1800-talet, introduktion (1) Ungefär mellan Wienkongressen 1815 och Första världskriget 1914 (s. 145-208, 220-240) Vilka är de stora frågorna? Övergången från jordbruks- till industrisamhälle ett sätt att svara: olika processer

1800-talet, introduktion (2) Den agrara revolutionen Hur? organisation (Sverige: laga skifte, storskifte; England: enclosures) växelbruk avel/förädling nyodling Alltså: ökad effektivitet, produktivitet och areal Konsekvenser? befolkningsökning befolkningsöverskott?

1800-talet, introduktion (3) Den demografiska transitionen Dödstal krig, svält, pest ”freden, vaccinen, potäterna” Födelsetal osäkerhet, försörjning anpassning, ekonomi Sker i många länder (Sverige, 1800-talet), men inte alla Moderna exempel? Resultat: snabbt växande befolkning

1800-talet, introduktion (4) Migration Vart skall alla ta vägen? USA, 35 milj. Dominions, 10 milj. Latinamerika, 15 milj. Migration inom kontinenter Ursprungsbefolkningen?

1800-talet, introduktion (5) Migration Bara i Europa? Transatlantisk slavhandel totalt ca 11 milj., ca 3 på 1800-talet Slavhandel till Mellanöstern: totalt ca 6 milj. Asien Indiska kontraktsarbetare Kinesisk migration till Sydostasien Kinesiska kontraktsarbetare

1800-talet, introduktion (6) Migration Varför flytta? Push-faktorer Pull-faktorer Vilka faktorer var viktigast? Push (Frankrike)? Vilka är viktigast idag?

1800-talet, introduktion (7) Urbanisering Migration inom länder till städerna Konsekvenser? Slum, politisk oro Boulevardsystemet (Baron Haussmann)

1800-talet, introduktion (8) Industrialisering Vad skall alla göra i städerna? Arbete inom industrin Den (första) industriella revolutionen från 1700-talet i Storbritannien övergång till fossila bränslen (stenkol) ångmaskiner järn- och textilindustri fabrikssystemet

1800-talet, introduktion (9) Fabrikssystemets införande Hur skedde produktionen tidigare? i städer skråväsendet (mästare, gesäller, lärlingar) på landet förlagssystemet (jordfattiga och köpmän) För/nackdelar? flexibel tidsanvändning och arbetsintensitet hela produkter

1800-talet, introduktion (10) Fabrikssystemets införande Satirisk vers, England, 1639: You know Munday is Sundayes brother; Tuesday is such another; Wednesday you must go to Church and pray; Thursday is half holiday; On Friday it is too late to begin to spin; The Saturday is half-holiday agen.” ”An Old Potter,” England, 1800-talets mitt: ”Man hade alltid morgnar och nätter av veckans sista dagar, och på dem litade man för att uppväga vad man tidigare under veckan försummat.”

1800-talet, introduktion (11) Fabrikssystemets införande Äldre arbetsorganisationen ersätts av fabrikssystemet fasta tider, långa arbetsdagar, klockans rytm okvalificerad arbetskraft, enformigt, enskilda moment farlig arbetsmiljö effektivt Vilket arbetssystem är ”bäst”? Hur ser arbetsmarknaden ut idag?

1800-talet, introduktion (12) Industrialisering, fortsättning Den (andra) industriella revolutionen från sent 1800-tal i hela Västvärlden Tyskland (och USA) i framkant, England halkar efter forskning och utveckling kol > olja; järn > stål; ångmaskin > motorer kemisk industri (konstgödsel, färgämnen, sprängmedel) elektrisk industri (belysning, spårvagnar, maskiner) fabrikssystemet utvecklas: taylorism, fordism Taylorism: företagsledningen bör ta över allt tankearbete. Fordism: löpande bandet, utbytbara delar.

1800-talet, introduktion (13) Kommunikationsrevolutionen England, 1700-tal: kanaler, vägar (turnpikes) (Första) industriella revolutionen: järnvägar, ångbåtar Suezkanalen 1869, Panamakanalen 1914 Telegraf 1837, telefon 1876, radio 1896 Kemisk pappersframställning, nya tryckpressar, tidningar och en ny offentlighet (Andra) industriella revolutionen: spårvagnar, bilism (cyklar) Globalisering?

