Grundkurs för energi- och klimatrådgivare 2009 Grundkurs i bygg- och installationsteknik för energi- och klimatrådgivare hösten 2008 Catarina Warfvinge univ lekt LTH, miljöchef Bengt Dahlgren AB

Syftet med teknikdelen, kursdag 3 och 4 Grundkurs för energi- och klimatrådgivare 2009 Syftet med teknikdelen, kursdag 3 och 4 Grundläggande kunskap om och tillämpning av inneklimatfaktorer bygg- och installationstekniska system. För- och nackdelar. Fokus på förståelse istället för utantill-kunskap Förstå hur teknik och brukare hänger ihop och tillsammans fungerar som en helhet Forts nästa bild

Forts på Syftet med teknikdelen, kursdag 3 och 4 Grundkurs för energi- och klimatrådgivare 2009 Forts på Syftet med teknikdelen, kursdag 3 och 4 Finns en del begrepp och termer som behövs i diskussionen med både bransch och rådsökande Kunna bedöma rimlighet i energianvändning både före och efter en åtgärd Stor spridning hos er i förkunskaper!! Kursen är grundläggande – ni som arbetat med energifrågor tidigare får gärna dela med er av era erfarenheter

Grundkurs för energi- och klimatrådgivare 2009 Kursinnehåll Inneklimatteknik Bygg- och energiteknik Värmesystem Ventilationssystem Tappvattensystem Jag eller Bengt visar och berättar, ni kompletterar och frågar!! Idag kl 10 - 18 Imorgon kl 8.30 - 16

Varför kunskap om inneklimat? Grundkurs för energi- och klimatrådgivare 2009 Varför kunskap om inneklimat? Inneklimatet påverkar människans välbefinnande och hälsa Finns ett tydligt samband mellan inneklimat och energianvändning Förstå vad, när och hur man ska mäta och vad mätresultaten ska jämföras med Energirådgivaren ska kunna bistå fastighetsägare med kunskap om inneklimat och inneklimatets samverkan med energianvändningen i en byggnad. Fastighetsägaren ska få råd för att kunna verkställa energisnål drift och se till så att inomhusklimat blir bra. För att kunna göra detta krävs kunskap om inneklimatteknik så att man kan bedöma, och i viss mån åtgärda problem med temperaturer, drag, dålig luft etc. Syftet med detta avsnitt är därför att energirådgivaren ska få kunskap för att kunna bistå fastighetsägaren i hur man bemöter brukarnas klagomål på inneklimatet. Det gäller ju att ta brukarna på allvar. Vidare vad, när och hur man ska mäta. Och inte minst viktigt vad man ska jämföra mätvärden med! Många mätningar kan göras med relativt enkla och billiga instrument, varefter man kan bedöma vilka åtgärder som krävs. Vissa gör man själv medan andra först måste utredas mer.

Motsatsförhållande energi och inneklimat? Grundkurs för energi- och klimatrådgivare 2009 Motsatsförhållande energi och inneklimat? Under 1970-talet tätades med lister, även i hus med självdrag Man ”glömde” att otätheterna i klimatskärmen var en del av ventilationssystemet Konsekvensen blev dålig luft inomhus och fuktproblem i badrum => Viktigt att se huset som ett system med olika komponenter och funktioner Ibland hörs uppfattningar som att det finns ett motsatsförhållande dåligt inomhusklimat och låg energianvändning. Detta påstående har förmodligen uppkommit efter 1970-talets energikris då byggnader lufttätades för att spara energi. Byggnader med självdragsventilation tätades fastän otätheter i klimatskärmen var en del av ventilationssystemet.

Energianvändningen i flerbostadshus har inte sjunkit på 20 år! Grundkurs för energi- och klimatrådgivare 2009 Energianvändningen i flerbostadshus har inte sjunkit på 20 år! Oljekris Byggregler SBN75 SBN80 NR 1988 BBR 1993 BBR10 2003 BBR12 2006 x

Från del till helhet – fönsters isolering Grundkurs för energi- och klimatrådgivare 2009 Från del till helhet – fönsters isolering T ex bättre fönster påverkar  husets energianvändning  yttemperaturen  operativ temperatur  yttemperaturen  kallras  temperatur på fönster  kondens på fönster  radiatorstorlek

Klagomål på inneklimat i lägenheter Grundkurs för energi- och klimatrådgivare 2009 Klagomål på inneklimat i lägenheter lägenheter

Klagomål på inneklimat i lägenheter och i villor Grundkurs för energi- och klimatrådgivare 2009 Klagomål på inneklimat i lägenheter och i villor villor lägenheter

Räkna inte med att fler än 80% är nöjda med inneklimatet Grundkurs för energi- och klimatrådgivare 2009 Räkna inte med att fler än 80% är nöjda med inneklimatet I en grupp människor som vistas i en byggnad kan man inte räkna med att mer än 80% är nöjda med inneklimatet, dvs i en grupp med 30 personer kommer 6 st att vara missnöjda. Antingen tycker de att det är för varmt eller för kallt, för torrt, bullrigt etc. Många gånger kan dock missnöjet gälla något helt annat men inneklimatet får bli syndabocken. Detta betyder att egentligen behöver inte installa-tionssystemet åtgärdas förr än man märker att det är flera som klagar på samma sak. Men naturligtvis ska man ta alla klagomål på allvar och göra de mätningar som är relevanta!

