Massmedia och reklam.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
om företaget där du gör din praktik!
Advertisements

Att förstå anonymiteten (översättning från
Källkritik.
DAGSTIDNINGAR.
- att överföra budskap, påverka, mm
Demokrati och diktatur
Media Lagar och regler.
Årskurs 8 Entréskolan vt 2013
”Den tredje statsmakten”
MASSMEDIA Lagar och Regler.
Källkritik På internet.
Källkritik… …är att noggrant granska texter, bilder och andra källor. Det gör man för att bedöma om man kan lita på informationen i källorna.
Massmedia och reklam.
Medier. Hälsa säljer  I Finland finns det redan 20 olika tidningar som enbart har hälsa och motion som teman.  Det utbildas inte hälsojournalister i.
MASSMEDIERNA omkring oss
Medievanor.
Att inte tro på allt vi läser och ser…
Medievanor.
kommunikation kommer av latinets communicatio
Lag och Rätt.
Logga in i Fronter och klicka på:  Rum  Alla rum  Biblioteket  Projektarbetet En plats att börja på Här hittar du massor av råd och tips – följ länkarna!
Insändare Struktur och respons.
Så styrs Sverige.
Källkritik.
Demokrati och hur Sverige styrs
Hur lagar kommer till. Kap1
Demokrati (=folkstyre)
MASSMEDIERNA OMKRING OSS
Den svenska författningen
Informationssökningsprocessen:
Demokrati och diktatur
TEXTER Texter i tidningen
Dagens schema:  Gå igenom dagens schema  Snabb genomgång av föregående lektion  Diskutera öppna frågor – dela tankar  Dagens tre frågor som ska besvaras:
Media och reklam.
Nyheter & Källkritik.
Tidningskunskap.
Massmedia.
LÄSVANOR EN PRESENTATION FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET.
Jobs and Society NyföretagarCentrum Hyr syns vi i massmedier? Jörgen Bengtson Massmedier och NyföretagarCentrum Mångfald av medier Ingångar till.
Dagens schema:  Gå igenom dagens schema  Snabb genomgång av föregående lektion  Förklara kommande examination (20/3)  Dagens fråga som ska besvaras:
Öppen fråga: Läroböckerna säger att ”en demokrati behöver fria media” – Varför frågar jag?
Dagens schema:  Gå igenom dagens schema  Snabb genomgång av föregående lektion  Dagens fråga som ska besvaras: Hur ser lagstiftning och etiska regler.
KÄLLKRITIK & INFORMATIONSSÖKNING
Tidningar & Nyheter.
om företaget där du gör din praktik!
Propaganda.
Massmedia.
Källkritisk informationssökning
Massmedia och reklam.
Massmedia.
Tryck- och Yttrandefrihet
I KONTAKT MED MEDIA MÅNGA LÄSER VIA NÄTET ELLER TALTIDNINGAR EN DEL LÄSTER VANLIGA TIDNINGAR INSÄNDARE I TIDNINGEN VANLIGT FRÅN HANDIKAPPRÖRELSEN NOTISER.
Yttrandefrihet i Sverige.
Skrivardagar januari Artikel - Reportage - Nyhet - Notis - Inledare/ledare - Krönika - Insändare - Debattartikel - Pressmeddelande.
Media TidningarTVRadioInternet. Medias uppgifter Att ge information Att ge information Att förklara Att förklara Att granska Att granska Att underhålla.
Källor och källkritik. Källa? En plats där du kan få information –Böcker –Tidning –Faktatexter –TV –Radio –Intervju med någon –Dagböcker från förr i tiden.
Massmedia regleras av två grundlagar 1.Tryckfrihetsförordningen (TF) Alla svenska medborgare har rätt att ge ut tryckta skrifter UTAN myndighetskontroll.
Massmedia. Vad är massmedia? Olika medel för att sprida information, t ex:  Tidningar  Tv/radio  Reklam  Internet.
Övning Tid: 30 minuter + hemuppgift
Massmedia.
Etiska regler för press, radio och tv
Yttandefrihet och Tryckfrihet
MASSMEDIA.
Samhällskunskap år 6 Catha Glaas, Thomas Smith
Samhällskunskap år 6 Catha Glaas, Thomas Smith
Samhällskunskap år 6 Catha Glaas
Våra medier.
Reklam eller redaktionellt budskap?
Våra medier.
Tidningens historia.
Presentationens avskrift:

Massmedia och reklam

Här kommer vi att arbeta med ämnet samhällskunskap där vi läser om massmedia och reklam. Under veckorna 20– 23. Det vi kommer att arbeta med är om vilka olika medier som finns och hur de är uppbyggda och framförallt ta reda på vilka rättigheter och skyldigheter vi har till de olika medierna. Vi kommer även att titta på reklamens roll i media, hur vi blir påverkade av den och varför vi kan se den överallt i samhället. Litteraturen vi använder är ”Samhälle idag 7-9 sol 3000 sidorna 120 - 147. Vi kommer att ha ett med ett skriftligt prov vecka 22.

