Aktivt liv i byggda miljöer MManual för kommunal planering Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap johan.faskunger@proactivity.se

Upplägg på föreläsningen: Inledning Den byggda miljöns betydelse Manualens innehåll Frågor för workshopen Diskussion

Inledning

Trender som påverkar fysisk aktivitet: Ökat bilåkande Mindre aktiv transport Ökat stillasittande på arbetsplatsen Ökad mediakonsumtion Minskad rörelsefrihet för barn Teknologi minskar energiförbrukning Stort intresse för idrott, träning och motion!

Den byggda miljöns betydelse för fysisk aktivitet

Vad fungerar för att öka fysisk aktivitet? Område: Antal studier: Bevis: Användbarhet: Skolinsatser för att minska TV-tittande 3 Otillräckliga bevis för ökad fysisk aktivitet; bevis för minskat TV-tittande Mer forskning krävs Familjestöd till aktivitet 12 Otillräckliga bevis. ”Community interventions” 9 Starka bevis Effektiv i olika sammanhang och grupper Beteendeförändring 20 Skapa stödjande miljö och policy Kahn et al (2002) The effectiveness of interventions to increase physical activity: A systematic review. Am J Prev Med. 22 (45): 73 – 107.

NICE (2008). Promoting and creating built or natural environments that encourage and support physical activity: Hastighetsreducerande åtgärder  Ökad gång, cykling och barns lek utomhus. Färre trafikolyckor Bygga rekreationsstråk (multi-use trails)  Ökad gång och cykling. Stänga av bostadsgator/minska biltrafik  Ökad gång sannolikt även cykling. Bygga cykelinfrastruktur i och utanför tätort  Ökad cykling, färre trafikolyckor. Bygga säkra skolvägar för gång och cykling  Ökad gång och cykling. Förändra strukturen och miljön runt omkring gatunätet Ökad gång. Ökad utomhusvistelse för barn NICE (2006, 2008) Interventions that use the environment to encourage physical activity. London, NHS.

NICE (2008). Promoting and creating built or natural environments that encourage and support physical activity: Förnya och utveckla parker  Ökad gång, medvetenhet om park som plats för motion Förbättra arbetsplatsens fysiska miljö för fysisk aktivitet  Ökad fysisk aktivitet ”Snygga upp” i trapphus  Ökad användning av trappan Införa trappbudskap vid rulltrappor  Ökad användning av trappan  Insatser som förbättrar infrastrukturen för gång- och cykeltrafik, trappbudskap och målade figurer/slingor klassades alla som mycket kostnadseffektiva. ”Kostnadsnyttoanalys” av GC-banor  1:11. NICE (2006; 2008) Interventions that use the environment to encourage physical activity. London, NHS.

Finns att ladda ned från: www.fhi.se Bostadsområdets påverkan Tillgänglighet & närhet till “platser” Trygghet & säkerhet Aktiv transport Inomhusmiljöer Barns miljöer för fysisk aktivitet Äldres miljöer för fysisk aktivitet

Närhet, tillgänglighet, användbarhet Park och natur Service och affärer Kollektivtrafik Motionsanläggningar Gång- och cykelstråk Näridrottsplatsen i Åby, Mölndals kommun

Antal svårt skadade och dödade trafikanter i Göteborg och Stockholm 1990-2007 SCB, SIKA och Vägverket

Antal svårt skadade och dödade cyklister i Göteborg och Stockholm 1990-2008 SCB, SIKA och Vägverket

Göteborg: 8 miljarder kr i samhällsnytta!!! Kostnad för trafikolyckor + fallolyckor 2000-2007: 15 miljarder Fartdämpande anordningar: 170 mkr Ökat underhåll: 30 mkr Samhällsekonomisk nytta = 8 miljarder kr Trafikkontoret i Gbg (2009) Historik, kunskap och analys för trafiksäkerhetsprogram 2010-2020

Hastighetsreducerande åtgärder - avsmalningar…

Hastighetsreducerande åtgärder - fartgupp

Hastighetsreducerande åtgärder – lugna gatan…

Cykelparkeringar vid viktiga destinationer…

Manualens innehåll:

Tillgänglighet Användbarhet Närhet

Närhet Det faktiska geografiska avståndet! Vilket är 25 % längre än fågelvägen…

Tillgänglighet Handlar om hur pass lätt och tryggt det är att nå en viss målpunkt Fysisk och mental tillgänglighet Inte samma för alla grupper Olika tider på dygnet Olika färdmedel

Funktionalitet, kvalitet, skötsel, mångfald av användnings-områden Användbarhet Funktionalitet, kvalitet, skötsel, mångfald av användnings-områden

Vilka aktiviteter??? Promenad fritid Cykling fritid Aktiv transport, promenad Aktiv transport, cykling Aktiv transport, annat Barns lek utomhus Rekreation, friluftsliv Motion och träning Idrott och elitidrott Spontanidrott Utevistelse vuxna ”Liv och rörelse”

