Margareta Kristensson

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Nationella screeningprogram
Advertisements

Grafer Riks-Stroke årsrapport
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Folkhälsoarbete i Munkedal
HIV och sexuellt överförbara infektioner (STI) Tobak Alkohol Övervikt hos barn och unga RISKBRUK OCH RISKBETEENDE Resultatmål Andelen överviktiga barn.
Mätning i hemmet med automatisk blodtrycksmätare
PROJEKT TRAPPSTEGET Bilaga 1 PROJEKT TRAPPSTEGET
Vad ser du? Anne Bylund.
ETT UNIKT SAMARBETE MELLAN STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING OCH NORRTÄLJE KOMMUN INOM HÄLSA SJUKVÅRD OCH OMSORG
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för god vård och omsorg
Införande i Landstinget Gävleborg
Är det väl använda pengar?
LANDSTINGSDIREKTÖRENS STAB Regional utveckling BILD 1 Resultat av enkät till landstingspolitiker
Folkhälsorapporten 2009 Landstingsstyrelsen 28/4 2009
Kapitel 3 November 2008/Leif Carlsson Kontakter med vården Liv & hälsa i Örebro län år 2000, 2004 och 2008 Liv & hälsa 2008 Liv & hälsa 2000, 2004 och.
Karolinska Institutet, studentundersökning Studentundersökning på Karolinska Institutet HT 2013.
Vårdsamverkan Fyrbodal
1 Medarbetarenkät svar. 2 Kön 3 Jag är knuten till en klass, undervisningsgrupp eller barngrupp.
Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem. kunna åtgärdas med folkhälsoinsatser. kunna åtgärdas av kommun/landsting/region.
En hälsoinriktad hälso- och sjukvård
Handlingsöverenskommelse, HÖK Norrbottens läns landsting 2013
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och levnadsvaneprojektet Raija Lenné Raija Lenné 2014.
Vad menar vi med begreppet behov?
Bastugatan 2. Box S Stockholm. Blad 1 Läsarundersökning Maskinentreprenören 2007.
Lars Weinehall, prioriteringsordförande
Enkätresultat för Grundskolan Elever 2014 Skola:Hällby skola.
1 Landstinget Blekinge - en behovsstyrd hälso- och sjukvård - Allt vi gör har sin utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen Målet för.
Norrbottens läns landsting – en behovsstyrd hälso- och sjukvård Allt vi gör har sin utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen - tandvårdslagen Målet för.
Nätverk-Uppdrag –Hälsa Stholm 6 nov 2007 Processstödjare
(2) Avvikelse från std. kostnad (5) Andel inv 65+ med insats (4) Andel 80+ i befolkningen (1) Kronor/ invånare (65+) (3) Kronor/ brukare (6) Ytterfall.
Vad kan man vinna? Hälsoekonomi med samverkansperspektiv
ÅRSRAPPORT För helåret 2007
Hjärta och kärl Vad blir konsekvenserna av hur vi har det?
Levnadsvanor vid sjukdom - etiska aspekter
Bilder för lokal utbildning
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem. kunna åtgärdas med folkhälsoinsatser. kunna åtgärdas av kommun/landsting/region.
Uppstartskonferens: Handlingsprogram mot barn- och vuxenfetma Hälsofrämjande sjukhus - lotsar till en lättare livsstil Ann Stokland, Kungälvs sjukhus.
En behovsbaserad styrningsprocess Anne Bylund, koordinator i Nätverken
Vision, mål och uppdrag Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa.
Bättre liv för sjuka äldre Överenskommelsen 2013.
Nationella Riktlinjer för Sjukdomsförebyggande Metoder Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Katarina Ossiannilsson Sjukgymnast/Rehabchef.
Kouzlo starých časů… Letadla Pár foteček pro vzpomínku na dávné doby, tak hezké snění… M.K. 1 I Norrköping får man inte.
Folkhälsoarbetet i Karlskrona kommun
Tack för inbjudan Nationella riktlinjer Årsrapport Graviditetsregistret Årsrapport mödrahälsovård Värmland Graviditetsövervakning Preventivmedelsrådgivning.
Levnadsvanor Levnadsvanor handlar om specifikt mänskliga beteenden i vardagliga aktiviteter som individen själv kan påverka, som exempelvis, fysisk aktivitet,
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folkhälsoarbete och arbete med social hållbarhet ur ett regionalt och kommunalt perspektiv Nora
Resultat sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Örebro län Västra länsdelen mätperiod 2014.
1 Munkedal 2009 Sveriges Kommuner och Landsting Signild Östgren Leif Klingensjö.
Förslag till resultatmål från och med Den sårbara familjen -Andelen som är behöriga att söka till gymnasieutbildning efter avslutad årskurs 9, ska.
- tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor
Enkätresultat för Grundskolan Föräldrar 2014 Skola - Gillberga skola.
Gemensam arbetsmodell för öppna prioriteringar inom Svensk hälso- och sjukvård?
Regional handlingsplan ”Det goda livet för sjuka äldre” RESULTAT i VG+Skaraborg.
BjH 8 mars BjH 8 mars
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Värmland Missbruks- och beroendevård för Värmlänningen!
Målrelaterad ersättning i sjukhusens ersättningsmodell Målrelaterad ersättning i sjukhusens ersättningsmodell Tankar om effekter och vidareutveckling.
Förskoleenkät Föräldrar 2012 Förskoleenkät – Föräldrar Enhet:Hattmakarns förskola.
Eneffektiv användning En effektiv användning av resurser.
Grundskola Elever 2013 Grundskoleenkät - Elever Enhet: Gillberga skola.
Om FaR, prioriteringar och kostnadseffektivitet Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting.
Folkhälsopolitiskt program för Östergötland Beslutat av landstinget och kommunerna i Östergötland.
Mats Hellstrand, för temagrupp Indikatorer-Avtal-Ersättning Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) Indikatorresultat verksamhetsår 2014.
Ingemar Götestrand Temagrupp Uppdrag/Uppföljning Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) Uppföljning av år 2015 HFS-nätverket.
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson
Presentationens avskrift:

