Epidemiologi, definition, detektionsmetoder

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning
Advertisements

Antibiotikaresistens
Blododlingsfynd med resistensdata, VLL
Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg
Bidrag till universiteten direkt eller via externa finansiärer? Utvecklingen i Sverige och i vissa andra europeiska länder Carl Jacobsson Analysenheten,
Årsmöte undersköterskor hud
Antibiotikas verkningsmekanismer och resistensmekanismer
Hur hantera resistenta bakterier i Primärvården?
Att bota infektioner - även i framtiden
Antibiotikaresistens – övervakning RAF-dagen 15 januari, 2003
Framtidens övervakning av antibiotikaresistens -hur ska den se ut
Individual Consequences of Antibiotic Use
Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor
Hur hanterar vi dem i sjukvården?
Resistent smitta blev start för bättre hygien
Vårdrelaterade infektioner
BHV dagen maj 2012 Smittskyddsenheten i Norrbotten Ann-Marie Cylvén
Antibiotikaresistenta bakterier Hur är läget? Vad kan vi göra?
Antibiotikaresistens
Nov 091 Prisutveckling på villor och bostadsrätter det närmaste året %
Multiresistenta bakterier i vården
ESBL (Extended Spectrum Betalactamase) producerande bakterier
Hur förvärvas resistensgener? Betydelse av resistensmekanism
Människa och mikrober Smitta Antibiotikaresistens
Multiresistenta bakterier
Aktuellt om multiresistenta bakterier i Östergötland
- en oundviklig konsekvens av antibiotikabehandling
Antalet smittade i samhället utomlands har ökat
Att bota infektioner - även i framtiden
Antibiotikaresistenta bakterier
Välkomna! Strama Smittskyddsinstitutet Socialstyrelsen
Regional STRAMAdag 13 okt 2004 Eva Melander
Förekomst av bakterier och antibiotikaresistens vid kroniska sår
ESBL Hur är läget? Vad görs?
Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens kan begränsas
Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens kan begränsas! Göteborg 8 april 2008 Ett samarrangemang mellan Strama Västra Götaland Smittskyddsinstitutet.
Resistensövervakningssystem i Sverige
Medicinska och ekonomiska konsekvenser av antibiotikaresistens
Genetik II
Behandling vid impetigo
Behandlingsriktlinjer vid impetigo
Två bilder av Avaya användarförenings utveckling Bilderna är gjorda med hjälp av den statistik som finns arkiverad, därför saknas vissa år.
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
SMI-dag om antibiotikaresistens Finns bakterier med ESBL i Sverige? Barbro Olsson-Liljequist.
Kan kampen mot antibiotikaresistens vinnas?
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Förslag till åtgärdsprogram Vårdhygieniska aspekter SMI, nov 2007 ESBL-bildande gramnegativa tarmbakterier Tinna Åhrén Infektionshygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Klassificering av antimikrobiella läkemedel
Nätverk Vårdhygien Nordöstra Skåne
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Mor-barn transmission av HIV Ann-Britt Bohlin. Mor-barn transmission av HIV Smittöverföring in utero, under förlossning och via amning Utan förebyggande.
är en oundviklig konsekvens av antibiotikabehandling
Antibiotikabehandling på MSE Hur gör vi? Hur borde vi göra? Göran Stenlund Inf klin 2010.
Antibiotikaanvändning och antibiotikaresistens Professor Inga Odenholt Infektionskliniken Malmö.
Antibiotikaresistens orsaker – konsekvenser - åtgärder Eva Gustafsson Smittskydd Skåne AT-dagen 6 oktober 2010.
Bakterier som kan orsaka sårinfektioner
Smittvägar i sjukvården Hur kan vi förhindra smitta i sjukvården?
Antibiotikaresistens
Hur kan vi bemöta den ökande antibiotikaresistensen?
Antibiotikaresistenta bakterier - i vår vardag
Matförgiftningar Syftet
MRB.
Smittskydd vårdhygien
Author: Emma Lönn, Bachelor of Medicine
Resistensdata Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län – våren 2016 Strama Jönköping
Resistensdata Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län –2017 Strama Jönköping
Resistensdata Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län –2016 Strama Jönköping
Mikrobiologisk screening
Presentationens avskrift:

