Repetitionsutbildning i elsäkerhet Banverkets elanläggningar

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Köp från eget bolag Upphandlingsstödsdagen 8 november 2013.
Advertisements

Säkerställd intern styrning och kontroll
Att identifiera och utveckla ledare
Skyddsombuds- utbildning
Hur meddelar sig Telestörningsnämden?
Justerad metod i RAMS Justerad metod i RAMS 2011 I framställningen av den Registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) avseende.
Den nya skollagen Arbetet med den nya lagen har pågått sedan 1999
En Dag i Ramadan Ramadan
Välkommen! Stormöte 28 april 2013 Ortsutveckling FLENS STAD.
78 respondenter. 2 [1] Hur har det varit hemma sedan du var här sist?
Att bygga målstyrt Underhåll
Felaktig/Missvisande uppgift i marknadsföring : :6 Marknadsföring utan delägares uppdrag :8 Marknadsföring utan skriftligt.
Risker och förebyggande åtgärder Avsnitt 6 a Fall, ras, belastning m m
Romersk skulptur Exempel Förutsättningar Kännetecken
1 Tillämpning av Koden Innehåll •Undersökningens metod och uppläggning, inkl. bolagsurval •Sammanfattning •Genomgång av svar på fokusfrågor.
1 Medarbetarenkät 2011 • 573 svar. 2 Kön 3 Jag är knuten till en klass, undervisningsgrupp eller barngrupp.
Patient vistades ensam i sjukhusets
Barnkonventionen Rätt att utvecklas som person
SASSAM Version 1.1 © SASSAM SASSAM Version 2.0 Omgivning 1 Sociala förhållanden Arbetsförhållanden Utbildning - kompetens Fritid Nätverk.
Leif Håkansson’s Square Dancer Rotation
Repetitionsutbildning i elsäkerhet Banverkets elanläggningar
Inloggning till Landstinget Kronoberg via Citrix
Eddie Arnold - Make The World Go Away Images colorées de par le monde Déroulement automatique ou manuel à votre choix 1 för dig.
Konsultföretag Grundat anställda Helsingborg
Elkraft 7.5 hp distans: Kap. 3 Likströmsmotorn 3:1
Roserberg Systematiskt säkerhetsarbete VT 2007 Föreläsning av Leif Svanström En säker och trygg kommun.
1 Medarbetarenkät svar. 2 Kön 3 Jag är knuten till en klass, undervisningsgrupp eller barngrupp.
Kommunpussel Din uppgift är att sortera de organisatoriska delar på nästa sida på ett sådant sätt att det överensstämmer med hur din kommun är organiserad.
Barn och Utbildning Föräldraenkät 2011 Totalt resultat förskola Svarsfrekvens hela enkäten (förskola och skola) 39 %
V E R S I O N N R 2. 0 T A V E L I D É E R I M I L J Ö.
Bastugatan 2. Box S Stockholm. Blad 1 Läsarundersökning Maskinentreprenören 2007.
V ersion Dialogseminarium – Patientens väg i vården Välkommen!
Droger och spel 2006Gymn åk2 1 Elever som röker (dagligen eller ibland)
Risk- och skyddsfaktorer Elever med många individuella sårbarhetsfaktorer Snitt 22 %
Droger och spel Elever som röker (dagligen eller ibland)
Strandskydd och miljöpolitik
Tillståndskontroll Avesta Jernverk.
INFÖR NATIONELLA PROVET
Gymnasieskolan år 2 Brott och utsatthet för brott 2008 BILD 1 Elever som snattat de senaste 12 månaderna.
Grundskolan år 9 Brott och utsatthet för brott 2008 BILD 1 Elever som snattat de senaste 12 månaderna.
Handläggning enligt SoL
15 x 25 meter. Skriv banenavn Skriv designet af Skriv dato MÅL sväng vänster 6 sväng höger 5 runt 7 Vänster runt hund höger runt.
Medlemsundersökning bland Byggnads medlemmar. Byggnads medlemspanel 1600 medlemmar har svarat på denna enkät som genomfördes i Byggnads medlemspanel.
RIALTO Jenny Alvolin Barn- och ungdomsombud Broschyren: Kartläggning av barnets förmågor och behov. Underlätta för barnets vistelse i fsk/skola.
Ett test för att definiera den fysiska konditionen utförs.
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Grundskolan år 9 Droger och spel 2008 BILD 1 Elever som röker (dagligen eller ibland)
Ny strandskyddslagstiftning
1 Joomla © 2009 Stefan Andersson 1. 2 MÅL 2 3 Begrepp Aktör: en användare som interagerar med webbplatsen. I diagrammet till höger finns två aktörer:
1 Elevenkäten Elevenkäten Föräldraträff 2010 Järna 30/
Kouzlo starých časů… Letadla Pár foteček pro vzpomínku na dávné doby, tak hezké snění… M.K. 1 I Norrköping får man inte.
Fakta om undersökningen
Innehåll, kommunpresentation 3. Rangordning av ordningsstörningar (fråga 1) 4. Problem med nedskräpning (fråga 1a) 5. Problem med skadegörelse (fråga 1b)
Planbesked Möjlighet för enskilda Öka förutsägbarheten
Täckningsgrad Dec 2014 – feb 2015 Täckningsgrad Dec 2014 – feb 2015.
Vem som svarat på enkäten Fig 1. Män =75 år Boende Fig 2 Eget boende, ej hemtjänst Eget boende med hemtjänst.
1 Anneli Juhlin FP
1 Logging and monitoring of TCP traffic in SSH tunnels Masters thesis Anton Persson.
Riktlinjer Dokumentation Kompetens- utveckling Stödmaterial.
Ortsutveckling Skebokvarn Välkommen! Stormöte 19 november 2012.
Gymnasieskolan år 2 Droger och spel 2008 BILD 1 Elever som röker (dagligen eller ibland)
Delegering Vem får delegera?
Räkna till en miljard 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13,14,15,16,17,18,19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30, En miljard är ett.
Bild 1 Prognos för länets arbetsmarknad Stefan Tjb.
1 Jan Lundström OV’s Hemsida Utbildning Ledare. 2 Jan Lundström OV’s Hemsida Standard Lagrum.
När infaller Julafton och hur ofta?
Nyheter i TTJ från Egenskydd
Vad är medlemsstaterna skyldiga att tillse när det gäller användning av maskiner? De ska ansvar inom det egna landets gränser att befolkningens, husdjurs.
Tillämpningsområde och definitioner
Presentationens avskrift:

Repetitionsutbildning i elsäkerhet Banverkets elanläggningar Det är många fler bilder i detta bildspel än det varit i tidigare utbildningar. Övningsuppgifterna från häftet är inlagda i den – men de är ju lätt att dölja eller ta bort om man inte vill ha dem presenterade så. 10 av bilderna är övningsuppgifter. De flesta är samma övningar som i häftet. Dem kan man lätt välja att dölja i bildspelet om man inte vill ha dem uppe. Om du har dokumentet på ”normal” visning – vilket du kan välja i visamenyn, så kan du dölja bilder genom att högerklicka på bildminiatyren i vänsterkanten av dokumentet och välj dölj bild i rullmenyn.