Vilka grupper??? Hela befolkningen Barn Ungdomar (11-18 år) Unga vuxna (18-39) Medelålders (40-65) Yngre äldre (65-75) Äldre äldre (75 +) Personer med funktionsnedsättning Flickor / pojkar Män / kvinnor Boende i utsatt område

Vilka områden??? Barns skolväg Bostadsområdet Gångbanor, trottoarer tätort Cykelbanor, tätort Promenad- och cykelstråk Grönyta, park, grönområde Lekplats Förskolegård / skolgård Näridrottsplats Anläggning för rekreation Idrottsanläggning

Behovsanalys, ett exempel: Beteende: 50 % av eleverna på skolan går eller cyklar regelbundet till skolan enligt enkät till föräldrarna Närhet: 85 % av eleverna bor inom gång- eller cykelavstånd från skolan enligt GIS-analys Tillgänglighet: 20 % av eleverna har en säker och trygg skolväg för gång eller cykel enligt tillgänglighetsanalys Användbarhet: Underhåll och snöröjning på GC-banorna håller för låg standard. Elever och föräldrar har klagat på dålig belysning, speciellt vid korsningar

Rekommendationer, minsta avstånd till målpunkter (det verkliga gångavståndet från adresspunkter)

Exempel på indikatorer Närhet: Närpark, liten grönyta, mindre lekplats: 50 m Lokalpark, mindre grönområde, bollspel, lekplats: 200 m Stadsdelspark, större grönområde (minst 10 hektar): 500 m Idrottsplats, motionsanläggning, näridrottsplats, elljusspår, friluftsområde: 2,5 km Små och stora tysta områden: 300 m resp 2,5 km

Exempel på indikatorer Tillgänglighet: Andel grundskolebarn i kommunen som har en osäker och otrygg skolväg för att på egen hand gå eller cykla till skolan från bostaden Andel barn som har en osäker och otrygg cykelväg till en idrottsanläggning enligt TVISS Andelen butiker i kommunen som inte uppnår cykelparkeringsnormen: minst 20 platser/1000m2 Andelen lokalgator med högre skyltad hastighet än 30 km/tim

Exempel på indikatorer Användbarhet: Andel förskolor i kommunen som har en oattraktiv gård för lek och rörelse enligt instrumentet OPEC Andelen dubbelriktade cykelbanor i kommunen som inte har en bredd på minst 3 m Andelen busshållplatser i kommunen som inte har en cykelparkering med hög standard Andelen av gång- eller cykelvägar med belysning (egen eller delad)

Bilaga 1: Matris med enkla planeringsmått (från Sociotophandboken) Bollspel Lek o parklek Löpträning Pulkaåkning Skridsko Bad Grön oas Picknick Vild natur Utsikt

Bilaga 2: ”Hushållsenkät” om förutsättningarna till fysisk aktivitet i bostadsområdet Service och utbud Utseende och attraktivitet Trygghet Trafik Underhåll och skick

Bilaga 3: Frågor till intervjuer o fokusgrupper Hur tryggt upplever du att det är att gå och cykla till olika målpunkter? Vad finns det för hinder till fysisk aktivitet i ditt bostadsområde? Hur är belysningen i ditt kvarter? Vad är bra med ditt bostadsområde? Vad är mindre bra?

Bilaga 4: ”Cykelenkät” Enkelt och bekvämt att cykla till din destination? Fanns det utrymme att cykla säkert och tryggt? Hur var underlaget på din rutt? Hur upplevde du korsningarna? Hur skötte sig andra trafikanter på din resa?

Bilaga 5: Kartläggningsverktyg Områdets karaktär Promenad- och gångtrafik Trygghet Säkerhet Utbud och anläggningar

Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & Folkhälsa Kurser johan.faskunger@proactivity.se 070 – 272 33 99 Kurser Föreläsningar Utredningar Skribentuppdrag

Workshopuppgifter: Hur kan ni använda manualen? Hur få in manualen i det dagliga arbetet? Vilka hinder o svårigheter finns? (Vad tycker ni om innehållet?)

Dag 1: Hur uppnå politisk enighet för frågan? Kort tid att reagera och påverka. Sidovagnsspåret problem. Formulera målen positivt! Konkretisera målen. Slippa vara nejsägare hela tiden. Kommer in för sent i processen eller inte alls. Pratar olika språk. Inte vara rädda att lyfta in fler grupper. Viktigt att på högre nivå integrera frågan…olika myndigheter.

Dag 2: Plocka ideer från manualen till pågående projekt, i redan bygga miljöer, ställa krav på utförarna, se till att kommuner fullföljer planer, ha med intentioner i ÖP och koppling till DP, utvärdering – intentionerna, våga diskutera motsättningar, ingen naturlig ”ingång” för våra frågor i kommunen, risk för hyllvärmare?, hållbar utveckling, hur skapa rätt kontaktytor mellan olika sektorer m fl?, få igång kunskapsutveckling med politiker. Viktigt med uppföljning / återkoppling, viktigt att vikta åtgärder för att kunna underlätta prioriteringar, medborgarbudget Uddevalla, trygghetsvandringar med barn, går det att använda checklistan för villaområden?