Margareta Kristensson Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer

Behovsbaserad styrningsprocess Hälsoförhållanden i befolkningen Uppföljning - hälsovinster för befolkningen - hälsovinster för patienten Målformulering Behov Förebyggande Behandling Rehabilitering Omvårdnad Prioritering 9 oktober 2009 9 oktober 2009 Sida 2 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna

Tre nivåer Politisk nivå Tjänstemän Verksamhet 9 oktober 2009 Sida 3 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna

Landstingsfullmäktige Landstingsdirektören Modell över den landstingsövergripande styrningen Landstingsfullmäktige Huvudmannen landstinget -Treårsbudget m.m. Hälso- och sjukvårds- nämnden Behovsfokus - Verksamhetsplan - Uppdrag - Avtal Verksamhetsfokus - Riktlinjer Behovs- och verksamhetsfokus Verksamhetsstyrning Produktions-enhet Produktions- enhet Landstingsdirektören Landstingsstyrelsen 9 oktober 2009 9 oktober 2009 Sida 4 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna

Tre nivåer – olika uppdrag Politisk nivå Beskriva inriktning och mål Tjänstemän Omforma politiska mål till uppdrag Verksamhet Genomföra i klinisk vardag 9 oktober 2009 9 oktober 2009 Sida 5 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna

Beskriva inriktning och mål Tjänstemän Tre nivåer – olika uppdrag – samma målbild?? Politisk nivå Beskriva inriktning och mål Tjänstemän Omforma politiska mål till uppdrag Verksamhet Genomföra i klinisk vardag 9 oktober 2009 9 oktober 2009 Sida 6 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna

Harriet Hedlund Västerbottens läns landsting Agneta Niklasson Landstinget i Östergötland

Landstingets vision År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna

Lars Hagberg Landstinget i Örebro

Hälsoekonomi är Ekonomisk vetenskap tillämpad på området hälsa Samhällsekonomiskt perspektiv ”Intäkterna” är i form av hälsovinster Värdet för individen av hälsovinst är en viktig del 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna

Hälsoekonomi kan Visa om en metod är kostnadseffektiv jämfört med en annan Vara underlag för prioriteringsbeslut 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna

Modell för ekonomisk utvärdering Konsekvens A Kostnad A Program A Val Konsekvens B Program B Kostnad B 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna

Innehåll i ekonomisk utvärdering Ökade behandlings-kostnader Hälsovinsten för den enskilde Minskade kostnader för vårdkonsumtion Minskade kostnader för produktionsbortfall 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna

Vunna QALY och minskade kostnader Exempel sjukvårdsbehandling Ohälsotillstånd Åtgärd Ökad livskvalitet Vunna QALY och minskade kostnader 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna

Exempel prevention Tillstånd (med god eller dålig hälsa) Åtgärd Minskad risk för ohälsa Vunna QALY och minskade kostnader 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna

Den etiska plattformen Människovärdesprincipen Behovs- och solidaritetsprincipen Kostnadseffektivitetsprincipen 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna

Kostnadseffektivitetsprincipen Rimlig relation mellan kostnader och effekt Effekt mäts i förbättrad hälsa och höjd livskvalitet Tillämpas endast vid jämförelse av metoder för behandling av samma sjukdom Underordnad behovs- och solidaritetsprincipen 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna

Tillämpning i praktiken Ofta avvägning mellan behov och kostnadseffektivitet. På oklara grunder Används för jämförelser mellan sjukdomsgrupper Oklart vilka kostnader, intäkter och hälsoeffekter som ska beaktas, t.ex. individens kostnader produktionsbortfall hälsovinst för sjukdomstillståndet eller all hälsovinst 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna

TLV:s och Socialstyrelsens tillämpning Ofta avvägning mellan behov och kostnadseffektivitet. På oklara grunder Används för jämförelser mellan sjukdomsgrupper Oklart vilka kostnader, intäkter och hälsoeffekter som ska beaktas, t.ex. individens kostnader produktionsbortfall hälsovinst för sjukdomstillståndet eller all hälsovinst 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna

Britt-Marie Brinkmo Landstinget Halland

Varför samhällsekonomisk analys om stroke? I Halland insjuknar ca 900 personer varje år i stroke Genom bättre behandlingsmetoder överlever allt fler men med nedsatt autonomi eller funktionshinder som följd. Stroke går att förebygga genom att uppmärksamma riskfaktorerna högt blodtryck, diabetes, rökning och förmaksflimmer Stroke är en av de sjukdomstillstånd som förväntas öka till följd av ändrade levnadsvanor och ökad medellivslängd. Var har samhället och individen att vinna genom att färre insjuknar?

Länssjukhuset i Halmstad Patienternas åldersfördelning vid insjuknandet i stroke uppdelat på vårdat sjukhus Sjukhuset i Varberg Länssjukhuset i Halmstad Hela Halland Insjuknande <65 år 65-74 år 75-84 år >84 år Totalt 65-74år Samtliga Antal 66 96 117 95 374 68 108 140 75 391 765 Andel 18 % 26 % 31 % 25 % 100 % 17,4 % 27,6 % 36 % 19 % -

Länssjukhuset Halmstad Procentfördelning per diagnosgrupp uppdelat på ålder och vårdat sjukhus Sjukhuset i Varberg Länssjukhuset Halmstad Diagnosgrupp <65 år 65-75 år 75-84 år >84 år Alla åldrar Hjärnblödning (ICD-kod I61) 21 % 6 % 9 % 4 % 16 % 22 % 5 % 13 % Hjärninfarkt (ICD-kod I63) 74 % 88 % 85 % 89 % 84 % 78 % 90 % 92 % 86 % Akut cerebrovaskulärt insjunkande (ICD-kod I64) 7 % 0 % 1 % 3 % Total andel 100 %

Datainsamling Transport Risker Sjukdomsdebut Akutvård Eftervård Öppenvård Rehabilitering Förebyggande Datainsamling Kommunal omsorg Hälsa Dödsfall Livskvalitet QALY Klinisk data t e x typ av skada, diagnos, svårighet Patientegenskaper t e x Ålder, kön, boende Samhällskostnad Kostnad för landsting Kostnad för kommun Kostnad för individ Kostnadsstruktur Produktionsbortfall