Innehållet i denna utbildning Regelverk Ansvar, befogenheter och förutsättningar Risker med el Elsäkerhetsplanering, arbetsbegäran, driftorder, risk- och närområde. Lågspänningsanläggningar - kontroll före spänningssättning och idrifttagning. Övriga elsäkerhetsfrågor. Arbeta på oregelbundna tider Presentation av innehållet i utbildningen. Regelverk: nya och reviderade föreskrifter. Ansvar, befogenheter och förutsättningar: de olika roller vi har som på något sätt berörs av Banverkets elanläggningar, har ansvar för olika delar, men alla har ansvar och befogenheter, och ska ges förutsättningar att kunna ta sitt ansvar. Innehavaren har sitt ansvar att se till att anläggningen sköts rätt och med rätt intervaller. Installatören ansvarar för att anläggningen kontrollerats i betryggande omfattning och att personalen som arbetar med installationen under hans överinseende har rätt teknisk kunskap. Teknikern som arbetar med elektriska anläggningar har sitt yrkesansvar att se till att följa de regler som finns. Materialet vi använder ska vara kontrollerat av tillverkaren med avseende på kvalitetskrav som finns, och återförsäljaren med avseende på hanteringen och transporter, och slutligen de som använder materialet måste kontrollera att det ser ok ut att använda. Transporter, hantering och förvaringsplats kan ha påverkat kvaliteten. Risker med el. Ett ämne som ska finnas med i våra medvetanden alltid, det ska sitta i ryggmärgen. Ändå sker olyckor och tillbud. Därför ska fokus alltid finnas på risker med elektriciteten – vid varje utbildningstillfälle. Hantering av arbetsbegäran och driftorder. Informativt. En informativ del så att alla ska vara medvetna om nya rutiner. Även andra än elpersonal kommer i kontakt med arbetsbegäran och driftorder, även om de inte arbetar med det direkt, så ska de vara övergripande informerade om hanteringen. Det har nog inte gått någon förbi att denna driftorderhantering mottagits med blandade känslor ute i spåret. Bra att veta är då att BVF1921 kommer att revideras i år. En inventering av alla rapporter om stul som de olika DLC fått in och samlat ihop, kommer att göras först. Så de som inte rapporterat in strul från verkligheten ännu – gör det! Elsäkerhetsplanering (högspänning) Informativt För att undvika risker med el – är elsäkerhetsplaneringen det viktigaste verktyget vi har. De flesta tillbud och olyckor orsakas av att det brustit någonstans i kedjan från planering till utförande av ett arbetes elsäkerhet. Lågspänningsanläggningar Att arbeta i lågspänningsanläggningar har fått en ny standard, ESA Installation ISA. Där trycker man bland annat på spänningsskyddat arbetssätt och hantering av mätinstrument. Kontroll före idrifttagning Kontroll före idrifttagning är inget nytt. Elinstallatören är skyldig enligt lag att se till att en installation som utförts under hans överinseende är kontrollerad i betryggande omfattning. Men det står inte exakt på vilket sätt kontrollen ska ske. Detta finns i standarder att finna. Installatören väljer vilka standarder han vill att man följer, men om det inte är ESA, ska han motivera varför. Följer man ESA standard, kan man vara trygg med att kontrollen utförs enligt god elsäkerhetsteknisk praxis. Nytt i kontroll före idrifttagning är kapitlet om dokumentation. Här har kraven skärpts. Man sak dokumentera de mätningar och provningar man gjort. Övriga elsäkerhetsfrågor Som är viktiga att nämna. Arbeta på oregelbundna tider Faktumet att oregelbundna arbetstider blir allt vanligare, gör att elsäkerheten blir än viktigare att ha i fokus. Är man trött och det är natt, är det större risk för tillbud och olyckor. Man ska ta hand om sig själv, så att kroppen får sin vila även om den sker på dagtid. 2

Regelverk för elsäkerhet Riksdagen stiftar lagar, till exempel – Ellagen, Järnvägslagen, Arbetsmiljölagen Regeringen tar fram förordningar som Starkströmsförordningen, Elförordningen, Arbetsmiljöförordningen, Elinstallatörsförordningen... Myndigheter tar fram föreskrifter, som Elsäkerhetsverket som tar fram ELSÄK-FS 2006:1 och ELSÄK-FS 2008:1-3 Banverkets föreskrifter bygger på utgåva2 av SSEN50110-1 ”Skötsel av elektriska anläggningar” Branschreglerna ESA bygger också på utgåva2 av SSEN50110-1 ”Skötsel av elektriska anläggningar” ESA (Elsäkerhetsanvisning) ges ut av Svensk Energi – Swedenenergy AB. ESA gäller för Banverkets lågspänningsanläggningar och högspänningsanläggningar utom för kontaktledningsanläggningar och tågvärmeanläggningar. I kontaktledningsanläggningen ingår även hjälpkraften samt andra högspänningsanläggningar som är monterade i kontaktledningsstolpar och kontaktledningsbryggor. Det kan exempelvis handla om stolpmonterade nätstationer. För allt arbete på eller nära de kontaktlednings- och tågvärmeanläggningar som förvaltas av Banverket gäller BVF 1921, som är anpassad till såväl ESA som utgåva 2 av SS-EN50110-1 Skötsel av elektriska anläggningar. BVF 913 Denna föreskrift anger de kompetenskrav som ställs för att personal som arbetar på eller nära Banverkets starkströmsanläggningar ska kunna vidta säkerhetsåtgärder enligt god elsäkerhetsteknisk praxis i enlighet med ELSÄK-FS 2006:1, Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om elsäkerhet vid arbete i yrkesmässig verksamhet. I den nya BVF 913 har reglerna anpassats till ESA och BVF 1921, Elsäkerhetsföreskrifter för arbete på eller nära kontaktlednings och tågvärmeanläggningar samt till den senaste utgåvan av BVF 926, Kompetens och behörighet – Generella regler för funktioner med betydelse för säkerheten. Personalen ska enligt BVF 913 ha kännedom om el-risker och elsäkerhetsåtgärder. De ska ha tillräckligt teknisk kunnande och erfarenheter av aktuellt arbete, kännedom om anläggningen arbetet utförs på, samt de elsäkerhetsrutiner som gäller vid arbete på Banverkets elanläggningar. Föreskriften specificerar kraven på olika funktioner med avseende på kompetens- och elsäkerhetskrav. Faktarutan: Vid arbete på eller intill de högspänningsanläggningar som inte omfattas av BVF 1921 ska följande ESA-moduler tillämpas: • ESA Grund • ESA Arbete utan spänning • ESA Arbete med spänning • ESA Arbete nära spänning • ESA Arbete på parallella ledningar • ESA Röjning i ledningsgata – skog Vid arbete på lågspänningsanläggningar gäller: • ESA Installation – ISA Faktarutan: Elsäkerheten inom Banverket regleras även i följande föreskrifter: • BVF 922 Elsäkerhetsföreskrifter för trafikplatser. • BVF 923 Regler för arbetsmiljö och säkerhet vid arbete inom spårområde. Denna föreskrift är reviderad och utgiven 2009-05-31. • BVF 053 Särskilda föreskrifter för fordons- och verkstadstjänsten. Denna föreskrift är under revidering. Övningsuppgifter Vilken kompetens måste en person ha för att få manövrera frånskiljare i Banverkets kontaktledningsanläggningar? Svar: Instruerad person. T ex lokförare, tågklarerare, eller andra som kan ha behov av det, som efter en instruktion kan öppna och sluta frånskiljare. Vilken kompetens krävs för att få manövrera frånskiljare i ett högspänningsställverk, exv. i nätstationer, kopplingscentraler eller omformarstationer? Svar: Fackkunnig person. En eltekniker som fått utbildning och övning i att manövrera brytare och frånskiljare i högspänningsställverk. BVF 923 har reviderats med hänsyn till Järnvägsstyrelsens trafikföreskrifter (JTF). Det finns också en del andra ändringar och kompletteringar i den nya utgåvan av BVF 923, bl.a. när det gäller olika aktiviteter som utförs inom spårområdet. Även BVF 922 är under revidering, bl.a. när det gäller uppställningsreglerna för klättringsbara järnvägsfordon. Därutöver finns ett stort antal BVS (Banverkets standard) som anger krav på anläggningen. Följande föreskrifter från Elsäkerhetsverket ska alltid följas: • ELSÄK-FS 2006:1 Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om elsäkerhet vid arbete i yrkesmässig verksamhet. • ELSÄK-FS 2008:1 Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om hur elektriska starkströmsanläggningar ska vara utförda. ELSÄK-FS 2008:2 Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om varselmärkning vid elektriska starkströmsanläggningar. • ELSÄK-FS 2008:3 Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om innehavarens kontroll av elektriska starkströmsanläggningar och elektriska anordningar. Banverkets regelverk för elsäkerhet bygger också på lagar och förordningar som riksdag och regering beslutat om, t.ex. ellagen och starkströmsförordningen. 3

