Förebyggandets konst –förebyggande arbete i skolan Lena Bergman

Viktiga utgångspunkter En restriktiv politik i samhället i stort – nationellt och lokalt ANT– undervisning är bra – men är ett otillräckligt verktyg när det gäller att förebygga missbruk och att påverka drogvanor Förebyggandets konst Lena Bergman

Stöd att färdas åt rätt håll…. Vilka insatser har verkligen effekt? Helt nytt kunskapsläge Internationell forskning Upp till varje skola att välja hur man vill arbeta förebyggande

Framgång kräver samspel Den enda metoden med stort M finns inte Samspel mellan olika insatser på flera nivåer i skolan och kommunen Förebyggandets konst Lena Bergman

Risk- och skyddsfaktorer - vad väger tyngst? Förebyggandets konst Lena Bergman

Risker för missbruk och olika riskbeteenden Social och ekonomisk ojämlikhet Lättillgängliga droger Drogpositiva normer Svag familje-sammanhållning Vantrivsel i skolan Brist på meningsfulla fritidsaktiviteter Individuell sårbarhet, utagerande beteende Tidig debut

Skyddsfaktorer kan uppväga riskerna! Jämlikhetssträvan En drogfri miljö Vuxnas tydlighet kring 18-årsgränsen Föräldrastöd Skolutveckling Satsning på fritiden Socialt och emotionellt lärande

Skyddsfaktorer av två slag: Samhörighet Struktur Förebyggandets konst Lena Bergman

Grunden Det goda skolklimatet Demokrati och elevinflytande Förebyggandets konst Lena Bergman

Fyra hörnstenar Föräldrar Pedagogiska insatser Meningsfulla och organiserade fritidsaktiviteter Elevhälsan i samarbete med övriga kollegiet

Hörnsten 1: Skolan och föräldrarna Föräldrar med egna skolmisslyckanden i bagaget och som är otrygga med skolan överför det till sina barn Nära samarbete och dialog mellan skolan och elevernas föräldrar framstår, utifrån internationell preventionsforskning, som ett av de viktigaste områdena att utveckla i skolans förebyggande arbete Nödvändigt för skolan att finna nya former för att involvera föräldrarna i skolarbetet Kommunikation och lyssnande istället för ensidig föräldrainformation James P Comer, Yale University School of Medicine´s Child Study Center

Ett nära föräldrasamarbete Skolklimatet och studieprestationerna förbättras och skolnärvaron ökar Ger goda sociala nätverk, som bland annat ökar tryggheten i bostadsområdet Samarbetet mellan de vuxna möjliggör tankeutbyte om föräldrarollen, normbildning kring alkohol och narkotika och andra viktiga frågor (Håkan Stattins interventionsstudie) Föräldrastödsprogram kan genomföras – ”Steg för steg” Förebyggandets konst Lena Bergman

Hörnsten 2: Pedagogiska insatser Klassrumsklimatet - lugn och arbetsro är en av de viktigaste skyddsfaktorerna i skolan Det finns verktyg som kan hjälpa läraren att främja kvalitet, goda samspel och lugn i klassrummet Terje Ogden - www.ogden.no

Det är så här det börjar… Bekräftelse och gensvar ger goda samspel Samspel är en lärandeprocess Beröm och uppmuntran är effektivare än tillrättavisningar

Efterlyses: ”En social läroplan i skolan” Särskilt utrymme på schemat för reflektion och samtal om livsfrågor Under 90-talet har preventionsforskningen i USA utvecklats kring pedagogiska skolprogram som är lovande Skolprogram som stärker barns och tonåringars sociala och emotionella kompetens d v s förmåga till samspel (Socialt och emotionellt lärande) Se: www.ogden.no Förebyggandets konst Lena Bergman

Socialt och emotionellt lärande Förstå och sätta ord på känslor Samspela med andra Utveckla den empatiska förmågan Utveckla sin självreflekterande förmåga Motivera sig själv (Kunna vänta, stå ut med motgångar) Hejda destruktiva impulser Stärka förmågan att fatta beslut och överblicka konsekvenser av olika handlingar Hantera konflikter