Inneklimatet kan beskrivas med Grundkurs för energi- och klimatrådgivare 2009 Inneklimatet kan beskrivas med Termiska förhållande Luftkvalitet Ljusförhållande Ljud (Elektromagnetiska fält) Klimatet inomhus kan delas upp termiska förhållande, luftkvalitet, ljusförhållande och ljud. Alla enskilda klagomål kan hänföras till någon av dessa. De termiska förhållandena avgör hur människan upplever komfort som har med värme att göra, dvs om vi tycker att det är för kallt eller för varmt. Vissa av föroreningarna som återfinns i inomhusluften kan orsaka obehag i form av störande lukter, vissa kan vara allergiframkallande, irritera slemhinnor och vissa kan vara direkt giftiga. Ljuset är också en av de faktorer som påverkar både trivsel och hälsa. Vi kommer bara att kort belysa detta. Ett bra inomhusklimat innebär också att ljudnivån ska vara acceptabel. I detta kursavsnitt kommer vi dock inte att ta upp någonting om detta.

Dessa faktorer tillsammans bestämmer temperaturupplevelsen Grundkurs för energi- och klimatrådgivare 2009 Dessa faktorer tillsammans bestämmer temperaturupplevelsen Aktivitet Klädsel Luftens temperatur Kallstrålning Drag Luftfuktighet Värmeutbytet mellan en människa och omgivningen beror på luftens temperatur, omgivande ytors temperatur, luftrörelser, luftfuktighet, kläder och aktivitet. På något sätt påverkar alla dessa faktorer hur man upplever temperaturen i ett rum. Klagomål på att det är för kallt behöver alltså inte enbart bero på att lufttemperaturen är för låg utan de andra fem faktorerna påverkar också temperaturupplevelsen. När man bemöter brukare är det bra att veta hur mycket de andra påverkar och vilka nyckeltal som finns.

Människans värmeavgivning Grundkurs för energi- och klimatrådgivare 2009 Människans värmeavgivning Människan producerar värme kontinuerligt, minst då vi vilar och mer och mer beroende på aktiviteten. Energi produceras då maten förbränns - en del används för att röra musklerna men den största delen blir värme. Denna värme måste avges för att inte kroppstemperaturen ska stiga. Människan är känslig för relativt små avvikelser kring den normala kroppstemperaturen 37°. Människan kommer därför normalt alltid att fungera som en värmare i rummet. En människa är på drygt 100 W vilket kan jämföras med en mindre radiator. Värmen som avges mäts i Watt (W). Storleken varierar beroende på om det är ett barn eller en vuxen. Siffrorna i tabellen gäller för en genomsnittlig vuxen.

Grundkurs för energi- och klimatrådgivare 2009 Värmen avges genom... Konvektion 40% Avdunstning 15% Strålning 40% Den värme som produceras i kroppen lämnar den på 4 olika sätt: Strålning eftersom hudens och klädernas temperatur är högre än yttemperaturen på väggar, tak, fönster och golv. Konvektion eftersom hudens och klädernas temperatur är högre än lufttemperaturen. Luften närmast kroppen värms upp och stiger. Avdunstning från huden av fukt (svett). Genom värmeledning till golv, stol etc Vid normala betingelser avgår ca 40% av värmen genom konvektion, 40% genom strålning och resten genom avdunstning och ledning. Värmeförlusterna påverkas av lufttemperaturen, luftrörelser, relativa fuktigheten och omgivande ytors temperatur. Ju kallare omgivande ytor är desto mer värme strålas bort från kroppen. När lufttemperaturen är densamma som kroppstemperaturen kan ingen värme avges genom konvektion. Ledning 5 %

Prestationen försämras både i för hög och för låg rumstemperatur Grundkurs för energi- och klimatrådgivare 2009 Prestationen försämras både i för hög och för låg rumstemperatur Effektivitet i % Brister i den termiska komforten ger inte bara upphov till obehag och missnöje, utan kan också leda till nedsatt prestationsförmåga och minskad produktivitet. Det finns en temperatur som är den bästa för ett givet rum och en viss aktivitet. Det räcker med en eller ett par graders avvikelse från denna idealtemperatur för att effektiviteten ska försämras. Temperaturen ska inte vara lägre än 16° eftersom fingrarnas temperatur då sjunker under 25°. Den får å andra sidan inte överskrida 30° då människor med hjärtbesvär kan få en obehaglig känsla. Idealtemperatur för maximal prestation varierar från person till person och är naturligtvis också beroende av personens aktivitet, finmotoriskt arbete kräver högre temperatur än tyngre kroppsarbete, och klädsel. Rumstemperatur

Lufttemperaturen i våra bostäder Grundkurs för energi- och klimatrådgivare 2009 Lufttemperaturen i våra bostäder Temperaturen inomhus varierar mellan olika typer av byggnader och verksamheten. Äldre personer och personer med funktionsnedsättning som sitter stilla mycket behöver högre temperatur än yngre och friskare personer. Trenden har dock varit att temperaturen stadigt ökat inomhus under de senaste 100 åren. Temperaturen är lägre i småhus än i lägenheter. Varför? Jämför med klagomålsprofilen på bild nr ????