4 Svensk standard inom elområdet Svensk standard inom el tas fram och ges ut av SEK Svensk Elstandard. SEK är en ideell organisation med frivilligt deltagande från svenska myndigheter, företag och organisationer. SEK är medlem i internationella IEC och europeiska CENELEC, och är ansvarig för samordning av de svenska och internationella standarderna inom elområdet. De flesta svenska standarder har ursprung i de internationella eller europeiska standarderna. I svensk standard beskriver man hur elinstallationer ska utföras för att uppfylla kravet på god elsäkerhetsteknisk praxis. Det är inte förbjudet att avvika från standarder, men om man gör det, ska avvikelserna motiveras och dokumenteras. Den som väljer att ha ett annat utförande än enligt svensk standard har ansvaret för att det alternativa utförandet är dokumenterat och att det ger betryggande säkerhet mot person- eller egendomsskada. Övningsuppgift – Hitta i föreskrifter Man är ute på kontaktledningsrevision med liftmotorvagn. På en bevakningssträcka (JTF-uttryck) har man jordat på alla punkter där spänning kan tänkas inkomma. Hur långt från närmaste jordlina kan man befinna sig med liftmotorvagnen? Om det är en lång bevakningssträcka, vad kan man göra då och varför? Använd BVF1921 och ESA. Svar: Det skall finnas minst en jordning inom synhåll från arbetsplatsen, i annat fall får man ordna en kompletterande jordning vid arbetsplatsen, t ex i form av en jordad strömavtagare. Detta för att undvika induktioner och influenser från andra ledningar och att markera att ledningen är spänningslös. 4

Ansvar, befogenheter och förutsättningar Anläggningsansvar Arbetsmiljöansvar Installatörsansvar I ellagstiftningen delas ansvaret för elsäkerheten in i tre områden: Anläggningsansvaret (innehavaransvar) syftar till att säkerställa att ellagstiftningens krav beträffande underhåll och periodisk kontroll. Arbetsmiljöansvar (personsäkerhetsansvaret) syftar till att säkerställa ellagstiftningens krav beträffande personalens säkerhet. Personsäkerhetsansvaret är ett arbetsgivaransvar. Installatörsansvaret (behörighetsansvaret) syftar till att säkerställa att installationen uppfyller kraven i ellagstiftningen. Innehavare Innehavare av en elektrisk starkströmsanläggning är den person eller VD för det företag som råder över anläggningen. Arbetsuppgifter som krävs för att uppfylla detta ansvar kan vid behov delegeras inom företagets organisation. Innehavare av en starkströmsanläggning har ansvaret att: - Fortlöpande kontrollera att anläggningen och anslutna anordningar ger betryggande säkerhet mot person eller egendomsskada, innehavaren ska också fastställa tidsintervall för kontrollerna, dokumentera dem och ha dem tillgängliga för Elsäkerhetsverket. Fel och brister som upptäcks vid kontrollerna ska åtgärdas. - Arbete som utförs på eller i närheten av anläggningen sker på ett sådant sätt och utförs av, eller under ledning av, personer med sådana kunskaper och färdigheter att betryggande säkerhet ges mot person eller egendomsskada. För att uppnå detta ska innehavaren tillhandahålla nödvändig information till dem som arbetar på eller i närheten av anläggningen. - Innehavaren ska också utan dröjsmål anmäla olyckor och tillbud till Elsäkerhetsverket, om innehavaren är ägare till nätkoncession eller en starkströmsanläggning för järnvägs-, spårvägs-, tunnelbane-, eller trådbussdrift. - Innehavaren ansvarar för att se till att det finns varselmärkning vid anläggningen som varnar och informerar om el-riskerna. - Om det finns system- eller skyddsjordtag i innehavarens anläggning, ska de också kontrollmätas och mätningarna dokumenteras. Arbetsgivare - Arbetsgivare är en person som leder verksamheten. Arbetsgivaren ansvarar bland annat för nödvändig säkerhet vid arbeten, och planerar arbeten med bedömning av elektriska risker som grund. - Arbetsgivaren ska ha en rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete och förvissa sig om att arbetstagare har rätt utbildning. Arbetsgivaransvar innebär att - säkerhetsåtgärderna grundas på en riskbedömning - se till att personalen har kunskap om innebörden och kon sekvenserna av faran - personalen har rätt och tillräcklig utbildning om de säker hetsåtgärder som är viktiga i förhållande till arbetsuppgifterna - det finns en elsäkerhetsplanering. I den ska ingå att utse personer som ska ha ansvar för att se till att säkerhetsåtgärder vidtas. Elinstallatör - En person som av Elsäkerhetsverket meddelats behörighet att i en angiven omfattning utföra elinstallationsarbete. Det finns flera nivåer på behörighet för elinstallationer. Ansvaret är personligt, ett företag kan inte inneha behörighet. Elinstallatörsansvar innebär att - yrkesmannen som utför installationsarbete under hans överinseende har tillräckliga kunskaper för att kunna utföra installationsarbetet - installationsarbetet har kontrollerats i betryggande omfattning - yrkesmannen utför installationsarbetet inom reglerna för anställningsförhållande, alltså beakta reglerna för in- och utlåning av montörer. Yrkesman - Det finns inga formella krav på den som elinstallatörsförordningen kallar yrkesman. Det är elinstallatörens ansvar att se till att yrkesmannen har den kompetens som krävs för att utföra arbetet. Elinstallatören avgör vilka som får arbeta under hans överinseende. Kompetenskravet är beroende av hur komplext arbetet är. Yrkesman behöver alltså inte innebära en yrkesutbildad elektriker. Användare av elmateriel Ansvar vid användning av elmateriel innebär att den elektriska materiel man använder är säker för användning den elektriska materielen används på avsett sätt, så att det inte uppstår säkerhetsrisker, och att materielen underhålls och förvaras på rätt sätt vid tillverkning, import, upplåtelse, försäljning eller överlåtelse på annat sätt och installation av elektrisk materiel, materielen uppfyller gällande säkerhetskrav. Arbeten som inte kräver behörighet Endast elinstallationsarbeten i starkströmsanläggningar och anordningar som är anslutna till en sådan kräver elinstallatörsbehörighet. Normala skötselåtgärder som säkringsbyten, manövrering av frånskiljare och brytare, återställning av skyddsanordningar är inte behörighetskrävande arbeten. Man får alltså utföra, reparera och ändra CE-märkt elektrisk materiel utan krav på behörighet, exempelvis belysningsarmaturer och kopplingsutrustningar. Den som utför sådana elinstallationer är själv ansvarig för att kontrollera sitt arbete och se till att materielen man använder uppfyller gällande säkerhetskrav. I yrkesmässig verksamhet är det arbetsgivaren som avgör vem som är lämplig att utföra sådana arbeten med elektrisk materiel. Flera elinstallatörer i samma företag När det finns flera behöriga elinstallatörer i ett företag ska det för varje arbete vara klarlagt på vems behörighet arbetet ska utföras. Övningsuppgift Elsäkerhetsverket gör ibland arbetsplatskontroller på Banverkets anläggningar. Vilka är de 4 frågor – som är mycket viktiga förvar och en att kunna svara på? Svar: Vad heter din elinstallatör? Vilken arbetsmetod är planerad och används för detta jobb? Vem är utsedd att kontrollera arbetet? Vem är er elsäkerhetsansvarige? 5

Övningsuppgifter Svar: Instruerad person (lokförare, tkl etc..) Fackkunnig Vilken kompetens ska en person ha för att manövrera frånskiljare i BV Kontaktledningsanläggningar? ...och för att manövrera frånskiljare i ett högspänningsställverk? Svar: Vem är elarbetsansvarig? Vilken arbetsmetod använder ni i detta arbete? Vem är installatör för detta arbete? Vem utför kontrollen? Elsäkerhetsverket gör ibland arbetsplatskontroller på Banverkets anläggningar. Vilka är de 4 frågor – som är mycket viktiga för var och en att kunna svara på? 6

Fördelning av elolycksfall 1997–2009 Tillbud och lyckor under 2009 Vi hade under 2009 två olyckor med klättring på järnvägsvagn. Den ena (Uddevalla) med dödlig utgång, den andra (Gällivare) vet vi inte då personen fördes till sitt hemland Tyskland. I båda fallen handlar det om ungdomar. Samtliga olyckor och tillbud till olycka på Statens spåranläggningar skall undersökas av Banverket enligt BVF 1906. Undersökningsansvarig ska se till att detta sker. 7 7

