Energirådgivning i växthusodling Kurs för rådgivare 2012 10 24 Inger Christensen

Fördelning på energislag

Vad ger våra bränsleslag Energikälla Energiinnehåll Summa CO2 ekvivalenter/kWh Eldningsolja 1 10 kWh/l 0,270 Eldningsolja 2-5 10,5 kWh/l 0,280 Naturgas 11 kWh/m3 0,206 Gasol 12,9 kWh/kg 0,256 El 0,01-0,125 Skogsflis 0,9 kWh/dm3 0,025

Exempel på nyckeltal Gurka Tomat Julstjärna 4-42 4-44 33-48 65 kg/m2 Odlingsperiod vecka 4-42 4-44 33-48 Produktion 65 kg/m2 50 kg/m2 20 st /m2 Energiförbrukning kWh/m2 350 380 160 Energiförbrukning totalt i kWh /enhet 5,4 7,6 8 El i kWh/enhet 0,2 0,3 2

CO2 ekvivalenter vid användning av olika energikällor Gurka Tomat Julstjärna Naturgas 1,1 1,5 1,2 Eldningsolja 1 1,4 2,0 1,6 Skogsflis och CO2 gasol 0,41 0,62 Skogsflis och ren CO2 0,1 0,2 0,2 -0,4

Energi för att få en bra produktion Temperatur – utvecklingshastighet, färg och form Ljus- avgörande för tillväxt CO2 – bättre utnyttjande av ljus och temperatur Fuktighet- för hög ger problem med svampar, växtnäringsupptagning m.m.

Uppskattning av fördelning Energi helår kWh/m2 Varav RF styrning Varav belysning Tomat 320-450 85-100 Gurka 50 Kryddor 650 300-400 Krukväxter 250-450 varierande Grön kompetens AB Inger Christensen

Energibehov i kWh/m2 och vecka för bara värme 17o natt och 19o dag Gruppträff 2011 10 26 Energibehov i kWh/m2 och vecka för bara värme 17o natt och 19o dag Källa: SLU Rapport 2010:36 Grön kompetens AB Inger Christensen

Energianvändning

Energianvändning

Energiberäkning Växthus kWh/m2 Dubbelt tak, isolerad sockel, dubbla vävar 108 Enkelglas i tak 215 Standardsockel 249 En väv 291 En väv 10 mm sidorna 306

kWh/m2 jan-sep

Energi för CO2 CO2 produktion 1 kg propan ger 3 kg CO2 Till en grönsaksodling vill man ha ca 24 kg/m2 Ger tillskottsenergi på 103 kWh/m2 Med bra tillgång på ackumulator tankar kan det mesta ersätta energibehov för ex fuktighetsstyrning

Energianvändning för uppvärmning och CO2 produktion

Klimatrelaterade odlingsproblem Gråmögel Gurkbladmögel Mjöldagg Fallsjuka tulpaner Rända plantor Stora lösa blad M.m.

Energianalys och energieffektiv odlingsteknik Energianalys/energikartläggning Temperaturstrategi Luftningsstrategi Vävstyrning Belysning Fuktighetsstyrning Källa: SLU Rapport 2010:36

Förbättringssnurran –alltid aktuell

Energianalys bör ge svar på: Hur ligger min energianvändning till som helhet Hur har utvecklingen varit i företaget – vilken är trenden Vilka perioder ligger förbrukningen bra till Vilka perioder ligger förbrukningen dåligt till Vilka perioder finns det möjligheter att göra förbättringar Hur stor är förbättringspotentialen

Egen energibedömning Total användning Odlingsperiod nov-feb mars-april   Total användning Odlingsperiod nov-feb mars-april maj-juni sept-okt Tomma växthus-frostfritt Låg Hög

Områden att utvärdera Värmeproduktion, pannrummet Värme distribution med pumpar, shuntar, ledningar Växthusets kondition, täthet, isolering, vävar Energianvändning t.ex. styrning av väv, lampor, fukt

Lämpliga nyckeltal Energianvändning/areal – t.ex. kWh/m2 Energianvändning/producerad enhet – kWh/kg, kWh/st Andel förnybar energi – % av total energiåtgång Koldioxidpåverkan/areal – CO2-ekv/m2 Koldioxidpåverkan/producerad enhet – CO2-ekv/kg, CO2-ekv/st