Grundkurs för energi- och klimatrådgivare 2009 En sänkning av inomhustemperaturen med 1°C minskar värmebehovet med 5%

Operativ temperatur: Kalla ytor gör att det känns kallt Grundkurs för energi- och klimatrådgivare 2009 Operativ temperatur: Kalla ytor gör att det känns kallt Lufttemp 24 ° Yttemp 24° Lufttemp 24 ° Yttemp 16° I båda rummen på bilden är lufttemperaturen 24°. Trots detta så kommer personen att uppleva temperaturen på olika sätt. Det beror på att i vänstra figuren är ytornas temperatur 24° och i den högra finns kalla fönsterytor som är 16°. Mot de kalla ytorna strålar kroppsvärme, vilket leder till att det känns kallare. Yttemperaturen på fönster, väggar, golv och tak har stor betydelse för människans värmeavgivning eftersom en stor andel sker genom strålning. Den operativa temperaturen används därför som ett sammanfattande mått på hur människan upplever temperaturen. Den kan approximeras som medelvärdet av rumsytornas medeltemperatur och luftens temperatur. Det betyder att om ytornas temperatur i snitt är 18° grader och luftens temperatur är 22° så kommer människor att uppleva att temperaturen är 20°. Normalt har fönster och väggar lägre temperatur än luften varvid den operativa temperaturen vanligen är någon grad lägre än lufttemperaturen. Besvär kan också uppkomma med värmestrålning från belysning. Det går alltså inte alltid att lita på en vanligt termometer som bara mäter luftens temperatur! Upplevd temperatur 24° Upplevd temperatur ca 21° dvs operativ temperatur

Grundkurs för energi- och klimatrådgivare 2009 Operativ temperatur Ett mått på hur temperaturen upplevs när temperaturerna på luften, väggarna, fönster och taket vägs samman Yttemperaturen på fönster, väggar, golv och tak har stor betydelse för människans värmeavgivning eftersom en stor andel sker genom strålning. Den operativa temperaturen används därför som ett samman-fattande mått på hur människan upplever temperaturen. Den kan approximeras som medelvärdet av rumsytornas medeltemperatur och luftens temperatur. Det betyder att om ytornas temperatur i snitt är 18° grader och luftens temperatur är 22° så kommer människor att uppleva att temperaturen är 20°. Normalt har fönster och väggar lägre temperatur än luften varvid den operativa temperaturen vanligen är någon grad lägre än lufttemperaturen. Besvär kan också uppkomma med värmestrålning från belysning. Det går alltså inte alltid att lita på en vanligt termometer som bara mäter luftens temperatur!

Bestämmelser om operativ temperatur vintertid Grundkurs för energi- och klimatrådgivare 2009 Bestämmelser om operativ temperatur vintertid BBR Boverkets Byggregler anger att i byggnader där personer vistas mer än tillfälligt ska utformas så att ett tillfredställande termiskt inne-klimat erhålls. Konkret betyder det att den riktade operativa temperaturen ska vara 18° i bostads- och arbetsrum och 20° i vårdlokaler, daghem och badrum. Med riktad operativ temperatur menas operativ temperatur från en viss riktning. Socialstyrelsen rekommenderar i sina ”Allmänna råd” att den operativa temperaturen i en lokal bör uppgå till mellan 20 och 24°.

Mätning av operativ temperatur Grundkurs för energi- och klimatrådgivare 2009 Mätning av operativ temperatur Kräver specialinstrument för att mätas exakt eftersom en kall yta inte känns lika mycket då man befinner sig långt från den. Den operativa temperaturen bestäms av både luftens temperatur och termisk strålning till och från omgivande kalla eller varma ytor. Vid misstanke om att en kall yta påverkar temperaturupplevelsen räcker det inte att mäta endast lufttemperaturen. Misstänker man att en yta är kall kan denna spåras genom att prova med en rökflaska. Puffa ut lite rök vid väggen. Röken kommer att rasa ner om ytan är kall. Yttemperaturen mäts med en termometer med speciell givare. För att få reda på den operativa temperaturen används en speciell mätare för operativ temperatur, en så kallad komfortmätare. Det är en kub som mäter strålningstemperaturen i 6 riktningar samt lufttemperaturen och väger samman dessa till aktuell operativ temperatur. Tänk på att det kan ta lite tid för kuben att klimatiseras. Mätningarna utförs på arbetsplatsen 0,6 m över golvet för sittande personer och 1.1 m över golvet för stående. Temperaturerna mäts vid de typiska arbetsplatserna.

Bestämning av optimal operativ temperatur Grundkurs för energi- och klimatrådgivare 2009 Bestämning av optimal operativ temperatur Med optimal operativ temperatur menas den upplevda temperatur som flest människor är nöjda med. Människorna är olika och är olika klädda vilket leder till att det kan vara svårt att bestämma vilken temperatur som det egentligen ska vara i en lokal. Diagrammet i figuren används för att ta reda på vilken operativ temperatur som flest människor är nöjda med - det går ju inte att få mer än 80% nöjda. Räkna ut clo-värdet med hjälp av tabellen på nästa sida. Ta reda på vilken typ av aktivitet som är vanlig i rummet. Dra en linje rakt upp från det framräknade clo-värdet. Dra en linje åt höger för den aktuella aktiviteten. Läs av optimal operativ temperatur där linjerna skär varandra.

Klädernas värmemotstånd Grundkurs för energi- och klimatrådgivare 2009 Klädernas värmemotstånd Människan kan effektivt anpassa sig till inomhusklimatet med hjälp av kläderna. Det finns en speciell skala (enhet) som anger klädernas isoleringsförmåga - ”clo”. Den börjar med värdet 0 clo för inga kläder alls och ökar beroende på klädernas tjocklek. Normal klädsel motsvar 1 clo - men då avses det som räknades som normal klädsel hos män på 1950-talet, dvs kostym med väst. 2 clo har karaktären av utomhusklädsel och 4 clo motsvarar polarkläder. Mer än så kan man inte ha på sig om man vill kunna röra sig.