Skadade och döda i elolyckor 1937–2009 Några exempel på händelser (fullständiga rapporter bifogade som bilagor till materialet) Händelsebeskrivningar Elolycka – Rotebro – Upplands Väsby 2009-05-12 klockan 22.30-2009-05-13 klockan 14.00 2009-05-12 klockan 21.26 Privat person i bil kör via viadukt över spårområdet ner kontaktledningen på spår N1 och N2. 2009-05-12 Cirka klockan 22.30 felavhjälpare anländer för att påbörja återställning av den havererade kontaktledningen över spår N1 och N2. Jordningsverktyg anbringas på avsedda platser. 2009-05-13 klockan 07.15 Personalbyte av felavhjälpare genomförs. Tillträdande arbetslaget fortsätter arbetet med att återställa kontaktledningen efter nattens olycka. Obehörig person/personer går in i spårområdet vid signal 41 och avlägsnar anbringat jordningsverktyg och klipper av linan cirka 1,5 meter från klämman som ansluts i kontaktledningen. Den avklippta linan med kontaktledningsklämma lämnas på platsen. Isolerstång som används vid anbringade och avlägsnade av jordningsverktyg försvinner från platsen. Av snittet på det avklippta jordningsverktyget tyder det på att den/dom som klippte av jordningsverktyget har använt sig av ett verktyg som klarar att klippa av dimensionen på jordningsverktyget. Teknikerna som jobbade med felavhjälpningen hade normalt ett extra jordningsverktyg anbringat men då teknikerna skulle flytta på sig hade man avlägsnat det extra jordningsverktyget. 2009-05-13 klockan 14.00 Eltekniker i liftkorg kommer åt kontaktledningen med axeln och får en stöt av inducerad spänning och ramlar ihop i liftkorgen. Olyckan polisanmäld, polisen valde att lägga ner förundersökningen då dom bedömde att något brott inte begåtts. Slutsats Jordningsverktyg saboterat (avklippt). Tillse att anbringat jordningsverktyg övervakas. 2. 2009-05-23 Norrköping, Tillbud till elolycka Klockan 20.36 beviljade fjärrtågklareraren tillsyningsmannen för e-arbete startillstånd för arbetet mellan signal 270 och 112, med hinderfrihet i växlarna 450, 449, 491, 494, 567, 568, 571 och 573. I samband med begäran av e-arbete klargjorde spårentreprenören vilka spår som skulle beröras av arbetet: 3B, 4B, 5B, 6B, 7, 8 och 9. I uppräkningen nämndes inte att spåren 3A och 4A ingick i arbetsområdet, och dessa uppgifter saknades även i den beviljade BUP:en. Fjärrtågklareraren nämnde att ett arbetsfordon skulle åka från Norrköping mot Fiskeby men att färden inte skulle påverka arbetsområdet. Uppdraget var att bygga bort farliga punkter i anläggningen. Cirka klockan 20.38 ringde den kopplingsansvarige till eldriftledaren i Norrköping och begärde att få frånskiljare B2 och D4 i läge öppna. Eldriftledaren utförde de begärda kopplingarna. Arbetet med ombyggnaden påbörjades när spårentreprenören hade utfört de nödvändiga skyddsåtgärderna, som att placera jordningsverktyg på de avsedda platserna. Slutsats 3. 2009-07-10 Gällivare, Elolycka En grupp privatpersoner uppehöll sig i järnvägsområdet i närheten av järnvägsstationen i Gällivare, troligen i väntan på tåget mot Östersund. Enligt tidtabell skulle det avgå klockan 06.50 från Gällivare järnvägsstation. I gruppen ingick ett relativt stort antal ungdomar samt ledare. På spår 6 stod tre vagnar uppställda under spänningsförande kontaktledning. Vagnarna som stod uppställda var från söder mot norrut räknat: En öppen vagn med nedfällda vagnsidor, en QBXvagn (vagn för transport av ballast till spårområdet) och en öppen vagn utan vagnsidor. En av ungdomarna klättrade troligen upp på QBX-vagnen och kom i kontakt med den spänningsförande kontaktledningen, varvid personen ramlade ner mellan spår 5 och 6. Det som styrker uppgifterna om att personen klättrat upp på vagnen är de märken som fanns på vagnen samt de märken som identifierades på kontaktledningen där vagnen stod uppställd. I samband med olyckan intog linjebrytaren för kontaktledningen spontant läge från. Det inträffade klockan 01.58. Klockan 02.04 ringer SOS bandriftledaren på driftledningscentralen i Boden och ville ta hand om en person som låg vid spåret. Larmet till SOS hade kommit från en privatperson som larmade om en person liggande i spåret. Slutsats. Tåg 8794 körde in på spår 3A som var spänningslöst på grund av arbete på kontaktledningen. När X begärde hinderfrihetspunkt i växeln angav Y inte tillräckligt tydligt vilket läge växeln skulle ha. Spår 3A saknades på den beviljade S2-blanketten för e arbete och i den beviljade BUP:en. Växlarna var inte klovade i det läge som var avsett med hinderfrihetspunkt i växlarna. Fjärrtågklareraren var ensam om att driftleda tåg och andra förekommande anordningar inom Norrköpings driftledningsområde. Fjärrtågklareraren hade vid tidpunkten för olyckan ovanligt mycket att göra. Växlar som är begärda med hinderfrihetspunkt ska klovas. Fjärrtågklarerarna bör inte arbeta på egen hand. Om fjärrtågklarerarna ska arbeta ensamma även i fortsättningen bör de få en översikt över övervakningsområdet och möjlighet att utföra alla manövrar från en arbetsplats. Avstämningsmöten där de begärda arbetena stäms av med inkomna driftorder för att säkerställa att de begärda begränsningspunkterna är relevanta. Dessa möten bör genomföras minst en gång i veckan. 4. 2009-08-08 Luleå Elolycka Det utfördes arbete med byte av växlar, vilket ingår i ombyggnadsarbete av Luleå malmbangård etapp 3. Ombyggnadsarbetet startade 2009-08-07 klockan 21.00 och var planerat att pågå till 2009-08-10 klockan 13.00. 2009-08-08 klockan 06.20 krävdes stora maskiner för lyft av växlar. Ansvarig tillsyningsman granskade SOS plan och dess begränsningspunkter för E-skydd. Begränsningspunkterna var signalerna 1/1, 3/1, 7/1 och 9Ha 2. Han stämde av dessa med lokaltågklareraren. Tillsyningsmannen ringde eldriftledaren i Boden och begärde att frånskiljare M22 skulle vara i läge öppen. Efter bekräftelse från eldriftledaren spänningsprovades och arbetsplatsjordades kontaktledningen. Cirka klockan 06.25 begärde lokföraren till blivande tåg 9104 att få komma från lokstallet till spår m5 och begäran beviljades av lokaltågklareraren. Ungefär klockan 06.30 passerade loket signal 7/1 och el-överbryggningen inträffade. Slutsats Begränsningspunkter för E-skydd var ej tydliggjorda för lokaltågklareraren. E-skyddets begränsningspunkter saknades i arbetsplanen. Växlingsrörelse till blivande tåg 9104 förde in spänning på frånkopplat och arbetsjordat område. Det var oklart för lokaltågklareraren att kontaktledningen var frånkopplad och arbetsjordad. När E-skydd används ska begränsningspunkterna finnas med i arbetsplanen. 5. ÅRE Onsdagen den 2009-09-16 klockan 09.43 En trefasig 10 kilovolt hjälpkraftledning blev oavsiktligt spänningssatt. Lastfrånskiljare LF-BL1 i Åre gick från öppet till slutet läge, det har inte gått att fastställa orsaken. Hjälpkraftledningen och kontaktledningen mellan Åre och Undersåker frånkopplades i samband med att Svenska Kraftnät skulle dra ledningar tvärs över Banverkets spår. Efter en dryg timme upptäckte Banverkets kopplingsansvarige att vägförsignalerna på den frånkopplade sträckan lyste, vilket de inte skulle göra om hjälpkraften var frånkopplad. När han kontaktade driftledningscentralen i Ånge kunde eldriftledaren se att hjälpkraftbrytaren LF-BL1 gått i slutet läge sexton minuter och fjorton sekunder efter öppenmanövern. Ledningen hade alltså varit spänningssatt i mer än femtio minuter innan detta upptäcktes. Bandriftledaren öppnade LF-BL1 igen som sedan låg öppen tills arbetspasset var slut. Slutsats Arbetsformen frånkopplad men ojordad ledning/anläggning är olämplig. Om arbetet kräver att en anläggningsdel frånkopplas bör den också arbetsplatsjordas. Detta arbetssätt bör diskuteras vid repetitionsutbildningar under 2010. 6. 2009-09-30 Uddevalla, elolycka En obehörig person klättrade upp på ett växlingslok och förolyckades efter att ha utsatts för strömgenomgång från kontaktledningen. Personen hade för avsikt att bli fotograferad av en kamrat som befann sig på plattformen mellan spår 2 och 3. De två passerade obehörigt flera tågspår för att ta sig till platsen där loket stod. Ett flertal vagnar, däribland ett klättringsvänligt växlingslok, stod uppställda under spänningsförande kontaktledningar. Slutsats Personerna har obehörigt beträtt spårområdet. Den ene har också obehörigt klättrat upp på ett lok. Han har då passerat skyltar med varningstexten ”Livsfarlig ledning över spåren”. Det finns inga övriga barriärer att fysiskt hindra en person som vill klättra upp på ett fordon. Denna händelse fick den värsta konsekvensen av alla, en pojke avliden. 7. Lördag 2008-12-13 klockan 15.17. Privatperson allvarligt skadad vid kontakt med Banverkets kontaktledning Västerås Central spår 1b. Tågsätt tillhörande Värmlandståg stod tillfälligt uppställda på spår 1b i Västerås. Med anledning av att tåget stod under spänningsförande kontaktledning hade Värmlandståg personal som gick vakt med avsikt att förhindra klättring på vagnarna. Klockan 15.17 kommer en privatperson från spår 2 och klättrar upp på första vagnen efter lok, privat personen brännskadas allvarligt. Slutsats: Utredaren har ej identifierat några orsaker som Banverket eller Värmlandståg genomfört som kan ha haft en bidragande orsak till olyckan. 8 8