Växthusbeskrivning Energisystem Energianalys Arealer, växthus Vävar mm Rörsystem Kulturer, odlingsperiod 14 000 m2 En sammanhängande byggnad m 6 avd Dubbelt/plexi i sidor o gavlar Grönsaksväv LS 10 i 2 hus Ac-folie i resten av anläggningen (10x10 cm) Bottenrör Klaserör + takrör på samma system, men taken stängs Tomater Vecka 3 och 6/7 3000 m2 special Resten vanlig Energisystem Energibärare Pannor Koldioxid Övrigt Naturgas Returflis   Gaspanna Flispanna på 500 kW ? Behov av större panna/brännare för att ta större andel m flis Från naturgasen Energianalys Specifikation Nivå Bedömning/kommentarer Mål för 2012 Totala energianvändning vecka 1-41 375kWh/m2 Medel till något hög energianvändning jämfört med odlingar med samma odlingsperiod Mål för 2012 skulle kunna vara 375 kWh för hela året. Energianvändning i specifika perioder   Speciellt perioden maj-augusti har energianvändningen varit något hög Energianvändning per producerad enhet Ca 8 kWh/kg Relativ hög Mål skulle kunna vara 7,5 kWh/kg Förnybar energi 27 % Öka andelen något

Skörden har varit OK. Besvärande mycket gråmögel i ett hus. Bedömning av odlingsresultatet Skörden har varit OK. Besvärande mycket gråmögel i ett hus. Åtgärd för Precisering av åtgärd Möjligt resultat av åtgärd Ungefärlig kostnad Utförd till Uppföljning Energibudget Dela in året i tvåveckorsperioder och precisera en förväntad energianvändning  Få bättre koll på när åtgärd behöver göras   Kontinuerligt under året Värmesystem Kontroll av shuntar och rörslingor, spolning av rör. Förbättrad intrimning av panna Minska värmeförluster och få jämnare temperatur i växthuset. Växthus vävar Väv i hela odlingen Ny väv på 25% av ytan 2112 och sista 25% 2113 Byte av folie där väv saknas Undersöka om byte till folie med hål på 5*5cm men som behålls längre är ett energieffektivare alternativ än 10*10cm Antag 5*5 cm sparar 5% mindre. Den behöver då ligga på 2-3 veckor längre för samma energibehov som 10*10cm,gäller ett normalår. Snarast Ökad andel förnybar energi Utvärdera alternativ för större andel förnybar energi, behov av större pannkapacitet Mindre användning av naturgas Skörden har varit OK. Besvärande mycket gråmögel i ett hus.

Energifällor-Klimatstyrning Givarna är inte rätt kalibrerade Givarna är felplacerade Väven tas av för tidigt på morgonen och den energi som kommer med ljuset utnyttjas inte, väven går på sent på eftermiddagen Onödigt stor springa på väven när man upplever det för fuktigt Fuktighetsstyrning går alltid in vid en viss nivå och hänsyn tas inte till att fuktigheten bara är hög under en begränsad tid under dygnet. Luckorna öppnar för fort och för mycket vilket medför stora svängningar i temperatur och därmed värmebehov Temperaturluftningen går in under temperaturkravet Mintemperatur på rören är så hög så att temperaturluftningen går in vilket lätt ger ett ökat värmekrav.

Jaga gradtimmar En lathund som visar på storleksordningen 2* antal grader och timme = Wh så 10kWh = 5000 gradtimmar

Det kostar att köra frostfritt Källa: SLU Rapport 2010:36

Genomsnittlig energianvändning per vecka uttryckt i kWh per timma Källa: SLU Rapport 2010:36

Instrålning en solig och en mulen dag i mitten av februari Källa: SLU Rapport 2010:36

Väven på i tid Källa: SLU Rapport 2010:36

Ta vara på gratisenergi Källa: SLU Rapport 2010:36

Belysning och väv Källa: SLU Rapport 2010:36

Antal grader till kondensationspunkt vid 18o lufttemperatur

Antal timmar med värme på rören samtidigt som luckorna är öppna

Ökning av energibehovet när väven öppnar Öppet i cm % inställning Relativ energianvändning i förhållande till stängd väv % 100 2 0,6 112 5 1,2 125 50 12,5 181 Helt öppet 188 Källa: Gartner Tidende 2003:21

Se upp med fuktspalt Källa: SLU Rapport 2010:36

Het Nieuwe Telen - HNT

”Det nya odlingssättet” för tomat Dubbla vävar (35 resp. 47 % energibesparing) Kontrollerad ventilation med avfuktning med värmeväxlare + vanlig luftning i taket Räknar med 25-30 % energibesparing – resultat från 2010 ännu mera - kommit ner till 210 kWh/m² Bibehållen skördenivå – ökat med 5-10 %

Användning av vävar

Energianvändning HNT