Klädernas värmemotstånd Grundkurs för energi- och klimatrådgivare 2009 Klädernas värmemotstånd Människor i en och samma grupp som vistas i ett rum brukar ha olika mycket kläder på sig och därmed också olika behov av rumstemperatur. Vilken betydelse detta har kan ni räkna ut genom att beräkna en persons clo-värde. Lägg ihop respektive klädsplaggs clo-värde ur tabellen. Som ni antagligen kommer att märka kan clo-värdet variera kraftigt inom en grupp. Prova att räkna ut ditt aktuella clo-värde och jämför med en kolle-gas!

Med drag menas att kroppen kyls ner lokalt Grundkurs för energi- och klimatrådgivare 2009 Med drag menas att kroppen kyls ner lokalt Orsakas av: Felaktigt placerade eller riktade tilluftsdon För låg tilluftstemperatur För stort ventilationsflöde Kallras under fönster Strålningsdrag från kalla ytor Även små lufthastigheter åstadkommer en betydande ökning av kroppens värmeförluster. Med drag menas att kroppen kyls av lokalt med obehag som följd eftersom värmebalansen rubbas. När luft blåses på kroppen så kommer värmeavgivningen att öka och vi kommer att känna oss kalla på vissa delar av kroppen. Orsakerna kan vara att tilluftsdonet är felplacerat, ventilationsflödet är för stort, tilluften är för kall eller att möbleringen.

Vad säger bestämmelserna (BBR) om drag? Grundkurs för energi- och klimatrådgivare 2009 Vad säger bestämmelserna (BBR) om drag? Inte mer än 0.15 m/s vintertid vilket är det samma som att luften rör sig 0.75 meter på 5 sekunder Luftrörelser känns som drag när de vid normala förhållande rör sig med 0,15 m/s. Detta är det samma som att luft rör sig 0,75 m på 5 sekunder. Detta sammanfaller också med de flesta bestämmelser om vilken hastighet på luftrörelser som accepteras vintertid. På sommaren accepteras högre luftrörelser.

Grundkurs för energi- och klimatrådgivare 2009 Var finns risk för drag? För hög inblåsningshastighet Armaturen är felplacerad I ett rum där tilluften blåses in mot fasadväggen kan det vara svårt att få dragfritt. Om lufthastigheten är för hög finns risk att strålen vid ytterväggen byter riktning och fortsätter ner framför fönstret. Är fönstret kallt förstärker strålen kallraset och golvdraget kan bli om-fattande. Åtgärdas med att vrida lamellerna på donet om det finns några, kanske luftflödet är för högt eller i värsta fall får man byta don. Ett annat vanligt fel är att belysningsarmaturen är så placerat att det sitter i vägen för tilluftsstrålen. Strålen kommer att vid krocken byta riktning och fortsätta rakt ner i vistelsezonen. Åtgärdas med att byta till nerpendlad belysningsarmatur. Kontrolleras med rökflaska!

Grundkurs för energi- och klimatrådgivare 2009 I de flesta villor tillförs uteluft genom ventiler. Drag är vanligt vintertid Luftstrålen sedd från sidan

Grundkurs för energi- och klimatrådgivare 2009 Se upp för falskt drag! Orsakas av kallstrålning och förväxlas ofta med luftdrag Strålningsdrag kan också kallas för falskt drag. Vi har svårt för att skilja på olika klimatfaktorer och speciell för att skilja mellan drag och strålningsdrag (falskt drag). Om man tycker att det är för kallt i ett rum kan det bero på att det finns en kall yta i närheten. Mot den kalla ytan kommer kropps-värmen att stråla från den sida av kroppen som är vänd mot den kalla ytan. Speciellt kan det kännas dragit om man sitter nära ett fönster trots att fönstret är helt tätt. Detta kallas för strålningsdrag. Hur falskt drag åtgärdas finns beskrivet i texten till ”Kalla ytor kan orsaka strålningsdrag”. Det enklaste och billigaste är att se till att värmeströmmen från radiatorn inte hindras att stiga upp framför fönstret med möbler eller fönsterbänkar.

Grundkurs för energi- och klimatrådgivare 2009 Var finns risk för drag? Vid för kall tilluft Mellan två takplacerade don Kall luft är tyngre än varm och vill därför sjunka. Om tilluftstem-peraturen är för låg kommer tilluftsstrålen inte orka hålla den tänkta banan längs taket. Istället kommer den att sjunka ner i vistelsezo-nen och orsaka drag. Åtgärdas med att i första hand ändra riktning på eventuella lameller på donet och i andra hand med att höja tilluftstemperaturen - men inte mer än vad som var tänkt vid projekteringen. Energianvändningen ökar markant med höjd tilluftstemperatur. Då två takplacerade tilluftsdon i rummet har luftstrålar riktade mot varandra kommer strålarna att krocka och byta riktning. Den bildade strålen kommer att strömma rakt ner ungefär mitt emellan de två donen. Åtgärdas enklast med att ställa in donen så att de inte sprider luften mot varandra. Kontrolleras med rökflaska!