Samhälliga merkostnaden per patient första året efter insjuknade i Varberg Insats Åldersgrupp <65 år 65-74 år 75-84 år >84 år Alla Procentuell andel patienter 18 % 26 % 34 % 22 % 100 % Slutenvård akut + strokeenhet 54 000 64 000 62 000 66 000 Slutenvård eftervård/rehab/geriatrik 20 000 11 000 10 000 7 000 Öppenvård - dagrehabilitering 51 000 17 000 4 000 1 000 14 000 Öppenvård Läkare/Sjuksköterska 9 000 Merkostnadsanalys -3 000 -4 000 -5 000 Total merkostnad för sjukvård 132 000 99 000 81 000 76 000 93 000 Total merkostnad för kommunal omsorg 34 300 35 700 38 000 32 000 35 000 Kostnad individer (a) Totala direkta merkostnaden 166 300 134 700 119 000 108 000 128 000 Produktionsbortfall 177 000 33 000 Total merkostnad per patient 343 300 108 000 161 000

Samhällskostnaden för samtliga strokefall i Halland under 2007 Typ av vård Totala kostnader Sjukhuset i Varberg Länssjukhuset i Halmstad Halland Akut slutenvård + stroke enhet 23 200 000 12 500 000 35 700 000 Eftervård slutenvård/ rehab, geriatrik 4 100 000 16 400 000 20 500 000 Öppenvård/Rehab, närsjukvård 8 600 000 7 000 000 15 600 000 Total kostnad för sjukvård 35 900 000 71 800 000 Total kostnad för kommunal omsorg 13 900 000 14 800 000 28 700 000 Totala direkta kostnader 49 800 000 50 700 000 100 500 000 Totala indirekta kostnader 11 700 000 12 000 000 23 700 000 Totala samhällskostnaden 61 500 000 62 700 000 124 200 000

Reflektioner Stroke kostande totalt 124 miljoner kronor för Halland år 2007 Halland har likvärdig samhällskostnad och självskattad hälsa jämfört med övriga riket Bidra som kunskapsunderlag vid dialog om fördelning av hälso- och sjukvårdens resurser Modellen kan användes för att beräkna vinsten på hälsofrämjande arbete Modellen kan utvecklas om man vill studera kostnadseffektiviteten mellan olika behandlingar och förebyggande arbete och prognoser om framtida behov.

Eva Stjernström Landstinget i Värmland

Socialstyrelsens Folkhälsorapport 2009 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna

Uppdrag För att klara morgondagens utmaningar har landstinget och kommunerna i Värmland gemensamt formulerat ett uppdrag. Huvudmännen har bedrivit ett gemensamt utvecklings- arbete i seminarieform med de politiska och tjänste- mannaledningarna, Nya Perspektiv. Gemensam verksamhetsutveckling styrt av tre ledord; medborgarperspektiv, samverkan och respekt. Fyra prioriterade områden har identifierats: Den sårbara familjen Riskbruk och riskbeteende Psykisk ohälsa Äldres hälsa 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna

Uppdrag forts Riskbeteende och riskbruk: Förebygga övervikt och fetma samt främja hälsa hos barn och ungdomar i Värmland genom goda matvanor och ökad fysisk aktivitet. Minska andelen som röker i den värmländska befolkningen. Fortsatt minskning av riskbruk av alkohol i alla åldersgrupper. 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna

Uppdrag stroke; Nationella riktlinjer för Strokesjukvård; rekommendationer inom prevention, diagnostik, behandling och rehabilitering. Socialstyrelsen förutsätter att riktlinjerna påverkar resursfördelningen inom strokesjukvården. Systematiskt arbeta med att förbättra levnadsvanorna. Erbjuda intravenös stroketrombolys (Rädda hjärnan). Vård på stroke enhet; akut omhändertagande och rehabilitering. Effektiva vårdkedjor med kontinuitet. Delaktighet och inflytande: Individuellt framtagen rehabiliteringsplan, - vid behov samordnad rehabiliteringsplan Strokedrabbade och deras närstående erbjuds patientutbildningar enligt ´”læring og mestring”. Erfarna brukares kompetens kompletterar kompetensen hos hälso- och sjukvårdspersonalen. 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna

Ann Stokland Kungälvs sjukhus

Ur Västra Götalandsregionens budget 2008: ”Alla sjukhus inom regionen ska ingå i Nätverket för hälsofrämjande sjukhus.” 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna

Patientinriktat Exempelvis: Hälsovinstmätningar Patientundervisning av olika slag Motiverande samtal Patient-/brukarråd 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna

Befolkningsinriktat Hälsofrämjande – eget målområde i närsjukvårdsplanen Kompetensgrupp – kommun/folkhälsa, primärvård, sjukhus Gemensamma utbildningar för primärvård, kommun och sjukhus (t.ex. inom strokevård) Skaderegistrering Medverkan i olika arrangemang 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna

Personalinriktat Exempelvis Friskvård Utbildningar och seminarier Chefutvecklingsinsatser 60-tal hälsoinspiratörer 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna

Beställning/överenskommelse för Kungälvs sjukhus STROKE Uppdrag – registrera i Nationella strokeregistret Resultatet följs upp regelbundet Andel registrerade Utfall > 99% Andel stroke och TIA som vårdas på strokeenhet Utfall ca 90% Målrelaterad ersättning 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna

Indikatorer Hälsovinstmätningar FaR – fysisk aktivitet på recept Rökning Alkoholförebyggande Övervikt Motiverande samtal Målrelaterad ersättning 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna

Landstinget i Värmland Eva Stjernström Landstinget i Värmland

Uppföljning Primärprevention Uppföljning av genomförande av hälsosamtal i primärvården, förebygga riskmarkörer genom livsstilsåtgärder och läkemedel (andelen utbildade i Motiverande samtal, antal Fysisk aktivitet på Recept (FaR) Följsamhet till nationella riktlinjer för Strokesjukvård Deltagande i kvalitetsarbete ( täckningsgrad i nationellt kvalitetsregister Riks-Stroke) Strokesjukvårdens resultat t.ex.(dödlighet efter stroke, återinsjuknande inom 365 dagar, självskattad upplevelse av hälsa, funktionsnedsättning efter strokeinsjuknande Vård och behandling vid sjukhus t.ex. (vård på strokeenhet – minskar dödlighet, beroende och behov av särskilt boende, obruten vårdkedja, )trombolysbehandling 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna

Uppföljning forts Sekundärprevention efter sjukhusvistelse T. ex. förekomst av riskfaktorn rökning efter stroke, förekomst av behandling med blodtryckssänkande mediciner Patientfokus T.ex. delaktighet i den egna vårdens planering, beroende av stöd från närstående efter stroke, upplevelse av vården, upplevelse av rehabiliteringen Uppföljning av om strokevården är jämställd 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna

Harriet Hedlund Västerbottens läns landsting Agneta Niklasson Landstinget i Östergötland

Uppföljning stroke – förtroendevalda Öppna jämförelser Tillämpning av nationella riktlinjer och rekommendationer Självskattat allmänt hälsotillstånd Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna

Anja Kivimäki Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Hur de tre nätverken hänger ihop

Behovsbaserad styrningsprocess Hälsoförhållanden i befolkningen Uppföljning - hälsovinster för befolkningen - hälsovinster för patienten Målformulering Behov Förebyggande Behandling Rehabilitering Omvårdnad Prioritering 9 oktober 2009 9 oktober 2009 Sida 47 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna

Behovsbaserad styrningsprocess Hälsoförhållanden i befolkningen Uppföljning - hälsovinster för befolkningen - hälsovinster för patienten Målformulering Behov Förebyggande Behandling Rehabilitering Omvårdnad Prioritering

Behovsbaserad styrningsprocess Hälsoförhållanden i befolkningen Uppföljning - hälsovinster för befolkningen - hälsovinster för patienten Målformulering Behov Förebyggande Behandling Rehabilitering Omvårdnad Vad händer här? Prioritering

Behovsbaserad styrningsprocess Hälsoförhållanden i befolkningen Uppföljning - hälsovinster för befolkningen - hälsovinster för patienten Målformulering Behov Förebyggande Behandling Rehabilitering Omvårdnad Prioritering: Vad har vi råd att göra just nu? Vad är klokast att göra just nu? Hur skall vi göra för att få mest hälsa för pengarna? -> Uppraget Vad händer här?

Behovsbaserad styrningsprocess Hälsoförhållanden i befolkningen Uppföljning - hälsovinster för befolkningen - hälsovinster för patienten Målformulering Behov Förebyggande Behandling Rehabilitering Omvårdnad Prioritering: Vad har vi råd att göra just nu? Vad är klokast att göra just nu? Hur skall vi göra för att få mest hälsa för pengarna? -> Uppraget Vad händer här?

