Otydliga lagar om skadlig stress i arbetslivet Peter Andersson Juridiska institutionen, Gbg uni. Behandlardagarna 2014

Problemet stressrelaterad ohälsa Obalans mellan krav (arbetsbelastning) och hälsofrämjande faktorer (eget inflytande, belöning, stöd, andra resurser). Vanligaste orsaken till arbetsrelaterade besvär bland kvinnor och näst vanligaste orsaken bland män (Arbetsmiljöverket). 50-60 procent av alla sjukdagar har att göra med stress i arbetet (Europeiska arbetsmiljöbyrån).

Arbetsmiljölagens regler Arbetsmiljön ska vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur samt utvecklingen i samhället (2:1 st. 1). Arbetsförhållande ska anpassas till människors fysiska och psykiska förutsättningar (2:1 st. 2). Arbetstagaren ska ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation (2:1 st. 3). Teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll ska utformas så att arbetstagaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa (2:1 st. 4). Arbetsgivaren är med beaktande av ovanstående skyldig att vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa (3:2).

Tillämpningen av reglerna Arbetsmiljölagens ramlagsregler är avsedda att fyllas ut med föreskrifter från Arbetsmiljöverket (4 kap. AML) – men sådana saknas ännu. Arbetsmiljöverket utövar tillsyn och kan besluta om förelägganden och förbud (7 kap. AML) – men detta är förhållandevis sällsynt. Om en arbetsgivare drabbas av stressrelaterad ohälsa kan arbetsgivaren dömas för arbetsmiljöbrott (3 kap. 7-10 §§ BrB) – men detta har ännu aldrig skett.

Arbetsmiljölagens syfte: förebygga ohälsa i arbetet (1:1) Det allmänna Genomdrivandereglerna Tillsyn, förelägganden, förbud från AV, vite (7 kap.) Brott mot AML, sanktionsavgift (8 kap.) Arbetsmiljöbrott (BrB) Offentlig rätt AG svagare part Förutsebarhet Proportionalitet ”Hellre fria än fälla” Privaträtt AT svagare part Arbetsgivare Arbetstagare Handlingsreglerna Vidta alla åtgärder som behövs (3:2) Systematiskt arbetsmiljöarbete (3:2 a) Fysiska och psykosociala arbetsmiljöfaktorer (2 kap.) Ramlagsregler Målinriktade Avsedda att fyllas ut genom AV:s föreskrifter

Arbetsgivarens ansvar att förebygga stress, föreläggande och förbud Vidta alla åtgärder som behövs, men åtgärderna ska vara: Lämpliga. Nödvändiga. Ej överdrivna. Vilka åtgärder är lämpliga? Helhetssyn på arbetsmiljön. Upplevelsen av arbetet. Eget inflytande. EJ mycket ledning från AV:s föreskrifter. Beviskrav: sannolikt. Stor vikt läggs vid arbetsgivarens rättssäkerhet.

Arbetsgivarens ansvar att förebygga stress, arbetsmiljöbrott Rätt person åtalad? Beviskrav: bortom rimligt tvivel. Brustit i arbetsmiljöskyldigheterna? Otydliga regler i AML rörande stress. Orsakssamband mellan arbetsmiljöbrist och uppkommen skada? Svåra orsakssamband. Beviskrav: hög grad av sannolikhet Uppsåt/oaktsamhet? De så kallade subjektiva rekvisiten. Rättssäkerhet!

Slutsatser För att det ska vara rättsligt möjligt att genomdriva krav på arbetsgivaren angående stressprevention måste handlingsreglerna vara tydliga. Det behövs föreskrifter från Arbetsmiljöverket rörande den psykosociala arbetsmiljön. Föreskrifterna kan lämpligen innehålla regler om: Grundläggande handlingsregler om hur skadlig stress motverkas, generella orsakssamband, definitioner av viktiga begrepp etc. Konkret systematiskt arbetsmiljöarbete för att förebygga skadlig stress (riskbedömningar, dokumentation av mål etc.).

Alternativa slutsatser Istället för att införa bindande förskrifter: Behåll arbetsmiljölagens ramlagnormerna om den psykosociala arbetsmiljön i informativt syfte endast? Ta bort reglerna om den psykosociala arbetsmiljön ur arbetsmiljölagen med hänvisning till att medicinsk kunskap saknas? Skadestånd för arbetsskada? Semidispositiv lagstiftning och kollektivavtal?