Grundkurs för energi- och klimatrådgivare 2009 Var finns risk för drag? Framför golvdon Vid för kall tilluft vid fönsterbänks-inblåsning Vid deplacerande ventilation är donen alltid placerade vid golvet. Hela principen bygger på att tilluften ska vara kallare än vad det är i rummet vilket leder till att dragrisken är betydande. Speciellt i de fall då antalet don är få don i rummet - ju färre don desto större ventilationsflöde genom vart och ett och desto större risk för drag. Åtgärdas inte med att höja tilluftstemperaturen eftersom det ökar risken för kortslutning. Åtgärdas heller inte med att hindra luften från att komma in i rummet med skivor. Eventuellt kan ventila-tionsflödet ha ökat - kontrollera storleken på detta enligt bilder senare i serien. Vid fönsterbänksinblåsning kan också dragproblem uppstå om tilluften är för kall. Den kalla luften är ju tyngre än rumsluften och om inblåsningshastigheten är för låg kommer inte strålen att orka upp till taket som avsett. Istället kommer den att slå ner och orsaka besvär i vistelsezonen. Kontrolleras med rökflaska!

Grundkurs för energi- och klimatrådgivare 2009 Drag känns mindre om rumstemperaturen höjs… men det är ett energikrävande sätt att lösa dragproblem Höjning av temperaturen för att kom-pensera för drag Vid klagomål på drag är det vanligt att höja rumstemperaturen för att kompensera för draget. Visst löser det problemet med drag - ju högre rumstemperatur desto mindre känner vi av luftrörelserna. Men det är dock ingen bra lösning. Tänk på att välbefinnandet och prestationsförmågan försämras vid högre rumstemperatur. Dess-utom ökar ju energianvändningen och därmed driftskostnaderna. m/s

Grundkurs för energi- och klimatrådgivare 2009 Hur mäts drag? enkelt med hjälp av tumstock och rökflaska eller med lufthastighetsmätare En ljuslåga fladdrar då lufthastigheten är 0,5 m/s Vid klagomål på drag ska man alltså både kontrollera ytors temperatur och luftrörelsernas storlek. Lufthastigheten mäts med en digital lufthastighetsmätare. Eftersom man inte alltid har en sådan till hand kan man istället använda en tumstock, rökflaska och en klocka med sekundvisare.

Grundkurs för energi- och klimatrådgivare 2009 ”Hultaforsmetoden” Puffa med rökflaskan försiktigt i det aktuella området för att se åt vilket håll luften rör sig Rikta tumstocken åt detta håll Puffa ut rök försiktigt vid nollan och se hur långt den rör sig på ca 5 sekunder Räkna ut lufthastigheten som (m) Tumstocksmetodens noggrannhet är tillräcklig då man vill börja en utredning vid klagomål på drag eller då man gör en generell kontroll av inneklimatet. Genom att börja med att puffa med rökflaskan ser man åt vilket håll luften rör sig och i vilken riktning man ska hålla tumstocken. När själva mätningen ska utföras så ska röken puffas ut försiktigt vid ”nollan”. En kraftig puff sätter ju fart på luften! Följ röken i 5 sekunder och se hur långt den hinner. Räkna ut lufthastigheten genom att dela sträckan med tiden. Om sträckan anges i meter och tiden i sekunder får svaret rätt enhet: m/s. (s)

Grundkurs för energi- och klimatrådgivare 2009 Luftfuktighet ”Torr luft” är ett vanligt fenomen inomhus Människans förmåga att känna av fuktigheten mellan 20 och 60% är dock dåligt utvecklad Luftens relativa fuktighet påverkar välbefinnandet. Är den hög kan man känna klibbig beroende på att kroppens utdunstning stannar i kläderna. Är den låg kan besvär som torra och irriterade slemhinnor känns uppträda. Luftens fuktighet har endast en indirekt betydelse för klimatupp-levelsen. Vid låg relativ fuktighet blir människan liksom vissa material lättare statiskt uppladdade. Dessutom ökar dammalst-ringen. Vid hög relativ fuktighet finns risk för kondens på bygg-nadsdelar och tillväxt av kvalster och alger. Även gasavgivning från material och inventarier underlättas vid hög fuktbelastning.

Så påverkar relativa luftfuktigheten inneklimatet Grundkurs för energi- och klimatrådgivare 2009 Så påverkar relativa luftfuktigheten inneklimatet Den optimala zonen för relativ fuktighet ligger mellan 40 och 60%. En allvarlig konsekvens av för hög eller för låg relativ fuktighet är att överlevnaden för bakterier och virus ökar. Därmed ökar också risken för sjukliga reagenser hos den som vistas i rummet. Det finns konstaterade samband mellan fuktiga byggnader och luftvägsinfektioner och allergi. Hög luftfuktighet i kombination med värme ökar också risken för kvalster, mögel och avgasning av kemikalier.

Grundkurs för energi- och klimatrådgivare 2009 Så mycket fukt avger en 4 personersfamilj på ett dygn – en spann vann dvs 10 kg/dygn Tvätt Luftfuktigheten i rummet styrs huvudsak av den fuktighet som råder utomhus. Innehållet av fukt i uteluften är betydligt högre på sommaren än på vintern. Inomhus tillförs fukt från bland annat människor och från matlagning och tvätt. En person avger ca 1 kg vatten genom andning och svettning per dygn. I normala fall ska ventilationsluften klara av att transportera bort den alstrade fukten. Dusch/Bad

Relativ fuktighet inomhus i bostad Grundkurs för energi- och klimatrådgivare 2009 Relativ fuktighet inomhus i bostad RF i % Malmö Västerås Malmberget Fukttillskott inomhus = 3 g/m3 Malmö Västerås Malmberget

Att luften känns torr kan bero på att Grundkurs för energi- och klimatrådgivare 2009 Att luften känns torr kan bero på att det verkligen är för torrt, dvs RF är under 20% luften är förorenad det är för varmt i rummet för kraftig ventilation Klagomål på torr luft är ett vanligt fenomen inomhus. Men efter-som människans förmåga att uppfatta just luftfuktighet kan därför dessa klagomål vara tecken på andra missförhållanden. Det kan vara damm eller kemiska ämnen som irriterar näsans slem-hinnor. Ofta beror det på att lufttemperaturen är för hög. Den för män-niskan tillgängliga fukten minskar med ökad temperatur. Sänkning av lufttemperaturen med 2° då relativa luftfuktigheten är 20% gör att den kan öka till 26%. Generell luftfuktning är sällan att rekommendera ur hygienisk synpunkt. Risken för sidoeffekter är för stor - t ex tillväxt av kvalster och mögelbildning.