Behovsbaserad styrningsprocess Hälsoförhållanden i befolkningen Uppföljning - hälsovinster för befolkningen - hälsovinster för patienten Målformulering Behov Förebyggande Behandling Rehabilitering Omvårdnad Prioritering: Vad har vi råd att göra just nu? Vad är klokast att göra just nu? Hur skall vi göra för att få mest hälsa för pengarna? -> Uppraget Vad händer här?

Behovsbaserad styrningsprocess Hälsoförhållanden i befolkningen Uppföljning - - hälsovinster för patienten Uppföljning - hälsovinster för befolkningen - Målformulering Behov Förebyggande Behandling Rehabilitering Omvårdnad Prioritering: Vad har vi råd att göra just nu? Vad är klokast att göra just nu? Hur skall vi göra för att få mest hälsa för pengarna? -> Uppraget Vad händer här?

Behovsbaserad styrningsprocess Hälsoförhållanden i befolkningen Uppföljning - - hälsovinster för patienten Uppföljning - hälsovinster för befolkningen - Målformulering Behov Förebyggande Behandling Rehabilitering Omvårdnad Prioritering: Vad har vi råd att göra just nu? Vad är klokast att göra just nu? Hur skall vi göra för att få mest hälsa för pengarna? -> Uppraget Vårdorganisationens styrsystem och produktionssystem

Organisation Personal Behovsbaserad styrningsprocess Hälsoförhållanden i befolkningen Uppföljning - - hälsovinster för patienten Uppföljning - hälsovinster för befolkningen - Målformulering Behov Förebyggande Behandling Rehabilitering Omvårdnad Prioritering: Vad har vi råd att göra just nu? Vad är klokast att göra just nu? Hur skall vi göra för att få mest hälsa för pengarna? -> Uppraget Vision Strategi Mål Verksamhetsplan Budget Organisation Personal Aktiviteter

Organisation Personal Behovsbaserad styrningsprocess Hälsoförhållanden i befolkningen Uppföljning - - hälsovinster för patienten Uppföljning - hälsovinster för befolkningen - Målformulering Behov Förebyggande Behandling Rehabilitering Omvårdnad Prioritering: Vad har vi råd att göra just nu? Vad är klokast att göra just nu? Hur skall vi göra för att få mest hälsa för pengarna? -> Uppraget Vision Strategi Mål Verksamhetsplan Budget Organisation Personal Aktiviteter

Organisation Personal Behovsbaserad styrningsprocess Hälsoförhållanden i befolkningen Uppföljning - - hälsovinster för patienten Uppföljning - hälsovinster för befolkningen - Målformulering Behov Förebyggande Behandling Rehabilitering Omvårdnad Prioritering: Vad har vi råd att göra just nu? Vad är klokast att göra just nu? Hur skall vi göra för att få mest hälsa för pengarna? -> Uppraget Vision Strategi Mål Verksamhetsplan Budget Organisation Personal Aktiviteter

Organisation Personal Behovsbaserad styrningsprocess Hälsoförhållanden i befolkningen Uppföljning - - hälsovinster för patienten Uppföljning - hälsovinster för befolkningen - Målformulering Behov Förebyggande Behandling Rehabilitering Omvårdnad Prioritering: Vad har vi råd att göra just nu? Vad är klokast att göra just nu? Hur skall vi göra för att få mest hälsa för pengarna? -> Uppraget Vision Strategi Mål Verksamhetsplan Budget Organisation Personal Aktiviteter

Organisation Personal Behovsbaserad styrningsprocess Hälsoförhållanden i befolkningen Uppföljning - - hälsovinster för patienten Uppföljning - hälsovinster för befolkningen - Målformulering Behov Förebyggande Behandling Rehabilitering Omvårdnad Prioritering: Vad har vi råd att göra just nu? Vad är klokast att göra just nu? Hur skall vi göra för att få mest hälsa för pengarna? -> Uppraget Vision Strategi Mål Verksamhetsplan Budget Organisation Personal Aktiviteter

