Forskning om skolan – en liten översikt Vad påverkar resultaten i svenska grundskolan? Forskning om skolan – en liten översikt Kan det vara så att den svenska lärarkåren är alldeles för dålig? Ge mig två timmar, så har du ett VG…

Aktuellt om skolan Dagens nyheter www.dn.se 8/9-2012 Helsingborgs Dagblad 8/9-2012 Lärarnas tidning v.36/2012

Viktiga rapporter Vad påverkar resultaten i svensk grundskola (Skolverket, 2009) Visible Learning (John Hattie, Routledge, 2009) How the world´s most improved school systems keep getting better (McKinsey, 2010)

Likvärdig utbildning i svensk grundskola (Skolverket 2012) ”Det är mycket tveksamt om den kompensatoriska resurstilldelningen har varit tillräckligt omfattande för att i någon större utsträckning ha kunnat motverka den negativa utvecklingen för likvärdigheten” Nationell nivå Mellan skolor Mellan kommuner Mellan klasser, inom skolor

Resultatförändringar i svensk grundskola De genomsnittliga resultaten har försämrats över tid. Resultatskillnaderna mellan skolor och olika elevgrupper har blivit mer markanta.

Fyra olika fält – Från systemnivå till klassrum Samhällsfaktorer och skolresultat (demografi, utbildningsnivå, fritidsvanor, boendemönster, förskola, familjernas försörjningsmöjligheter) Reformer (kommunalisering, skolvalsreform, nya styrdokument, nytt bedömningssystem) Resursers betydelse för elevers resultat (klasstorlek, lärartäthet, särskilt stöd, lärarkompetens, datorer) Skolans inre arbete och skolans resultat (ledning, organisering, genomförande av undervisningen)

Klassrummet är inte isolerat – olika nivåer samverkar Systemnivå – val av skola (segregering) Kommunnivå – resurstilldelning (decentralisering) Skolnivå – organisering av undervisningen (differentiering) Klassrumsnivå – genomförande av undervisningen (individualisering)

1 Segregering Föräldrars utbildningsnivå har fått större betydelse. Val av skola har större betydelse för att lyckas Skolnivåeffekter - Kamrateffekter påverkar mycket - Lärarnas förväntningar har stor betydelse

2 ”Hemmets läroplan” Föräldrarnas förväntningar och ambitioner Föräldrarna är involverade i skolarbetet Se exempelvis Lennart Grosins ”Alla föräldrar kan”

3 Reformer Skolvalsreformen Ökad boendesegregation tillsammans med fria skolval har bidragit med ökade skillnader mellan skolor Genomgripande förändringar i början av 90-talet Kommunaliseringen Lpo 94, kursplaner, betygssystem o.s.v. Ökade resultatskillnader sammanfaller med dessa reformer Oönskade effekter p.g.a. brister i implementeringen, ej tillräckligt starkt stöd… Friskolor Nya villkor för att starta fristående skola

Vad betyder resurser för elevernas resultat? 4 Lärartäthet och klasstorlek svag generell effekt …men betydligt viktigare för yngre elever och elever med sämre studieförutsättningar.

Resurser Kommunerna kompenserar i liten grad för att skolor arbetar under olika villkor ex. kompensatorisk resursfördelning utifrån socio-ekonomiska faktorer.

Vad betyder differentiering för elevernas resultat? 5 Differentierad undervisning – ingen generell vinst. Stigmatiseringseffekter. Elevernas självkänsla och motivation påverkas. Lägre lärarförväntningar och utebliven kamrateffekter. Risk för inlåsningseffekter när placeringen i grupp blir permanent.

Lärare och skolledning 6 10-15% skillnad för en elev beroende av hur bra läraren är. Bra och effektiva lärare: - Flexibla lösningar i klassrummet (arbetssätt, lärstilar, ordning och reda) - Relation mellan lärare och elev. - Framgångsfaktor om eleverna förstår vilka mål de jobbar mot. - Feedback i form av formativ bedömning (sämst feedback ges via straff, belöningar, böner) Rektor som pedagogisk ledare är viktig. - Klassrumsbesök - Pedagogiska diskussioner - Utvecklande ledarskap - Samverkan mellan skola och hem

Individualisering Läraren är viktig men… En förändrad lärarroll – mindre vanligt med undervisning i helklass och grupparbeten Mer individuellt arbete s.k. eget arbete. Läroböckerna är väldigt dominerande. Eleverna får ta ett större eget ansvar och lämnas mer åt sig själv Stöd hemifrån viktigare – föräldrars utbildning och kulturella kapital för större betydelse.

Synligt lärande, John Hattie Utbildningsforskare från Nya Zeeland Meta-meta studie Analys av 138 faktorer som påverkar elevernas prestationer Viktigast är det som sker i klassrummet!

McKinsey Två rapporter 20 länder eller delstater Reformer  förbättring av elevernas resultat Dåliga HyfsadeBraFramståendeExcellent Singapore, Hongkong, Sydkorea och Ontario (Kanada)

McKinsey Sex komponenter som återkommer… (1) Utveckla och stärka lärarnas och skolledarnas kompetens och status i syfte att förbättra undervisningsmetoderna. (2) Bedömning av eleverna och regionala och nationella sammanställningar av elevernas kunskapsnivåer i olika ämnen. (3)Databearbetning av elevernas resultat som analyserar hur målen uppnås i olika delar av landet, på olika skolor, i olika ämnen etc. (4)Uppgradering av elevernas kunskapsmål och de nya ambitionerna följs upp av lärarna. (5) Förbättrade villkor för lärare och skolledare och möjlighet att ge ekonomiska belöningar till lärare som utför ett extraordinärt arbete. (6) Tydligt formulera utbildningspolitiska policydokument och framhålla mål och prioriteringar.