Den nya utbildningspolitiken – från integrering till differentiering Ingrid Carlgren Stockholms universitet

Integrering Differentiering ’En’ skola för alla Inga återvändsgränder Ingen nivågruppering En lärarutbildning Inkludering (särskola, specialundervisning) Ämnesintegrering ’mjuka’ övergångar De nya gymnasie- programmen Lärlingsutbildning Olika lärarutbildningar Olika examina Ämnesundervisning Specialundervisning G-VG-MVG-spår Friskolor

1980-90-talets omstrukturering av utbildningssystemen - med början i USA, England och Nya Zeeland Mål- och resultatstyrning (standards) Accountability Marknadsliknande mekanismer Skolpeng Valfrihet Rankinglistor Decentralisering Professionalisering

(Redovisningssamhället) The Audit Society Decentralisering Centralisering Autonomi/självreglering Kontroll Inre styrning Professionell styrning Yttre styrning Evidens

Den svenska omstruktureringen Decentralisering Deltagande målstyrning Mål och resultatstyrning Hela grundskolan en kurs Inga ordentliga FoU-satsningar Friskolor med ovanligt generösa villkor De professionellas ansvar Elevens ansvar Läraravtalen

Några tendenser Från inre till yttre styrning Andelen som inte kan gå vidare till gy-skolan stabil Sjunkande kunskapsresultat Ökande klyftor Andelen MVG ökar

Jan-Eric Gustafsson: 40 år av internationella jämförelser Yngre åldrar Matematik: 2007 – under snittet Naturvetenskap 1970-84 – hög internationell klass 2007 – genomsnittligt Läsförståelse 1970-2006 Hög nivå hela tiden – men sjunkande

Grundskolans senare år Matematik 1964, 1980: svaga resultat TIMSS 1995 – goda resultat – därefter försämring (från topp till under genomsnittet) PISA - över medelvärdet men sjunkande 2000-2006 Naturvetenskap 1970-1995: toppnivå – därefter försämring Läsförståelse 1970 – över genomsnittet 1991 – toppnivå Efter 2000 - sjunkit

Det är alltså den nya svenska skolan som underpresterar! Sammanfattningsvis: Den svenska skolan visar mycket goda resultat fram till mitten av 90-talet (förutom matematik). Därefter sämre – drastisk försämring efter 2000 för ma/nv Det är alltså den nya svenska skolan som underpresterar!

De Sjunkande resultaten i skolan Sammanfaller med Mål- och resultatstyrningen - spridningen av eget arbete/individuella arbetsformer

Det individuella arbetet ökar Granström (2003) compares the percentage of different teaching forms in Swedish classrooms from 1960, 1980 and 2000: Class teaching Group work Individual work 1960 60% 18% 22% 1980 50% 24% 26% 2000 45% 12% 41%

Eget arbete

Den senmoderna skolans dolda läroplan Från Att lyda vara tålmodig underordna sig vara plikttrogen vara noggrann skjuta upp belöning Till Att reglera sig själv sätta sig själv i arbete planera och följa sin planering kunna ändra sin planering följa upp sitt eget arbete

Tillbaks till den underpresterande svenska skolan ..

Trivialisering av skolans kunskapsinnehåll av samtalet om skolan förenkling förytligande faktifiering förskjutning Trivialisering av skolans kunskapsinnehåll Sammanhangens försvinnande Baklängespedagogik av samtalet om skolan Förenkling Okunskap (som norm) Polarisering som politik Agenda-building Förvanska andras (experters) uppfattningar

Målstyrningen och baklängespedagogiken - MR-styrning Elevens ansvar Baklängespedagogik - Betygssystemet (pingvinpedagogik, ) Undervisningens Socio-ekonomiska faktorer försvinnande slår igenom Ökad utslagning Leda lärande

The teaching gap Best ideas from the world’s teachers for improving education in the classroom James Stigler & James Hiebart (The Free Press, 1999)

Japan Lärarna har till synes en mer tillbakadragen roll – låter eleverna utveckla lösningarna. Lärarna utformar lektionerna noggrant – både proceduralt och begreppsligt Tyskland Lärarna hanterar matematiken avancerat – lederstudenterna genom matematiken. Tonvikt på teknik USA Matematik-innehållet inte särskilt synligt. Undervisningen ej så avancerad. Lärarna presenterar definitioner och demonstrerar procedurer för problemlösning.

Att styra skolan utifrån (med reformer) eller inifrån (med lesson studies)

Det som gör skillnad i skolan är undervisning! Reclaim Teaching!