1800-talet, introduktion (14) Social omvandling Vilka samhällsgrupper fanns tidigare? adel, präster, borgare och bönder, 1:a, 2:a och 3:e ståndet Vilka nya samhällsgrupper uppstår? arbetarklass, proletärer medelklass (fabriksägare, men också advokater, journalister, lärare osv.) Skillnad mellan stånd/klass? Hur betraktar vi samhället? stånd: ärftligt, statiskt, kollektiv, plikter, gudagivet klass: mer rörligt

1800-talet, introduktion (15) Politisk omvandling Hur ser de nya grupperna på sig själva och samhället? de moderna ideologierna konservatism (präster, adel) liberalism (medelklass) marxism/socialism (arbetarklass) nationalism, nationalstaten Konflikter mellan klasser och stånd, gammalt och nytt bönder?

1800-talet, introduktion (16) Nationalismen och nationalstaten Är nationalismen ny? massrörelse ett folk, en stat Varför just på 1800-talet? industrins behov av större marknader? de styrandes försök att gömma sociala konflikter?

1800-talet, introduktion (17) Nationalismen och nationalstaten Olika nationalistiska traditioner revolution mot det gamla, medborgaranda, författning (USA) nationalromantik, ”Blut und Boden,” kulturarv (Tyskland) Vilken slags nationalism fanns/finns i Sverige? Vilken är ”bäst” ur ett demokratiskt perspektiv?

1800-talet, introduktion (18) Nationalismen och nationalstaten Hur byggs den moderna nationalstaten? kultur (dikter, (national)sånger, måleri och film) nationalspråk i skolan symboler och flaggor betoning av traditioner (midsommar) och kulturarv (Skansen) vill skapa vi-känsla inom nationen Hur identifierade man sig tidigare? stånd, religion, yrke, landskap

1800-talet, introduktion (19) Nationalismen och nationalstaten Att bygga en nation Järnvägsstationer Fängelser Läroverk Logement Vattentorn osv.

1800-talet, introduktion (20) Nationalismen Vad får ”ett folk, en stat” för politiska konsekvenser? Italiens enande 1861 (Garibaldi & Cavour) Tysklands enande 1871 (Bismarck) Splittring i Osmanska riket (Balkan, Arabvärlden) Splittring i Österrike (Balkan, Ungern) Splittring i Ryssland (Polen, Finland) Splittring i Sverige (Norge)

1800-talet, introduktion (21) Imperialismen Afrikas delning, Berlinkonferensen (1884-1885) Sydostasien, Kina Varför just nu? Industrialiseringen? (Kapital, marknader, råvaror, protektionism…) Ideologier? (Nationalism, kristen mission, socialdarwinism, rasism…) Möjlighet? (Mediciner, transporter, militärmakt…)

1800-talet, introduktion (22) Demokratisering Konventikelplakatets upphävande 1858 Kommunalreform 1862 Skråväsendet avskaffas 1864 Ståndsriksdagen avskaffas 1866 Landsting 1871 Värnplikt 1901 Rösträtt 1919/1921 Andra länder?

1800-talet, introduktion (23) Kvinnors emancipation, utbildning Tidig debattör, C. J. L. Almqvist, Det går an, 1838 Lika arvsrätt 1845 Ogifta kvinnor kan bli myndiga 1863 Näringsfrihet 1864 Kvinnlig rösträtt 1919/1921 Folkskolan 1842

1800-talet, introduktion (24) Sammanfattning Imperialism Demokratisering Den agrara revolutionen Emancipation Nationalstaten Den demografiska transitionen Utbildning Befolkningsökning Nya ideologier Vad är orsak? Vad är verkan? Migration Urbanisering Nya samhällsgrupper Ömsesidig förstärkning, positiv spiral Industrialisering Fabrikssystemet Kommunikationsrevolutionen