Hur mäts relativa luftfuktigheten? Grundkurs för energi- och klimatrådgivare 2009 Hur mäts relativa luftfuktigheten? Slungpsykrometer Digital fuktmätare Relativa luftfuktigheten mäts med antingen en slungpsykrometer eller digital fuktmätare. Slungpsykrometern består av en termometer som är torr och en termometer med en våt textilstrumpa runt spritkulan. Den fuktade termometern kommer efter 20 sekunders slungning att visa en lägre temperatur än den torra. Ju torrare luften är desto större blir temperaturskillnaden mellan de båda termometrarna. För att få reda på relativa luftfuktigheten används en tabell eller Mollierdiagrammet. I denna kurs använder vi det senare eftersom det är ett enkelt sätt att bilda sig en omfattning hur temperatur, relativ luftfuktighet och luftens vatteninnehåll hänger ihop.

Grundkurs för energi- och klimatrådgivare 2009 Mollier-diagram används för att bestämma luftens fuktighet, RF och vatteninnehåll Mollierdiagrammet används för att enkelt bestämma luftens egenskaper vad gäller fukt. Det räcker med att göra två mätningar av luften för att bestämma relativa luftfuktigheten. I VVS-samman-hang kan diagrammet användas för att studera hus luftens tillstånd ändras i t ex ett luftbehandlingsaggregat.

Grundkurs för energi- och klimatrådgivare 2009 Luftens vatteninnehåll i g vatten/kg luft Relativa fuktigheten, % Torr temperatur mäts i °C Våt temperatur mäts i °C För att använda Mollierdiagrammet ska man känna till följande begrepp. Torr temperatur: Den temperatur man normalt mäter med vanlig termometer. Våt temperatur: Den temperatur som en termometer visar vars kula är omlindad med våt textilstrumpa. Normalt är denna temperatur lägre än den torra temperaturen. Luftens vatteninnehåll: Luft innehåller mer eller mindre vatten i ångform. Ju varmare det är desto mer vattenånga förmår luften hålla kvar. Vatteninnehållet anges som det antal gram vatten som ett kg luft innehåller. 0.8 m3 luft väger ungefär 1 kg. Om vatteninne-hållet är 5 g/kg luft betyder detta att på 0.8 m3 luft finns det 5 g vatten. Relativa luftfuktigheten: Kan uttryckas så mycket fukt det finns i luften jämfört med hur mycket fukt luften skulle kunna bära. Dvs luftens aktuella vatteninnehåll jämfört med vatteninnehållet då luften är fuktmättad. Mäts i %. Texten i bilden är placerad vid aktuell skala.

Bestäm relativa luftfuktigheten Grundkurs för energi- och klimatrådgivare 2009 Bestäm relativa luftfuktigheten 50% Torr temperatur 20° Då den torra temperaturen och den våta temperaturen är känd från avläsning av slungpsykrometern används Mollierdiagrammet för att bestämma relativa luftfuktigheten. Markera den torra temperaturen på linjen på vänstra sidan av diagrammet. Dra ett streck rakt åt höger. Markera den våta temperaturen på linjen nere till höger. Dra ett streck snett upp åt vänster. Följ hjälplinjerna så att riktningen blir korrekt. Markera den punkt där strecken skär varandra och avläs den relativa fuktigheten i %. I det aktuella fallet, dvs då torra temperaturen är 20° och den våta temperaturen 15° kommer relativa fuktigheten att bli 60%. 15° Våt temperatur

Läs av mängden vatten i luften (vatteninnehåll) Grundkurs för energi- och klimatrådgivare 2009 Läs av mängden vatten i luften (vatteninnehåll) Luftens vatteninnehåll 0 g/kg 10 g/kg 20 g/kg Mäts i gram vatten per kg luft Enklare att tänka att det mäts i ungefär ml vatten per kubikmeter luft I detta fall 6 g vatten/kg luft 50% Ttorr= 20° Med Mollierdiagrammet är det möjligt att räkna ut hur relativa luftfuktigheten ändras om temperaturen i rummet höjs eller sänks. Markera den nya högre temperaturen och dra ett streck rakt ut till höger. Utgå från den gamla punkt som ni använde på förra bilden och dra ett streck rakt upp. Markera den punkt där de nya strecken skär varandra. Avläs relativa luftfuktigheten. I det aktuella fallet blir relativa luftfuktigheten 50%

Ändring av RF då rumstemperaturen höjs 3° Grundkurs för energi- och klimatrådgivare 2009 Ändring av RF då rumstemperaturen höjs 3° Tänk er att vatten- innehållet varken ökar eller minskar, det vill säga det är konstant 6 g/kg. Gå rakt upp i diagram-met tills Ttorr ökat 3 50% Ttorr= 23° Ttorr= 20° Med Mollierdiagrammet är det möjligt att räkna ut hur relativa luftfuktigheten ändras om temperaturen i rummet höjs eller sänks. Markera den nya högre temperaturen och dra ett streck rakt ut till höger. Utgå från den gamla punkt som ni använde på förra bilden och dra ett streck rakt upp. Markera den punkt där de nya strecken skär varandra. Avläs relativa luftfuktigheten. I det aktuella fallet blir relativa luftfuktigheten 50% Tvåt = 15°