Accountability och evidensbasering Verksamheterna ska vara dokumenterat effektiva – best practices OECD: ”should be directed to the routine exploitation of existing professional knowledge and teaching technologies. This directs the search for new knowledge to what happens currently in schools (Knowledge management -Foray 94) Decentralisering och professionalisering Lärarna ska – i kraft av sin professionella kunskapsbas – ta ansvar för och utveckla verksamheten så att målen nås. Förutsätter en forskningsbaserad kunskapsutveckling i anslutning till lärarnas professionella objekt (att åstadkomma lärande inom olika kunskapsområden)

Några nyckelfrågor Några nödvändigheter Lärarna och forskningen Skolan i samhället Kunskapsnivån Några nödvändigheter Bromsa pendelsvängningarna Komplicera skolsamtalet Osäkra skolan En riktig skolpolitisk debatt

Reclaim Teaching!

Lesson Study Lärare designar och prövar ut lektioner i förhållande till särskilda lärandeobjekt (något eleverna ska lära sig) Lektionsutformningen bygger på en hypotes Efter första försöket revideras designen och prövas en gång till Designen och försöket dokumenteras

Vad måste en lärare kunna? Kärnkunskaper Kunskaper i och om de ämnesområden elevernas lärande gäller, kunskaps- bildning och lärande inom dessa, Undervisning och bedömning samt betygssättning Villkorskunskaper Värdegrund Relationer Barn- och ungdomskulturer Konflikter/konfliktlösning Etiska frågor Skolan som institution/organisation Skolans styrning Skola-samhälle Utvecklingssamtal Mobbning Teamarbete

Lesson Studies – Lärare (i ämnet från samma eller olika skolor) utvecklar lektioner tillsammans 1. Val av lärandeobjekt - X (något som eleverna har svårt med) 2. Utveckling av lärandeobjektets innebörd (vad är det eleverna ska kunna när de kan X?) 3. Utformning av undervisningsförsöket inkl motivering (varför just den utformningen skulle leda till att eleverna lär sig X) 4. Genomförande och observation av undervisningsförsöket 5. Analys av undervisningen (kvarstår elevernas svårigheter och vari består de i så fall? Hur fungerade undervisningsuppläggningen i förhållande till vad man ville uppnå) 6. Utformning av undervisningsförsök 2 7. Inbjudan av externa bedömare (andra lärare eller forskare) 8. Genomförande o observation 9. Analys av resultaten 10. Rapportskrivande

Learning Studies – Lärare (från samma ämnesområde) och forskare (didaktiker/pedagog+ ämnesteoretiker) i samverkan Val av lärandeobjekt - X (något som uppfattas centralt för att nå målen och som eleverna har svårt med) Utveckling av lärandeobjektets innebörd (vad är det eleverna kan när de kan X? vad är det de elever som inte kan X inte kan i förhållande till X?) Förprov + analys av svårigheterna i rel till lärandeobjektet (kritiska aspekter) Utformning av undervisningsförsöket inkl (lärandeteoretiskt grundad) motivering (varför just den utformningen skulle leda till att eleverna lär sig X) Genomförande och observation (videoinspelning) av undervisningsförsöket Efterprov Analys av videoinspelningen samt efterprovet (kvarstår elevernas svårigheter och vari består de i så fall? Hur fungerade undervisningsuppläggningen i förhållande till vad man ville uppnå) Utformning av undervisningsförsök 2 Inbjudan av externa bedömare (andra lärare eller forskare) Genomförande observation Analys av resultaten Rapportskrivande

Learning study som praxisutvecklande forskning Evidensinriktat utvecklingsarbete – utvecklar undervisningen i förhållande till resultaten Forskning – utvecklar kunskaper om Lärandeobjekten Elevers svårigheter Kritiska dimensioner i undervisningen Bedömning Kompetensutveckling – lärarna utvecklar sin professionella kunskapsbas

Val av Lärande objekt Analys Rapport Skriv ning Lärande- objektets innebörd Kritiska Aspekter Design Försök 1 Analys Design Försök 2 problem Försök 2 Försök 1 För- prov Efter- prov Efter- prov

Learning study som praxisutvecklande forskning Evidensinriktat utvecklingsarbete – utvecklar undervisningen i förhållande till resultaten Forskning – utvecklar kunskaper om Lärandeobjekten Elevers svårigheter Kritiska dimensioner i undervisningen Bedömning Kompetensutveckling – lärarna utvecklar sin professionella kunskapsbas

Variationsteori Lärande handlar om att samtidigt urskilja olika dimensioner För att urskilja måste man erfara variation Undervisningen måste erbjuda möjligheter att erfara variation Att designa undervisning handlar om att planera vad som ska konstanthållas och vad som ska varieras i förhållande till lärandeobjektets kritiska aspekter Det är ofta bättre att variera flera dimensioner samtidigt

Lärarna och forskningen c e n t r a l i s e r i n g d e c e n t r a l i s e r i n g Beslut om Skolforsknings kommun- Enhetsskola kommittén AP MR UVK fin. fou 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 Försöks- Ped. Utv. LUVA (reflektion) Praxisnära verksamhet arbete (lokalt ua) forskning