Risker med El 9 3. Risker med el Skador vid en elolycka Det är allvarligare än vad många tror att få ström genom kroppen. Strömmen kan bl.a. leda till muskelkramp och vätskeförlust. När du får ström i dig fungerar kroppen som en ledare. Alla vävnader i kroppen har olika förmåga att leda ström. Om strömmen passerar hjärtat är risken stor för allvarliga skador. Nerver, muskler och blodådror har hög ledningsförmåga medan senor, fettvävnader och brosk har låg ledningsförmåga. I vävnader med låg ledningsförmåga blir värmeutvecklingen högre. Strömmen kan leda till muskelkramp, vätskeförlust, påverka hjärtrytmen och ge skador på nervbanor. Hur stor kan skadan bli? Skadornas omfattning påverkas av strömstyrkan och varaktigheten av strömgenomgången, kroppens ledningsförmåga och strömmens väg genom kroppen. Vid ljusbågsolyckor, orsakade av till exempel kortslutning, uppkommer skador genom elströmmens verkan genom strålning från ljusbågen, genom direkt tryckverkan eller i form av losslitna delar. Strålningen från ljusbågar orsakar brännskador och bländning. Uppsök alltid sjukvård efter: • ström genom kroppen (risk för hjärtflimmer) • verkan av ljusbåge • medvetslöshet • brännskador • domning eller kramper • verkan av blixtnedslag. ! Tänk på att biverkningar kan visa sig långt senare Anmälan av elolycka Man ska anmäla alla elolyckor eller tillbud. För att Elsäkerhetsverket ska kunna följa elolycksfallsutvecklingen är det viktigt att verket får kännedom om inträffade händelser. Anmälningarna bidrar med en ökad kunskap om risker med elektrisk ström och hur liknande händelser kan förebyggas. De elolyckor och tillbud som anmäls till verket hanteras i en olycksfallsdatabas. Anmäl elolycka! Alla arbetsplatsolyckor ska anmälas till Arbetsmiljöverket. Olyckor som medfört dödsfall eller allvarlig personskada, eller samtidigt drabbat flera arbetstagare ska omedelbart anmälas till Arbetsmiljöverket. Det gäller även tillbud som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa. Enligt starkströmsförordningen (2009:22) ska den som är innehavare av en nätkoncession eller en starkströmsanläggning för järnvägs-, spårvägs-, tunnelbane- eller trådbussdrift utan dröjsmål till Elsäkerhetsverket anmäla olycksfall i den egna starkströmsanläggningen som inträffat på grund av el samt allvarliga tillbud till sådana olycksfall. Det kan vara olika rutiner i företagen om hur olyckor och tillbud rapporteras, men rutiner måste finnas. källa: Elsäkerhetsverket ! Hantering av stegar och andra långa föremål under en kontaktledning kan innebära stor risk. Stegar som är längre än 2 m får inte vara ledande och ska ha en varningsskylt om elfaran (blixtpil). ! De allra flesta elolycksfall som drabbar fackmän beror på att regelverket inte har följts. Du riskerar inte bara ditt eget liv utan även andras liv om du medvetet eller omedvetet bryter mot reglerna. ! Använd flamsäkra och ljusbågstestade arbetskläder och hjälmar. ? Har du deltagit i utbildningen ”Första hjälpen/Hjärt-lungräddning med vägledning vid elskada”? Detta är mycket viktigt för den som deltar ielektriskt arbete. Kontrollera även att dina arbetskamrater har denna utbildning. ! Varje arbetsgivare ska ha rutiner för att anmäla elolyckor och tillbud till Elsäkerhetsverket och anläggningsinnehavaren. Övningsuppgift Hur bör du agera om: 1. du bevittnar en olycka där en person blir utsatt för ljusbåge? 2. du har för avsikt att gå in i ett ställverk där det brunnit? Svar: 1. Ta inte i personen, för du kan riskera att själv få strömgenomgång. Använd isolerande material, se till att anläggningen blir spänningslös genom nödstopp, ring 112. 2. Om det luktar starkt av annat än brand, gå inte in, Vädra ut ställverksutrymmet, det kan behövas timmar om det handlar om t ex omriktare med elektrolytkondesnsatorer som brunnit, de avger en gas som är skadlig att andas. För att få bedriva arbete där det finns en elektrisk risk krävs att personalen har kunskaper i första hjälpen. Alla företag utbildar inte samtliga medarbetare, det kräver bättre koll vid planering av personalen. Om olyckan ändå är framme 1. Bryt strömkretsen 2. Larma och se till att den skadade kommer till läkare så fort som möjligt 3. Ta hand om den skadade i väntan på ambulans, ge första hjälpen (vid behov hjärt- och lungräddning) 4. Berätta alltid för läkaren att det handlar om en elolycka! Enligt Arbesmiljöverkets föreskrift AFS 1999:07: Kunskaper i fsta hj舁pen 6 ァ Med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och de särskilda risker som finns skall det finnas tillräckligt antal personer, som kan ge första hjälpen, tillgängliga på arbetsstället. Åtgärder skall vidtas för att kunskaper och färdigheter i första hjälpen 9