Grundkurs för energi- och klimatrådgivare 2009 Detta område är vanligt utomhus vintertid: kallt och torrt

Grundkurs för energi- och klimatrådgivare 2009 Fuktas upp inne Kall vinterluft in i huset värms till 23ºC Inne: 23 ºC och 30 % RF Ute: -5ºC

Grundkurs för energi- och klimatrådgivare 2009 Högst 3 g/kg Kontroll av luftkvaliteten med hjälp av vatteninnehåll Skillnad mellan vattenute och vatteninne ska vara mindre än 3 g/kg Vattenute Vatteninne Tinne Tvåt, inne Tute Ett användbart mått för att kontrollera om ventilationsflödet är tillräckligt är att ta reda på luftens vatteninnehåll både utomhus och inne i rummet. Mät Ttorr och Tvåt ute och markera punkten i Mollierdiagrammet. Dra ett streck rakt upp i diagrammet till den skär översta horison-tella skalan. Avläs vatteninnehållet i g/kg. Mät Ttorr och Tvåt inomhus och markera också den punkten i Mollierdiagrammet. Avläs vatteninnehållet på samma sätt för inomhusluften. Jämför innehållet i utomhusluften och inomhusluften. Är skillnaden mindre än 3 g/kg så är ventilationsflödet OK. Tvåt, ute

Rekommenderade fukt-nyckeltal för ventilation av bostäder Grundkurs för energi- och klimatrådgivare 2009 Rekommenderade fukt-nyckeltal för ventilation av bostäder Skillnad i vatteninnehåll utomhus och inomhus bör inte vara större än 3 g/kg luft, mät ute och inne med en slungpsykrometer Den relativa fuktigheten bör under eldningssäsongen ligga i intervallet 30 - 40% vid normal rumstemperatur. Hur gör man då? Jo mät torr och våt temperatur utomhus och inomhus avläs vattenhalten ute och inne

Kondens eller imma på fönsters insida uppstår vid hög fuktighet Grundkurs för energi- och klimatrådgivare 2009 Kondens eller imma på fönsters insida uppstår vid hög fuktighet Åtgärdas med att öka ventilationsflödet höja temperaturen på fönstret genom att ta bort hinder för den varma luften från radiatorn Om luften innehåller mycket vattenånga och fönstret är tillräckligt kallt kan kondens eller imma uppstå på detta. Om imma uppträder ofta kan detta leda till skador på fönsterbågarna genom att färgen flagnar och att mögel uppstår.

Grundkurs för energi- och klimatrådgivare 2009 Inne: 23 ºC och 30 % RF Daggpunkten hittar man genom att dra en linje rakt ner tills diagrammet tar slut, och sedan ut till vänster Daggpunkten 4 ºC

Grundkurs för energi- och klimatrådgivare 2009 Mollierdiagrammet Inne: 23 ºC och 30 % RF Om en yta är kallare än 4ºC (daggpunkten) i detta fall så kommer fukt att fällas ut, kondensera Daggpunkten 4 ºC Jämför med glasögon en vinterdag Ute: -5ºC

För varmt eller kallt golv kan vara obehagligt Grundkurs för energi- och klimatrådgivare 2009 För varmt eller kallt golv kan vara obehagligt Golvtemperaturen får inte understiga 16 grader eller överstiga 26 grader Minst klagomål då den ligger mellan 20 och 24 grader beroende på golvmaterial Fötterna är värmekänsliga. Fryser man om fötterna så fryser man om hela kroppen. Av denna anledning finns det regler för temperaturen på golvet. Den får inte understiga 16° och inte överstiga 26°. Risk för hög golvtemperatur finns över undercentralen eller där golvvärmesystem används.

Komforttemperaturer på golv Grundkurs för energi- och klimatrådgivare 2009 Komforttemperaturer på golv Sten, betong 27° Linoleum, PVC 25° Trä 23° Heltäckningsmatta 21° Det finns dock relativt stora skillnader i upplevd golvtemperatur beroende på golvmaterial. Ett sten eller betong golv måste vara betydligt varmare än en heltäckningsmatta för att det inte ska kännas obehagligt. Detta beror på att värmen från fötterna leds bort mycket snabbare i sten eller betong jämfört med heltäckningsmatta.

Hur stort ventilationsflöde behövs? Grundkurs för energi- och klimatrådgivare 2009 Hur stort ventilationsflöde behövs? Ventilationsflödets storlek beror på verksamheten i byggnaden. Det finns dock en grundregel som alltid måste vara uppfylld. Enligt Boverkets byggregler ska en byggnad där människor vistas minst ventileras med 0,35 l/s och m2 golvyta. Det betyder ett småhus på 100m2 måste ventileras med minst 35l/s. För arbetslokaler och samlingsrum gäller ytterligare regler. Dessa ska ventileras beroende på hur många personer som kan vistas däri. Kraven varierar beroende på regelställare. Boverket anser att varje person behöver 7 l/s medan Arbetarskyddsstyrel-sen anser att luftflödet ska vara 7l/s men dessutom ska det till 0,35 l/s och m2 golvyta. Detta betyder att ett kontorsrum på 10 m2 för en person ska ventileras med 7 + 3,5 = 10,5 l/s. För praktiskt ändamål kan man utgå från att en person behöver 10l/s. Det är lätt att räkna med och ligger nära det projekterade värdet.

