Dialogmöte 30 september 20091 DIALOGMÖTE 30 SEPTEMBER 2009 av ekonomichef Kjell Fransson.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Carina Begquist Palm, 12 april
Advertisements

Samma grundidé Din bostad kan vara värde miljoner, till vilken nytta?
1. Varför finns det pengar?
Samhällsekonomi 2.
REVIDERAD BUDGET Kommunledningskontoret
Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2012
Semesterekonomi 2012 Ingela Gabrielsson, Privatekonom
Konjunkturer.
Levnadsvillkor och resursfördelning
Sektorn för administrativt stöd Copyright © Härryda kommun Omsätter miljoner.
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Reviderad förordning stöd till kommersiell service Gäller från 1 januari 2012.
VISION Kommunplaner – strategisk planering
Konsumentkreditlagen
Hälso- och sjukvårdsnämnden Budget 2010 och planering 2011 – 2012
och hur den påverkar och påverkas av din privatekonomi
Behövs det pengar? Byteshandel.
Penningskarusellen ”Kunderna betalar med pengar för att få ett behov uppfyllt. Och företaget får pengar för att kunna betala sina utgifter. Både parter.
Varifrån kommer pengarna till landstinget? Utfall 2009.
Externredovisning Vi fortsätter där vi slutade sist…
Ulf Svensson/KLK/ Ramminskning 2010/Total nettokostn. Steg 1 och steg 2 Ulf Svensson/KLK/
1 Vi gillar amortering! Johan Hansing Nätverket Gilla din ekonomi 10 april 2014.
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Östra Göinge 2012 Lokalt företagsklimat.
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Kungsör 2012 Lokalt företagsklimat.
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Emmaboda 2012 Lokalt företagsklimat.
Balkongprojekt 2015 Brf Skutskepparen 52.
Budgetprincip Vårt förslag på budgeten läggs som resultat av den verksamhet som vi önskar. Vi anpassar inte verksamheten utifrån befintliga resurser. Grundläggande.
Granskning av regeringens budget Anna Kinberg Batra
V AD ÄR DET FÖR SAKER SOM VÅRA POLITIKER BEHÖVER BRY SIG OM …
Ungdomsdialog Alfta 12 maj. LUPP 2010 Vad är LUPP? Hur ska vi få länets högsta svarsfrekvens? Vad gör elevråden? Information från respektive elevråd U-råd.
Hur går företaget Det måste löna sig.
Hälsinglands utb förbund Förslag till hantering av ekonomi Presentation för ks feb 2014.
Privat pensionssparande. Spara själv? Ska det verkligen behövas?
Katarina Blomgren.
Ekonomirapporten. April 2014
Budgetramar inför 2014 Ekonomin inför 2014 Anvisningar – Ramar Budget 2014 Ekonomisk plan
/hp Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013 Övriga utgifter 0,81 md € Investeringar 4,70 md € Övr. verksamhetskostn. 0,79.
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Åtvidaberg 2012 Lokalt företagsklimat.
Kommunala friskolor i Linköping
Förebygga Tersen 1. Förebygga är bättre än ”ta hand om”! Sociologen Aaron Antonovsky flyttade fokus från externa faktorer som orsak till ohälsa till individens.
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Katrineholm 2012 Lokalt företagsklimat.
1 Norrbotten 1 april Jonas Eriksson Sveriges Kommuner och Landsting.
Ekonomi i rådgivningen Introduktionskurs Linköping 6-7 nov 2013.
Varför beter sig ekonomin som en berg- och dalbana?
Vad kostar verksamheten i din kommun 2009 Tjänsteskrivelse DNR KFKS 2010/
Vad kostar verksamheten i din kommun Vad kostar verksamheten i din kommun 2010 Tjänsteskrivelse DNR KFKS 2011/
Kapitel 15 Budgeten.
Introduktion - Konsumentekonomi
Botkyrkas styrmodell och kommunens ekonomi
Julibokslut, 2009 Nacka kommun Tjänsteskrivelse DNR KFKS 2008/225.
Marsbokslut, 2009 Nacka kommun Tjänsteskrivelse DNR KFKS 2008/225.
Uppdrag Ersättning Migrationsverket
Samhällsresurser och fördelning
Varför beter sig ekonomin som en berg- och dalbana?
Mål för God Ekonomisk Hushållning Annika Wallenskog.
Ekonomirapporten. Oktober 2015 Diagrammen. Ekonomirapporten. Oktober
 Offentlig sektor – all verksamhet som drivs av stat, landsting och kommun. Främst tjänster inom offentlig sektor ex lärare, sjukvårdspersonal, poliser.
Föreläsning F1-F2 Grundläggande perspektiv. Grundläggande förmögenhetsbegrepp T = tillgångar S = skulder (främmande kapital) E = eget kapital (ägarkapital)
Ekonomirapporten, april 2016 – Om kommunernas och landstingens ekonomi Diagrammen.
Det är aldrig roligt att spara Genom att ta tag i problemen skapar vi en bättre framtid!
Räkna ut resultat Intäkter − Kostnader = Resultat.
Ekonomirapporten, maj 2017 Diagrammen
2016: Ökade intäkter, men också ökade kostnader Kommunsektorn +22 mdr Landsting och regioner +3 mdr
Tertialbokslut 1, 2009 Nacka kommun Tjänsteskrivelse DNR KFKS 2008/225
Ekonomiska grundbegrepp
Direktiv till Budget
Förutsättningar för finansiering av den kommunala verksamheten
Förutsättningar för finansiering av den kommunala verksamheten
En stad för alla Göteborgarnas livschanser ska utjämnas Budget 2014
Kommunernas och samkommunernas lånestock och likvida medel , md €
Brf Stenbocken Genomgång ekonomi
Presentationens avskrift:

Dialogmöte 30 september DIALOGMÖTE 30 SEPTEMBER 2009 av ekonomichef Kjell Fransson

Dialogmöte 30 september Liknar privatekonomi mer än företagens ekonomi 1) En viss summa per månad ska räcka till nödvändiga utgifter men helst också till en del annat. 2 Minskar inkomsterna måste kostnaderna minskas 3) Ibland måste investeringar göras (hus, bil etc) om vi har råd (klarar högre månadskostnad för räntor, underhåll, värdeminskning etc) KOMMUNAL EKONOMI

Dialogmöte 30 september Kommunalskatt355 mkr Inkomstutjämning och statsbidrag102 mkr Kostnadsutjämning 13 mkr LSS-utjämning 16 mkr Kommunal fastighetsavgift 16 mkr Särskilt statsbidrag mkr TOTALT516 mkr KOMMUNENS GENERELLA INTÄKTER 2010

Dialogmöte 30 september Intäkter (exkl avgifter)516 mkr Pensioner -8 mkr Avskrivningar -28 mkr Räntor på lån -5 mkr ÅTERSTÅR475 mkr Avgifter 140 mkr TOTALT615 mkr RESURSER TILL VERKSAMHETEN

Dialogmöte 30 september FÖRDELNING AV GEMENSAMMA RESURSER Soc + Bun har 83% av resurserna KS har stor andel gemensamma kostnader, t ex Politik, FHV, Facktid, Ekonomi/Persavd, trafik, samarbete m m

Dialogmöte 30 september VAD ANVÄNDS PENGARNA TILL?

Dialogmöte 30 september •Ligger i systemets natur (alla vill ha så mycket som möjligt för skattepengarna) •Färre invånare som betalar •Medborgare värnar om ”sitt” område (bo, skola, vägar, äo m m) Vi får leva med att alltid prioritera mellan olika behov och önskemål VARFÖR SAKNAS DET PENGAR?

Dialogmöte 30 september BEFOLKNINGSUTVECKLING

Dialogmöte 30 september VARFÖR SAKNAS DET PENGAR? utvecklas skatteunderlaget dåligt mot de senaste åren Procent

Dialogmöte 30 september VARFÖR SAKNAS DET PENGAR? •Trots sämre skatteutveckling är löneökningarna höga även 2009 (de senaste åren +3-5 %) •Generella statsbidrag inte värdesäkrade •Extra statsbidrag endast för ett år (2010) •Ökade kostnader p g a lågkonjunkturen (försörjningsstöd och missbruksvård)

Dialogmöte 30 september LÄGET INFÖR RESURSBERÄKNING (SKATTER M M) 2.JUSTERING AV NÄMNDERNAS BUDGETRAMAR FÖR LÖNEÖKNINGAR, KOSTNADSÖKNINGAR, ÄNDRADE BEHOV M M SAKNAS 15 MILJONER KRONOR •Nämnder ett uppdrag effektivisera 5 mkr •Förvaltningscheferna förslag besparingar 10 mkr Extra tillskottet från staten förbättrar läget men är ju bara för 2010 – behov av längre planeringshorisont

Dialogmöte 30 september LÄGET INFÖR 2010 NÄMNDERNA LÄMNAT FÖRSLAG ENLIGT UPPDRAG (SOC 0,6 MKR OCH BUN 1,2 MKR ÖVER BUDGETRAMARNA) FÖRVALTNINGSCHEFERNA LÄMNAT EN LISTA MED 38 PUNKTER TOTALT 15 MKR KSau diskuterar nu vilka förslag som ska tillstyrkas alternativt avstyrkas, allt utifrån ett 3-årsperspektiv Budgetbehandling i KS 3/11 och KF 16/11

Dialogmöte 30 september VAD ÄR EN INVESTERING? I den kommunala bokföringen precis som i bokföringen för privata företag skiljer vi på driftredovisning och investeringsredovisning. En investering är inköp eller byggnation av en fastighet/anläggning med ett större belopp och som dessutom är värdehöjande. Det kan också vara inköp av inventarier där varan har ett inköpsvärde över kronor och en livslängd över 3 år. Utgiften för en investering fördelas över den tid som anläggningen eller inventarier beräknas användas och varierar mellan 3 och 50 år. Den årliga minskningen av värdet kallas avskrivning och belastar varje år driftredovisningen och därmed årets resultat. Om vi dessutom tvingas låna till investeringen får vi betala ränta på det lånade kapitalet. Även detta påverkar driftredovisningen och årets resultat. Detta kan likställas med en privatperson som lånar till en villa och därefter betalar amortering och ränta på lånet. Statliga bidrag som inte är riktade till någon särskild investering får inte användas till investeringar det gäller t ex de generella statsbidragen som kommunen erhåller som stöd under den rådande lågkonjunkturen. Alla dessa bidrag ska användas för kommunal verksamhet under de år bidraget avser.

Dialogmöte 30 september HUR BETALAS EN INVESTERING? •ÅRETS ÖKNING AV DE LIKVIDA MEDLEN (RESULTAT + AVSKRIVNINGAR PÅ TIDIGARE INVESTERINGAR) •NYA LÅN FÖR SÄVSJÖ KOMMUN INNEBÄR JUST NU ALLA INVESTERINGAR ÖVER 30 MKR/ÅR NYA LÅN (FINNS 163,5 MKR I LÅN I NULÄGET)

Dialogmöte 30 september TACK FÖR MIG!