Arbetsprocess arbetsbegäran och driftorder Hantering av arbetsbegäran och driftorder Tio arbetsdagar innan arbetet ska påbörjas • Arbetsbegäran ska ha kommit in till driftledningscentralen senast 10 arbetsdagar före arbetet ska påbörjas. Entreprenören ska få ett svar på arbetsbegäran inom tre arbetsdagar. • Senast tre arbetsdagar efter att en arbetsbegäran inkommit till driftledningscentralen ska den eldriftansvarige meddela arbetsledningen om arbetsbegäran har beviljats eller inte. Om arbetsbegäran är ofullständig eller felaktig avslås den. Avstämning mot BUP-planering • När frånkopplingen planerats ska kontroll göras så att det spänningslösa området ryms inom det BUP-planerade arbetsområdet, såväl geografiskt som tidsmässigt. Planering av kopplingsåtgärder • När en arbetsbegäran har granskats och blivit godkänd ska frånkopplingen planeras av en eldriftledare eller annan person med elkompetens. • Den som planerar frånkopplingen ska ha fått en skriftlig delegering för detta från den eldriftansvarige. Personen ska också ha kunskap i att läsa kopplings- och gruppscheman för kontaktledningsanläggningen. • Frånkopplingen får även planeras genom simulering i GELD. Beteckningar för de frånskiljare som ska vara öppna och blockerade ska antecknas på arbetsbegäran. Detta gäller även information om vilka sträckor och spår som då blir spänningslösa. Arbetsbegäran som avslås • En avslagen arbetsbegäran sänds till avsändaren med en förklaring samt med uppmaningen att kontakta den som beställt arbetet för att få en ny BUP-planering. Arbetsbegäran som beviljas • När arbetsbegäran kontrollerats mot BUP-planeringen och inga felaktigheter kan konstateras ska den beviljas. • En beviljad arbetsbegäran innebär ingen garanti för att arbetet kommer att kunna utföras under den tidsperiod som anges i arbetsbegäran. Tiden för arbetet kan behöva justeras i samband med att driftordern upprättas. Beviljad arbetsbegäran ska lämnas till den som ska upprätta driftordern för det aktuella driftledningsområdet. Upprätta driftorder • Under arbetet med att upprätta driftordern kommer kopplingar, gränspunkter med mera att behöva stämmas av med den kopplingsansvariga för arbetet. Entreprenören ska vara behjälplig med detta. • En färdig driftorder för arbetet ska ha kommit till entreprenören och elsäkerhetsfunktionärer minst 3 arbetsdagar före arbete påbörjas. Arbetsbegäran skickas in Avstämning mot BUP-planering (beviljas) Driftorder distribueras minst 3 dagar före arbetets början. Ej beviljad arbetsbegäran återsänds till avsändaren med en förklaring på vad som inte var korrekt i fyllt. Arbetsbegäran korrigeras, skickas in igen Ny avstämning mot BUP. (beviljas) Driftorder distribueras minst 3 dagar före arbetes början. 10

Arbetsprocess planering för arbeten BVF 1921 Kap 6.1.3 Arbetsmetoden Arbete utan spänning innebär att arbetet sker med spänningslös anläggning och utförs efter att alla åtgärder vidtagits för att förebygga elektrisk fara. Arbetsprocessen för val av arbetsmetod Arbetsledningen utser elarbetsansvarig Arbetsledningen gör en riskbedömning tillsammans med den elarbetsansvarige Arbetsledningen bestämmer arbetsmetod tillsammans med den elarbetsansvarige Arbetsledningen upprättar en arbetsbegäran om valet av arbetsmetod blir AUS eller AMS Arbetsledningen ger instruktioner och planeringsunderlag till den elarbetsansvarige om valet av arbetsmetod är ANS, då arbetsbegäran inte behöver upprättas. 11

Arbetsprocess - arbete nära spänning 12

Säkerhetsåtgärder vid arbete nära spänning • Skyddsavskärmning • Skyddsavspärrning • Spärrning av liftkorg • Bevakning • Övervakning Detta kommer som en övningsuppgift i en senare bild. Så gå bara genom det. • Skyddsavskärmning • Skyddsavspärrning • Spärrning av liftkorg • Bevakning • Övervakning 13

Övningsuppgifter (använd BVF1921) 1. Elsäkerhetsplanering berör flera funktioner som utför sin egen del av planeringen. Ange några av dessa funktioner. Svar: Arbetsledaren, eldriftansvarig, kopplingsansvarig, kopplingsbiträde, elarbetsansvarig... 2. Arbetsledningen ska i sin planering: Svar: Utse elarbetsansvarig Göra inledande elsäkerhetsplanering tillsammans med den elarbetsansvarige Dokumentera riskbedömning och elsäkerhetsplanering Se till att det finns tillräckligt med tid för den elarbetsansvariges detaljplanering Samordna elsäkerhetsåtgärderna med eventuella angränsande arbeten Upprätta arbetsbegäran och skicka den till den eldriftansvarige Övningsuppgifter. 1. Elsäkerhetsplanering berör flera funktioner som utför sin egen del av planeringen. Ange några av dessa funktioner. Svar: Arbetsledaren, eldriftansvarig, kopplingsansvarig, kopplingsbiträde, elarbetsansvarig... 2. Arbetsledningen ska i sin planering: Svar: Utse elarbetsansvarig Göra inledande elsäkerhetsplanering tillsammans med den elarbetsansvariga Se till att det finns tillräckligt med tid för den elarbetsansvariges detaljplanering Samordna elsäkerhetsåtgärderna med eventuella angränsande arbeten Upprätta arbetsbegäran och skicka den till den eldriftansvarige 14

Övningsuppgifter 1. Enligt ESA ska arbetsbegäran lämnas in oavsett arbetsmetod. Vad gäller enligt BVF 1921 för arbeten på Banverkets kontaktlednings- och tågvärmeanläggningar med avseende på de tre arbetsmetoderna Arbete med spänning, Arbete nära spänning och Arbete utan spänning? Svar: Vid arbete nära spänning ska arbetsbegäran inte upprättas. 2. Ge exempel på elsäkerhetsåtgärder vid Arbete nära spänning. Svar: Skyddsavskärmning, skyddsavspärrning, spärrning av liftkorg, bevakning, övervakning 3. Vad skiljer övervakning från bevakning? Övningsuppgifter planering arbete nära spänning 1. Enligt ESA ska arbetsbegäran lämnas in oavsett arbetsmetod. Vad gäller enligt BVF 1921 för arbeten på Banverkets kontaktlednings- och tågvärmeanläggningar med avseende på de tre arbetsmetoderna Arbete med spänning, Arbete nära spänning och Arbete utan spänning? Svar: BVF 1921:5.1 Vid arbetsmetoderna Arbete utan spänning och Arbete med spänning ska arbetsbegäran upprättas, inte vid Arbete nära spänning på Banverkets kontaktlednings- och tågvärmeanläggningar. 2. Ge exempel på elsäkerhetsåtgärder vid Arbete nära spänning. Svar: Skyddsavskärmning, skyddsavspärrning, spärrning av liftkorg, bevakning, övervakning 3. Vad skiljer övervakning från bevakning? Svar: Vid bevakning ska man hålla uppsikt över flera arbetares belägenhet i förhållande till spänningssatta delar. Vid övervakning har man noggrann uppmärksamhet på en person vid ett arbete nära spänning som i sin helhet får ta max 5 minuter att genomföra. 8.3.1 Bevakning Bevakning är en elsäkerhetsåtgärd som innebär att den elarbetsansvarige ger någon i uppdrag att hålla uppsikt över arbetarnas belägenhet med hänsyn till spänningssatta anläggningsdelar och vid behov varna arbetarna. Den som utför bevakning får delta i arbetet under förutsättning att detta kan ske utan att det går ut över bevakningsuppdraget. Den elarbetsansvarige ska instruera arbetarna och bevakaren om • hur arbetet ska utföras • det fastställda säkerhetsavståndet • uppsatta skyddsavskärmningar • arbetsplatsens avgränsning mot spänningssatta anläggningsdelar • hur anläggningen kan göras spänningslös. 8.3.2 Övervakning Övervakning är en elsäkerhetsåtgärd vid kortvarigt arbete som pågår högst 5 minuter. Åtgärden innebär att den elarbetsansvarige ger en person i uppdrag att uppmärksamt iaktta endast en arbetare som utför arbete nära spänning. Den som övervakar får inte samtidigt delta i arbetet eller utföra någon annan uppgift. Övervakningen får pågå högst 5 minuter åt gången. Kommentar: Övervakning är en elsäkerhetsåtgärd för att upprätthålla säkerhetsavståndet i de fall skyddsavskärmning inte går att anordna. Den elarbetsansvarige ska instruera arbetaren och den som ska övervaka arbetet om Den som övervakar ska omedelbart ingripa eller varna arbetaren om en farlig situation skulle uppstå. Svar: Vid bevakning ska man hålla uppsikt över flera arbetares belägenhet i förhållande till spänningssatta delar. Vid övervakning har man noggrann uppmärksamhet på en person vid ett arbete nära spänning som i sin helhet får ta max 5 minuter att genomföra. 15