Samtalsbaserad undervisning om alkohol och andra droger som en del av socialt och emotionellt lärande Enbart kunskap har liten påverkan på drogvanor med två undantag: Att arbeta med barn i 11-12 årsåldern om ”majoritetsmissförståndet”. Kunskap om hur man klarar sig i situationer vid svår berusning Förebyggandets konst Lena Bergman

”Socialt och emotionellt lärande” Det är möjligt att lära sig olika mellanmänskliga färdigheter Emotionella och sociala färdigheter hos barn och tonåringar utvecklas Studieförmågan förbättras Nedstämdhet, inåtvänd problematik minskar och utagerande beteende och risk- och problembeteenden har motverkats i viss mån Durlak 97, Botvin, Elias, Weissberg, Ogden m fl. Förebyggandets konst Lena Bergman

Två kvalitetssäkrade livskunskapsprogram på svenska: ”Livsviktigt” och ”Stegvis” www.set.st - Livsviktigt www.gislasonlowenborg.com - Stegvis

Hörnsten 3: ”Att ha ett intresse” Tonåringars fritidsaktiviteter och asocialt beteende: Studie med representativt sample med 703 14-åringar och deras föräldrar: Ungdomar som deltog i ostrukturerad öppen verksamhet: Hög nivå av asocialt beteende Ungdomar som deltog i strukturerade fritidsaktiviteter: Låg nivå av asocialt beteende Jl. Mahoney och Håkan Stattin Journal of Adolescence, Vol 3, No 22, april 2000

Innehållsrik och strukturerad fritidsverksamhet med skolan som bas Engagerande och meningsfulla fritidsaktiviteter är en klar skyddsfaktor Studier visar att ett starkt föreningsliv i skolan är en skyddsfaktor som motverkar marginalisering och skolavhopp Förebyggandets konst Lena Bergman

Hörnsten 4: Elevhälsan och den pedagogiska verksamheten i samarbete En stark elevhälsovård är av mycket stor betydelse Hög trovärdighet Utveckla hälsosamtalet till ett verktyg i det förebyggande arbetet Förebyggandets konst Lena Bergman

Och så två grundbultar… Insatser mot skolk Stöd av jämnåriga och unga vuxna Förebyggandets konst Lena Bergman

Att finnas kvar i skolan! ”Om allt kriminalförebyggande arbete skall snävas in till en enda insats bör det vara att behålla så många barn som möjligt på skolbänken så länge som möjligt. När barnen faller ut från skolan, är vägen kort till äldre, antisociala och kriminella vänner.” Citat av en av Europas främsta kriminologer, David P. Farrington, Cambridge University

En alkohol- narkotikapolicy i skolan Hur ska det förebyggande arbetet utformas i skolan? Hur ser reglerna och normerna ut kring alkohol och narkotika? Vad gör skolan när missbruk misstänks eller upptäcks? Hur bygger skolan en policy tillsammans, skolpersonalen, föräldrarna och eleverna? Hur förankras och erövras policyn fortlöpande?

Tre regeringsuppdrag om förebyggande arbete i skolan: Förebyggandets konst – Insatser för att stärka den alkoholskadeförebyggande verksamheten i skolan/2002 Insatser i skolan som stärker hälsofrämjande skolutveckling och förebygger alkoholskador och narkotikamissbruk/2003 Att upptäcka mötesplatser. Förslag till hur inslag om prevention och missbruk kan förstärkas i grundutbildningen av lärare/2003 www.fhi.se/fakta/narkotika - rapporterna återfinns under rubriken:Redovisade regeringsuppdrag

Sju bra preventionslänkar: www.fhi.se/fakta/barn www.fhi.se/fakta/narkotika www.set.st www.med.yale.edu/comer www. stad.org www.sot.stockholm.se/fou/prevention www.ogden.no