Epidemiologi, definition, detektionsmetoder VRE Epidemiologi, definition, detektionsmetoder

Andel vankomycinresistenta Enterococcus faecium (VRE) i blododlingar 2002 & 2007

Glykopeptider - verkningsmekanism Inhiberar petidoglykansyntesen i bakteriecellväggen genom att binda till byggstenen D-alanyl-D-alanin Detta förhindrar tvärbindning av petidoglykanbyggstenarna vilket krävs för bildande av en normal cellvägg

Mekanism glykopeptidresistens Bakterien bildar alternativa enzymer vars produkt är en byggsten (D-alanin-D-lak eller D-alanin-D-ser) som avviker från den normala byggstenens utseende (D-alanyl-D-alanin) De avvikande byggstenarna är ändrade i konfigurationen så att affiniteten för att binda glykopeptider är minskad

Mekanism glykopeptidresistens Produktion av de alternativa byggstenarna räcker ej för resistens. Det krävs även en nedbrytning av de mottagliga byggstenarna med D-alanyl-D-alanin i änden. Hydrolys sker med hjälp av två enzymer Olika resistensvarianter: vanA, vanB, (VanD, VanE, VanG, van C)

VanA Resistenselement som utgör en transposon Kodar för 9 polypeptider med olika funktion ORF1 och ORF2: transpostition vanR och vanS: reglering av resistensgenuttryck vanH och vanA: syntes av D-alanin-D-lac vanX och vanY: hydrolys av petidoglykan precursorer vanZ: okänd Ger resistens både mot vankomycin och teicoplanin

VanB Syntes av alternativ byggsten (D-alanin-D-lac) Liknande organisation och funktion som vanA Skiljer i reglering: ger bara resistens mot vankomycin

Glykopeptidresistens enterokocker Olika typer av glykopeptidresistens (VRE) vanA Förvärvad, höggradig resistens mot både vankomycin och teicoplanin Kodad för av vanA genen E. faecalis, E. faecium vanB Förvärvad, måttlig till höggradig resistens mot vankomycin Kodad för av vanB genen vanC Naturlig, låggradig resistens mot glykopeptider Förekommer naturligt hos E. casseliflavus och E. gallinarum Klinisk relevans av art? OBS! Artbestämning.

Screening för VRE RT-PCR (vanA/vanB genen) Agar screen (glykopeptidinnehållande medium) Chromogen platta selektiv platta Anrikningsbuljong före? Bekräftande PCR vanA/vanB genen samt gen specifik för E. faecalis/E.faecium

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

VRE (Vankomycin Resistenta Enterokocker) Indirekt kontaktsmitta via personalens händer, föremål, tagställen eller kläder vanligast Tillhör tarmens normalflora Överlever länge (veckor) i miljön Risk faktorer för spridning: Diarré, urin- eller faecesinkontinens, sår, dränage, urinkateter

MRSA Epidemiologi, risker

Andel meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) i blododlingar 2001 & 2007

Andel meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) i blododlingar 1999-2008 Sverige, 1600-2400 isolat per år

Resistens hos S. aureus, ca 3000 isolat från 30 svenska laboratorier Resistens hos S.aureus, ca 3000 isolat från 30 svenska laboratorier. Huvudsakligen sårodlingar. (ResNet)

När England och Wales förlorade slaget mot MRSA: Personalneddragningar,Neddragning av antal vårdplatser,Neddragning av isoleringsplatser och mer kohortvård Förändrad sjuksköterskeutbildning Källa: Health Protection Agency.

MRSA MeticillinResistenta Staphylococcus aureus Normalflora: t.ex. hud, näsa, svalg Indirekt kontaktsmitta via händer, föremål, tagställen eller kläder vanligast Direkt kontaktsmitta (sår) Kan överleva länge i miljön (veckor) Risk faktorer för spridning: icke hel hud (sår, drän, katerar)

En oundviklig konsekvens av antibiotikabehandling Antibiotikaresistens En oundviklig konsekvens av antibiotikabehandling