Organisation Personal Behovsbaserad styrningsprocess Hälsoförhållanden i befolkningen Uppföljning - - hälsovinster för patienten Uppföljning - hälsovinster för befolkningen - Målformulering Behov Förebyggande Behandling Rehabilitering Omvårdnad Prioritering: Vad har vi råd att göra just nu? Vad är klokast att göra just nu? Hur skall vi göra för att få mest hälsa för pengarna? -> Uppraget Vision Strategi Mål Verksamhetsplan Budget Organisation Personal Aktiviteter

Landstingsfullmäktige Landstingsdirektören Huvudmannen landstinget -Treårsbudget m.m. Hälso- och sjukvårds- nämnden Behovsfokus - Verksamhetsplan - Uppdrag - Avtal Verksamhetsfokus - Riktlinjer Behovs- och verksamhetsfokus Verksamhetsstyrning Produktions-enhet Produktions- enhet Landstingsdirektören Landstingsstyrelsen

Landstingsfullmäktige Landstingsdirektören Huvudmannen landstinget -Treårsbudget m.m. Hälso- och sjukvårds- nämnden Behovsfokus - Verksamhetsplan - Uppdrag - Avtal Verksamhetsfokus - Riktlinjer Behovs- och verksamhetsfokus Verksamhetsstyrning Produktions-enhet Produktions- enhet Landstingsdirektören Landstingsstyrelsen

Landstingsfullmäktige Landstingsdirektören Huvudmannen landstinget -Treårsbudget m.m. Hälso- och sjukvårds- nämnden Behovsfokus - Verksamhetsplan - Uppdrag - Avtal Verksamhetsfokus - Riktlinjer Behovs- och verksamhetsfokus Verksamhetsstyrning Produktions-enhet Produktions- enhet Landstingsdirektören Landstingsstyrelsen Mission

Landstingsfullmäktige Landstingsdirektören Huvudmannen landstinget -Treårsbudget m.m. Hälso- och sjukvårds- nämnden Behovsfokus - Verksamhetsplan - Uppdrag - Avtal Verksamhetsfokus - Riktlinjer Behovs- och verksamhetsfokus Verksamhetsstyrning Produktions-enhet Produktions- enhet Landstingsdirektören Landstingsstyrelsen Mission Vision Mål Strategier

Landstingsfullmäktige Landstingsdirektören Huvudmannen landstinget -Treårsbudget m.m. Hälso- och sjukvårds- nämnden Behovsfokus - Verksamhetsplan - Uppdrag - Avtal Verksamhetsfokus - Riktlinjer Behovs- och verksamhetsfokus Verksamhetsstyrning Produktions-enhet Produktions- enhet Landstingsdirektören Landstingsstyrelsen Mission Vision Mål Strategier Aktiviteter

Landstingsfullmäktige Landstingsdirektören Huvudmannen landstinget -Treårsbudget m.m. Hälso- och sjukvårds- nämnden Behovsfokus - Verksamhetsplan - Uppdrag - Avtal Verksamhetsfokus - Riktlinjer Behovs- och verksamhetsfokus Verksamhetsstyrning Produktions-enhet Produktions- enhet Landstingsdirektören Landstingsstyrelsen Mission Vision Mål Strategier Aktiviteter Utvärdering

Landstingsfullmäktige Landstingsdirektören Huvudmannen landstinget -Treårsbudget m.m. Hälso- och sjukvårds- nämnden Behovsfokus - Verksamhetsplan - Uppdrag - Avtal Verksamhetsfokus - Riktlinjer Behovs- och verksamhetsfokus Verksamhetsstyrning Produktions-enhet Produktions- enhet Landstingsdirektören Landstingsstyrelsen Mission Vision Mål Strategier Aktiviteter Utvärdering Justering

Landstingsfullmäktige Landstingsdirektören Huvudmannen landstinget -Treårsbudget m.m. Hälso- och sjukvårds- nämnden Behovsfokus - Verksamhetsplan - Uppdrag - Avtal Verksamhetsfokus - Riktlinjer Behovs- och verksamhetsfokus Verksamhetsstyrning Produktions-enhet Produktions- enhet Landstingsdirektören Landstingsstyrelsen Mission Vision Mål Strategier Aktiviteter Utvärdering Justering