Arbeten i Kontaktledningsstolpar och signaler Hur är det med reglerna när det gäller denna bilden? Det är förbjudet att klättra upp i kontaktledningsstolpar utan att någon av arbetsmetoderna Arbete utan spänning, Arbete med spänning eller Arbete nära spänning tillämpas. 3. Det finns undantag från denna regel. Ange ett par sådana arbeten. 1,6m Svar: Målningsarbeten, underhåll på signaler, högtalare etc. 1,4m 4. att undantagen ska gälla? Vilka är förutsättningarna för Arbeten i kontaktledningsstolpar och kontaktledningsbryggor. Det är förbjudet att klättra upp i kontaktledningsstolpar utan att någon av arbetsmetoderna Arbete utan spänning, Arbete med spänning eller Arbete nära spänning tillämpas. Övningsuppgifter Det finns undantag från denna regel. Ange ett par sådana arbeten. Svar: Arbeten där arbetare inte riskerar komma inom närområdet till en spänningssatt anläggningsdel. BVF1921: 11.1 Arbeten i kontaktledningsstolpar och kontaktledningsbryggor Det är förbjudet att klättra upp i kontaktledningsstolpar och kontaktledningsbryggor utan att någon av arbetsmetoderna Arbete utan spänning, Arbete med spänning eller Arbete nära spänning tillämpas. Detta gäller med undantag för vissa arbeten där arbetare inte riskerar att komma inom närområdet till en spänningssatt anläggningsdel. Undantagen gäller exempelvis målningsarbeten samt underhållsarbeten på signaler, högtalare och annan utrustning. Arbetsledningen ska för dessa arbeten i kontaktledningsstolpar och kontaktledningsbryggor se till att arbetarna är instruerade om elfaran och de lokala förhållanden som påverkar elsäkerheten. På bilden: spänningsförande del befinner sig 1.6m från signalens övre del. Men, det får vara en arbetare på max 1.6m för att kunna stå på den och arbeta utan att med huvudet nå närområdet. Då får arbetaren heller inte lyfta armar eller ha verktyg och andra föremål som kan komma innanför närområdet, dvs. ovanför arbetarens huvud. Svar: Att arbetare inte riskerar att komma inom närområdet 16

Övningsuppgift Normala skötselåtgärder får utföras med spänningssatt anläggning men utan att Arbete med spänning eller Arbete nära spänning tillämpas. – Vilken kompetens krävs för att få utföra normala skötselåtgärder? BVF 1921 kap 5.7 Normala skötselåtgärder På kontaktledningsanläggningar och tågvärmeanläggningar får normala skötselåtgärder utföras med spänningssatt anläggning om följande förutsättningar är uppfyllda: • Personalen ska vara instruerad för den aktuella skötselåtgärden. • Verktyg och utrustning som används ska vara godkända för den aktuella skötselåtgärden och underhållas enligt tillverkarens anvisningar. Kommentar: Normala skötselåtgärder kräver inte att någon av arbetsmetoderna Arbete nära spänning eller Arbete med spänning tillämpas. Följande arbeten betraktas som normala skötselåtgärder på en kontaktledningsanläggning eller tågvärmeanläggning: • byte av lampor på bangårdar med hjälp av specialverktyg • ishackning i tunnlar • byte av högspänningssäkringar i kontaktledningsstolpar • kontroll av isolatorer genom knackning • inmätning av fasta objekt mellan undersökningssektionen och lastprofilens gränslinje (FOMUL) med hjälp av särskilt iordningsställd mätningstralla • inmätning av kontakttrådens höjd med teleskopisk mätstav • inmätning av spårläget med lyft- och baxstång (LOB-stång) • uppmätning av vågbildningar med förslitningsmätning • kopplingar • mätningar och provningar. Svar: Personalen ska vara instruerad för den aktuella skötselåtgärden och verktyg samt utrustning som används ska vara godkända för den aktuella skötselåtgärden, och underhållna enligt tillverkarens anvisningar 17

Risker med plankorsningar Ej med i elevhäftet. En extra varning för arbeten i plankorsningar, som kan utgöra en risk att bommen kommer i kontakt med ledningen. 18

Arbeta med nedfällda bommar! Därför ska man alltid arbeta med bommarna nerfällda 19

Påkörd bom kan vara livsfarlig Staglinans jordpunkt Den här bommen är helt enligt reglerna byggd med avståndet. Men vid arbete med bommen kan man riskera att den kommer åt ledningen! Då står man väldigt olämpligt till vid nedre delen av bommen och håller i den. 20

Närområde och riskområde BVF 1921 Kap 5.4, 5.5 Närområde och riskområde Riskområde (mm) Närområde (mm) Lågspänningsanläggning (≤ 1 kV) Tågvärmeanläggning (1 kV) Kontaktledningsanläggning (≤ 30 kV) Ingen beröring 300 300 200 Det räcker att arbetare riskerar komma inom respektive område med kroppsdel, verktyg eller något annat föremål. ! En isolator får aldrig vidröras! Detta gäller även fasledare i kabelavslut. ! För kontaktledningsanläggningar med AT-system gäller samma riskområde och närområde som för BT-system, dvs. 400 respektive 1400 mm. 400 1400 21 21

5.4 Riskområde Riskområdet är det område kring en spänningssatt anläggningsdel inom vilket den isolationsnivå som ska förhindra elektrisk fara inte är säkerställd vid intrång i området utan särskilda skyddsåtgärder. Avståndet i luft från spänningssatta anläggningsdelar till riskområdets yttre gräns är 400 mm för kontaktledningsanläggningar med nominell spänning upp till och med 30 kV. Tågvärmeanläggningar, med nominell spänning 1 kV, har ett riskområde som sträcker sig 200 mm från spänningssatta anläggningsdelar. Dessa avstånd gäller från spänningssatta anläggningsdelar som inte är skyddade genom sitt utförande eller skyddsavskärmning enligt avsnitt 8.2.1. En isolator påverkar inte riskområdets utsträckning, men får ändå inte beröras eftersom dess yta kan vara spänningssatt. Detta gäller även fasledare i kabelavslut. 5.5 Närområde Närområdet är ett avgränsat område utanför riskområdet, se avsnitt 5.4. Avståndet i luft från spänningssatta anläggningsdelar till närområdets yttre gräns är 1400 mm för kontaktledningsanläggningar med nominell spänning upp till och med 30 kV. Tågvärmeanläggningar, med nominell spänning 1 kV, har ett närområde som sträcker sig 300 mm från spänningssatta anläggningsdelar. 22

Lågspänningsanläggningar Arbete enlig ESA installation –ISA: Spänningsskyddat arbetssätt – nytt begrepp Riskbedömning Riskanalys Riskreducering Arbete Med arbete enligt ISA avses varje form av arbete där det kan finnas en elektrisk fara. Det föreligger en elektrisk fara när en anläggning är spänningsförande eller genom en enkel åtgärd kan spänningssättas. Spänningsskyddat arbetssätt Spänningsskyddat arbetssätt innebär att genom bedömning och hantering av risker förhindra att arbetare inte vid något tillfälle riskerar att, med kroppsdel, oisolerade redskap eller oisolerade verktyg, komma i beröring med farlig spänning. För att inte riskera att utsättas för farlig spänning behövs det ofta utföras en kombination av olika säkerhetsåtgärder. Huvudregel vid spänningsskyddat arbetssätt är att arbete skall bedrivas på frånkopplad anläggning. Om frånkoppling inte är möjlig skall andra säkerhetsåtgärder vidtas genom avstånd och/ eller isolation. Riskbedömning • ligger till grund för planering av säkerhetsåtgärder • skall vara skriftlig • görs av arbetsgivaren eller av den som delegerats detta av arbetsgivaren. Vid riskbedömningen kan Checklista för spänningsskyddat arbetssätt användas. Den finns som en bilaga till ESA Installation – ISA 23