Massmediernas uppgift: Vi lever i ett informationssamhälle.. Massmediernas uppgift: Att ge information Att förklara Att granska Att underhålla

Tidningen HISTORIK Under Romarrikets tid använde man sig av handskrivna nyhetsbrev 1456. Boktryckarkonsten gör att det blir lättare att sprida nyheter 1645. Sveriges första tidning, Ordinarii Post Tijender, trycks 1864. Dagens nyheter (DN) börjar ges ut 1995. Metro, den första gratistidningen ges ut 2000. Allt fler tidningar finns att läsas på internet Idag finns det cirka 160 olika sorters dagstidningar i Sverige.

Vad innehåller en dagstidning? En dagstidning innehåller mycket text och den är därför indelad i olika delar: Första sidan Lokaldelen Ledarsidan Sportsidan Kultursidorna Insändarsidan Inrikessidorna Annonser Utrikessidorna Man hittar även radio- och TV-program, familjenyheter och korsord Ekonomi- och näringsliv Det finns olika sorters dagstidningar: Rikstidningar: - Morgontidningar - Kvällstidningar Landsortstidningar och gratistidningar. Sid 122-124 i Sh-boken

Viktiga tidningsord: Rubrik Avdelning Ingress Annons Artikel Prenumerera Notis Reportage Källa

Kvällstidning vs. Morgontidning - vad skiljer dessa åt?

RADIO 1922 sänds den första svenska radiosändningen Under 1930-talet användes radion till att sända propaganda i Tyskland. Under andra världskriget blev radion ett viktig förmedlare av nyheter. De sände även musik och annan underhållning för att hålla humöret uppe medan kriget pågick. Än idag används radion flitigt i t.ex. Kina där man kan lyssna på nyheter och få information från myndigheterna.

TV – nyheter, underhållning och reklam 1923 uppfanns televisionen 1956 regelbundna TV-sändningar börjar i Sverige 1967 Färg-TV 1987 TV 3 med reklam 1990 TV 4 första svenska reklamkanalen

Två sorters TV Public service Reklam- TV SVT1 och SVT2 kanaler får inkomst Betalas med TV-avgift från reklam

Var kritisk och ställ frågor Från vem eller vilka kommer de uppgifter som finns i medierna? Är det fakta eller åsikter Tiger man om något viktigt? Vad vill man med budskapet i texten? Vill man påverka, roa eller informera?

Makten över medierna Censurera – Myndigheterna kan i förväg granska det som skrivs och sägs innan det släpps till allmänheten. Skillnad mellan demokratier och diktaturer. Internet är svårt att censurera.

Tryckfrihet 1766 kom första tryckfrihetsförordningen i Sverige. Har omarbetats flera gånger Lagen ger varje människa rätt att fritt uttrycka sig i skrift. Lagen förbjuder dock att man förtalar eller förolämpar någon. För radio och TV finns motsvarande lag – yttrandefrihetsgrundlagen.

Offentlighetsprincipen Som privatperson eller journalist i Sverige kan du gå till kommunhuset, riksdagen eller någon annan myndighet och begära att få läsa brev, protokoll och andra offentliga handlingar. Möjligheten att granska myndigheterna är en viktig del av demokratin.

Varifrån kommer nyheterna? Tidningarnas, radions eller TV:s egna journalister. Tips från allmänheten Egna informatörer Utlandskorrespondenter Nyhetsbyråer Internet

Etiska regler Ge korrekta nyheter Döm ingen ohörd Ge plats åt bemötanden – försvara och förklara Respekt för människor – lämna inte ut personuppgifter i onödan. Var varsam med bilder Var försiktig med namn

Hur får du rätt mot medierna? Allmänhetens pressombudsman (PO) Pressens opinionsnämnd (PON)

Vad säger bilderna? Med digital teknik kan man manipulera (ändra) bilder för att folk ska se det som man vill att de ska se. Viktigt att vara lika kritisk mot bild som mot text.