68

Svar: nationella standarder. Men inte detta? Svar: nationella standarder. 69

Varför standardisera? Finansiellt kritiska funktioner är lätta att standardisera Det är viktigt att flygplan kan parkeras och hanteras säkert och rationellt på marken ”Mindre viktiga” (= allmänhetens) funktioner standardiseras mindre gärna Den enskilde kan gå och köpa adapter 70

Standardisering i hälso- och sjukvården Höjer säkerheten Ökar kvalitén Minskar kvalitetsbristkostnader Skrivna rutiner ersätter egna idéer Alla gör lika Det som den ena påbörjar kan den andra avsluta Flera yrkesgrupper kan göra samma arbete 71

Hälsoinformatiken Informationssäkerhet är att förstå information som man ber om – från annan aktör, från annat tillfälle 72

ISO Internationella standardiseringsorganisationen Överenskommelse 1946-10-14, världsstandardiseringsdagen fr.o.m. 1970 Detta firades 2010 12/10 i EU, 23/9 i Förenta staterna!! Organisation international de normalisation International organization for standardization ISO = samma (grekiska) Standarderna är inte tvingande men kan vara försäljningsargument 73

CEN Europeiska standardiseringskommittén Comité européen de normalisation Standarderna ska antas som nationell standard i medlemsländerna och kan ligga till grund för direktiv eller på annat sätt ha tvingande karaktär 74

Sverige SIS tekniska kommitté 334, hälso- och sjukvårdsinformatik 75

Den stora frågan Varför är hälso- och sjukvårdsinformatik inte totalt standardiserad? Nationella särintressen Olika språkkultur Ingen tydlig finansiell drivkraft Kostar pengar 76

Terminologistandarder Kirurgiska procedurer Laboratoriemedicin Läkemedelshantering Kontinuitets- och processbegrepp Omvårdnadsterminologi Kliniska fynd Kommunikation av elektronisk journal 77

Snomed CT Systematized Nomenclature of Medicine – Clinical Terms Terminologisystem byggt på begreppssystem omfattande 300 000 – 400 000 begrepp med cirka 1 miljon termer 78

Snomed CT Rupturerad ovarialcysta Ovarium Rupturerat ovarium Rupturerad cysta 79

Klartext Det enda vi hade tillgång till förr i tiden Alltid en möjlighet att komplettera kodad text Inom ett fackområde behöver klartexten följa vissa regler Ett fackspråk skapas, en terminologi blir till 80

Struktur och terminologi Innehållet i en informationsmängd måste vara entydigt Olika typer av innehåll mätvärden kurvor grafik kodad text klartext 81

Kodad text?? Klassifikationer innehåller koder T.ex. ICD 10-SE: G35.9 Klassifikationens kod kan uttydas som text: G35.9 = multipel skleros Texten kan bytas mot synonym: sclerosis disseminata Koden är entydig 82

Kodad text?? Värdemängder Civilstånd: ogift sammanboende gift frånskild partnerskap 83

Kodverk Någon är ansvarig för ett kodverk och bestämmer dess innehåll ICD 10-SE förvaltas av Socialstyrelsen men är en översättning av ICD 10 som förvaltas av WHO 84

Värdemängder Centralt fastställda koder, t.ex. av Skatteverket Regionala/lokala koder, t.ex. varuförteckningar, hjälpmedelsförteckningar Systemknutna värdemängder, varje envalsruta i en elektronisk journal 85

Terminologier och informationsstruktur Bureau international des poid et mesures (BIPM) International Union of Pure and Applied Chemistry (IUPAC) Laboratorieterminologi, storheter och enheter Världshälsoorganisationen (WHO) Klassifikationer (ICD 10, ICF) 86

Terminologier och informationsstruktur International health terminology standards development organisation (IHTSDO) Snomed CT (Systematized Nomenclature of Medicine – clinical terms) Nationellt fackspråk för vård och omsorg (Socialstyrelsen) 87

Terminologier och informationsstruktur HL7 (health level seven) Tillämpad informationsstruktur (Arkitekturledningen) Nationell informationsstruktur (Socialstyrelsen) Nationell patientöversikt (Sjukvårdsrådgivningen) 88

Ordlistor Ordlista = lista över ord utan särskild ordning eller samband Exempel Päron Motorcykel Gåta Fågelnäbb 89

Ordlistor Ordbok = ordlista på ett språk med ordförklaringar Lexikon = alfabetisk ordlista som kan innehålla översättning av orden till annat språk 90

Ordlistor Tesaurus = ordlista som ordnats ämmnesvis eller i bokstavsordning och som kan innehålla synonymer till orden (Bengt Lindskog: Medicinsk terminologi) Vokabulär = tesaurus som innehåller formella definitioner Nomenklatur = vokabulär uppställd enligt regler för ett visst ämnesområde 91

Ontologier Begreppssystem (som uttrycks i modell eller text) Klassifikation = kategoriserat begreppssystem Taxonomi = klassifikation med endast hierarkisk ordning (Linnés Systema naturae) Kodverk = klassifikation där varje element givits en kod enligt regler i ett kodschema (KSH97) 92

Terminologier, terminologisystem Nomenklatur Klassifikation (inklusive taxonomi och kodverk) 93

En klassisk djurklassifikation djur som tillhör kejsaren balsamerade djur tama djur spädgrisar sirener fabeldjur vilda hundar djur som ingår i denna klassifikation djur som beter sig som vanvettiga talrika djur djur som är tecknade med en finfin pensel av kamelhår andra djur djur som nyss har fällt skinnet djur som just slagit sönder en vattenkruka djur som på avstånd ser ut som flugor Ur: Jorge Luis Borges: El idioma analítico de John Wilkins (1941) 94

Sekreterarrollen i terminologin Tolka diktat – inte bara lyssna och skriva Anpassa till föreskriven terminologi Städa språket Vårda språket Strukturera dokumentationen Klassificera och koda 95

Tack! Magnus Fogelberg magnus.fogelberg@vgregion.se http://www.evama.se/sprakterm 96