Enkla sätt att kontrollera luftens kvalitet Grundkurs för energi- och klimatrådgivare 2009 Enkla sätt att kontrollera luftens kvalitet fukt lukt koldioxidhalt Faktorerna i listan ovan är de som mest påverkar luftkvaliteten i en byggnad. Vissa är enkla att mäta medan andra besvärligare. Och av de som går att mäta är det inte säkert att det finns ett bra nyckeltal att jämföra med. Av faktorerna ska vi fördjupa oss i lukt och koldioxid. Lukt går inte att mäta - men väl att känna. Koldioxidhalten är både lätt att mäta och det är enkelt att analysera resultatet.

Lukten är en bra indikator Grundkurs för energi- och klimatrådgivare 2009 Lukten är en bra indikator Går inte att mäta men känns vid inträde i ett rum Näsan är ett bra mätinstrument men den vänjer sig snabbt! Vanliga källor till lukt är människor, byggnadsmaterial, mögel, parfymer, rengöringsmedel och uttorkade golvbrunnar. Luftens kvalitet i ett rum anses dock vara bra om den stora majoriteten besökare vid inträdet i ett rum upplever luften som acceptabel. Olika människor är dock olika känslig för både lukt och när den är irriterande. Eftersom näsan vänjer sig så snabbt till lukter så är det bara precis vid inträdet till ett rum som det går att lukta sig till om rummet är välventilerat. Människan vänjer sig snabbare vid kroppslukt än till tobaksrök.

CO2 används som indikator för dålig luft Grundkurs för energi- och klimatrådgivare 2009 CO2 används som indikator för dålig luft Halten mäts i % eller ppm där 1% CO2 är lika med 10 000 ppm Koldioxidhalten bör ej överstiga 1000 ppm enligt Socialstyrelsen. Koldioxidhalten används som ett mått på hur förorenad luften är. Lukt går inte att mäta men koldioxid är enkelt att mäta. I och för sig är det väl inte koldioxidhalten som är det intressanta, utan den mängd gaser och föroreningar som ökar i samma takt som koldioxid men som inte är lika enkelt att mäta. Om koldioxidhalten i ett rum är hög kan man vara ganska säker på att det också luktar illa i rummet. Syret tar inte slut - det är CO2-halten (koldioxidhalten) som blir för hög

Effekter av olika CO2-halt Grundkurs för energi- och klimatrådgivare 2009 Effekter av olika CO2-halt I tabellen i figuren visas några olika koldioxidhalter och när eller var de uppträder. Koldioxidhalten utomhus varierar mellan 300 och 400 ppm (0,03 - 0,04%). Trenden har varit ökande under de senaste 50 åren i takt med att vi använder fossilt bränsle. Socialstyrelsen har satt en gräns vid 1000 ppm för sanitär olägen-het. Många är kritiska till denna gränsdragning och menar att eftersom koldioxiden inte är farlig skulle man kunna mäta tempe-raturen istället för att styra ventilationen. Människor påverkas inte förrän vid ca 10 000 ppm då tankeför-mågan blir nedsatt. Det är dock sällan som detta värde uppnås i ventilerade lokaler. Ska ej förväxlas med CO (koloxid) som är giftig vid 1 000 ppm

CO2-halten mäts för att….. Grundkurs för energi- och klimatrådgivare 2009 CO2-halten mäts för att….. kontrollera luftkvaliteten identifiera kortsluten ventilation uppskatta ventilationsflödets storlek För att mäta koldioxidhalten måste man ha tillgång till en speciell koldioxidmätare. Den kostar uppemot 5000 kr men ibland kan en lånas ut av t ex miljökontoret. Det är ett effektivt sätt att kontrollera ventilationen. Både luftkvaliteten och för att se om ventilationen fyller sin uppgift.

Grundkurs för energi- och klimatrådgivare 2009 Örebroenkäten Används för skola, daghem, kontor och bostäder Blanketten beställes hos Närke-Tryck AB Data bearbetas själv eller av Yrkesmedicin i Örebro. Innefattar också förslag till strategi vid kartläggning av lokaler med hjälp av checklistor.

Örebroenkäten – en metod för att bedöma upplevelsen utan mätningar Grundkurs för energi- och klimatrådgivare 2009 Örebroenkäten – en metod för att bedöma upplevelsen utan mätningar Örebroenkäten består av 2 blankettsidor en en resultatsida. Blanketten finns utformad för olika miljöer. Frågorna är lite annorlunda ställda beroende på den verksamhet som den ska användas för. På den första sidan ska fyllas i bakgrundsfakta och svara på om man känt sig besvärad av olika arbetsmiljöfaktorer som drag, torr luft, buller etc på arbetsplatsen. Sedan besvaras frågor som har med arbetsförhållande att göra och tidigare eller nuvarande sjukdomar eller besvär och slutligen vilka besvär har och om de är relaterade till arbetsmiljön. På den sista sidan ska resultatet ritas in. Detta beräknas i % hur många av de som svarat på enkäten som haft besvär med olika miljöfaktorer. Det mörkmarkerade området kring navet på ”rosorna anger storleken på normala besvär - det finns ju ingen byggnad där inte någon har besvär med något. …………...

Örebroenkäten – ”Rosorna” Grundkurs för energi- och klimatrådgivare 2009 Örebroenkäten – ”Rosorna”