Övningsuppgifter Ge exempel på några kompletterande säkerhetsåtgärder Svar: avspärrning, transportvägar, god belysning etc. Om man upptäcker en oförutsedd risk under arbetets gång, vilka åtgärder skall då vidtas? Svar: Den delen av arbetet ska då avslutas och ny riskbedömning/riskanalys upprättas. Ge exempel på olika sätt att frånkoppla för att uppnå tillräckligt god säkerhet: Svar: Med frånskiljare med synlig brytställe eller lägesindikering, säkerhetsbrytare, dvärgbrytare/normsäkring, smältpatroner, utdragbar enhet, annan lätt kontrollerad metod. (ESA Installation ISA) Ge exempel på några kompletterande säkerhetsåtgärder Svar: Säkerhetsåtgärder (riskreducering) sid 9 i ESA Installation ISA: Innan arbetet påbörjas skall elarbetsansvarig komplettera säkerhetsåtgärder, t ex avspärrningsanordningar, transportvägar, god belysning. Om man upptäcker en oförutsedd risk under arbetets gång, vilka åtgärder skall då vidtas? Svar: Om något oförutsedd risk upptäcks under arbetets gång skall denna del av arbetet avbrytas och ny riskbedömning/riskanaöys upprättas. Ge exempel på olika sätt att frånkoppla för att uppnå tillräckligt god säkerhet: (ESA Inst ISA sid 11) Frånkoppling av anläggningsdel ska ske på sådant sätt att man förebygger strömtillförsel från alla håll (t ex när det finns flera elkopplare). Ex på sådana anläggningar kan vara reservkraft, batteri/UPS-anläggningar, solceller, vindkraft. Svar: Med frånskiljare eller med lastfrånskiljare som har synliga brytställen. Om frånskiljare eller lastfrånskiljare saknar synliga brytställen måste det finnas tillförlitlig lägesindikering. Med säkerhetsbrytare. Med dvärgbrytare/normsäkring. Genom avlägsnande av smältpatroner. Med utdragbara enheter placerade i frånskiljt läge. Med någon annan metod som är lätt att kontrollera med ögat. 24

Direkt utlösande orsak till elolycka 15%: Tekniskt fel som fanns vid första idrifttagning 25%: Tekniskt fel som tillkommit under användning 60%: Fel i skydds eller säkerhetsåtgärder vid arbete Statistik visar att ungefär var sjätte elolycka beror på att det är fel i anläggningen eller anslutna anordningar, fel som redan fanns vid första drifttagningen. Orsaker kan vara felaktig montering av materiel. I flera av olyckorna har installationsarbetet utförts av yrkesmän i yrkesmässig verksamhet. För att förebygga olyckor på grund av bristfälliga eller felaktiga installationer ska allt installationsarbete kontrolleras så långt det är praktiskt möjligt. (I betryggande omfattning). SEK Svensk Elstandard har under 2009 gett ut helt nya regler för kontroll före idrifttagning. Den väsentligaste skillnaden mot tidigare regler är att kontrollen nu måste dokumenteras, t.ex. ska provningsresultat redovisas. 25

Kontroll före idrifttagning Vanligaste orsaken till tekniska fel är att utsatta delar saknar förbindelse till skyddsjord eller så har skyddsledaren förväxlats med annan ledare, t ex fasledare. Vanligaste orsaken till tekniska fel är att utsatta delar saknar förbindelse till skyddsjord eller så har skyddsledaren förväxlats med annan ledare, t ex fasledare. 26

Kontroll före idrifttagning Kontroll före idrifttagning ska normalt utföras i följande tre steg Inspektion Provning Dokumentation Kontroll före idrifttagning ska utföras som ”dubbelkontroll”, det vill säga dels genom inspektion och då i första hand som okulär kontroll, dels genom provning som även innefattar att med lämpliga instrument kontrollera egenskaper som inte går att fastställa genom inspektion. Inspektion ska föregå provning och normalt göras med hela installationen spänningslös. Med inspektion avses en undersökning av elinstallationen med alla sinnen för att fastställa att den är riktigt utförd. Vid provning kan mätinstrument behöva användas för att fastställa att en elinstallation är ändamålsenlig. Dokumentation Som avslutning ska kontrollen dokumenteras. Dokumentationen ska omfatta en förteckning av vad som inspekterats och en förteckning över de kretsar som provats med tillhörande provningsresultat. Dokumentationen bör även innehålla en rekommendation om lämpligt tidsintervall till första periodiska kontroll. Om det finns ett eller flera allvarliga fel i installationen får den inte tas i drift förrän felet är avhjälpt eller att den felaktiga delen är skyddad mot tillkoppling. Även vid färdigställandet av utökningar eller ändringar av en befintlig installation ska kontrollen dokumenteras. Dokumentationen kan då innehålla rekommendationer om reparationer och förbättringar som kan vara lämpliga. Dokumentationen ska omfatta En förteckning av vad som inspekterats En förteckning av de kretsar som provats och tillhörande provningsresultat. Förteckningen av kretsens detaljer och provningsresultat ska kunna identifiera samtliga kretsar, inklusive tillhörande skyddsanordningar. Förteckningen ska också innehålla resultatet av tillämpliga provningar och mätningar. 27

Kom i håg! Uppställningsregler BVF 1921 Kap 5 Kom i håg! Uppställningsregler Övriga elsäkerhetsfrågor Uppställningsregler för arbetsmaskiner och andra järnvägsfordon. Uppställning av arbetsmaskiner och andra järnvägsfordon är tillåten under spänningsförande kontaktledning endast när den är under uppsikt. Fullständiga regler finns i BVF 922, kapitel 7. Att tänka på vid banarbeten Glöm inte att frånskilja växelvärmen för de växlar som berörs av ett arbete. Annars kan rälen få en spänning på upp till 115 V utan att detta indikeras. Växelvärmen kan frånskiljas genom att man tar ur säkringarna eller slår ifrån huvudbrytaren för aktuellt växelvärmeskåp. Tillfällig skyddsjordning vid banarbeten Tillfälliga skyddsledare ska anslutas till återledningen eller till en tillfälligt utlagd jordlina som är ansluten till S-rälen. Tillfälliga skyddsledare ska ha en area på minst 50 mm2 Cu. Tillfälliga jordlinor ska ha en area på minst 50 mm2 Cu om arbetsplatsen är högst 200 meter lång och en area på minst 120 mm2 om arbetsplatsens utsträckning är mer än 200 meter. Om återledningen används för tillfällig skyddsjordning gäller särskida regler som finns i BVF 1921. ! Maskinjordning är skyddsjord! Tillfällig driftjordning vid banarbeten Innan en driftjordpunkt får brytas ska S-rälen kopplas till återledningen med minst 3 st jordningsverktyg. Överkopplingslinor ska vara 50 mm2 Cu med längd max 22 meter och 70mm2 max 50 meter långa. Vid större avstånd än 50 meter krävs 130mm2. ! Överkopplingslinor är driftjordar. Fullständiga regler på skyddsjordning finns i BVF 510. Risk för kopparstölder Det är fortfarande stor risk för att driftjordar, jordar och andra kopparledare stjäls. Om driftjordsystemet är intakt till kraftförsörjningsanläggningar kan det innebära fara för person och egendom. Då kan särskild jordtagsmätning krävas. Om skyddsjordningar och driftjordar är stulna från övriga anläggningar som ställverk och kontaktledningsstolpar kan det också innebära en risk person och egendom vid fel i anläggningen. Kontakta arbetsledningen för vidare anmälan till anläggningsägare och polisanmälan om sabotage. 28

Arbeta på oregelbundna tider Att arbeta på oregelbundna tider är oundvikligt vid järnvägen. Tillgängligheten i spåret är sämre på dagtid, därför blir det mycket nattarbete för många. Ökad olycksrisk vid nattarbete De senaste åren har forskningen funnit allt fler samband mellan arbetsolyckor och sömnighet (sänkt vakenhet). Risken för felhandlingar och felmanövreringar ökar markant vid nattarbete. Extrema trötthetssymtom mot slutet av nattpassen är en uppenbar säkerhetsrisk. Kroppen är programmerad att vara vaken på den ljusa tiden på dygnet och återhämta sig genom sömn när det är mörkt. Särskilda risker föreligger för yrkesgrupper som nattetid har hand om säkerheten på arbetsplatsen. En trött hjärna reagerar långsammare och är sämre på att ta in nya fakta och uppgifter. Tröttheten underminerar förmågan att fatta beslut och ökar risken för felbeslut. Kopplingen mellan trötthet och olyckor har registrerats i en rad undersökningar: • Bland svenska lokförare har 2/3 någon gång nickat till vid nattkörning, jämfört med 1/6 vid dagkörning. • En rad laboratoriestudier visar att reaktionssnabbhet, räkneförmåga och problemlösande är klart försämrade under simulerat nattarbete. • De tydligaste effekterna på säkerheten syns i samband med singelolyckor i vägtrafiken. Risken för en singelolycka på motorväg är mer än 10 gånger högre hos bilförare på ”småtimmarna”. • Försämringen av reaktionsförmågan nattetid har jämförts med den som uppstår vid måttlig alkoholkonsumtion (0,05 procent alkohol i blodomloppet). Förmodligen är dagens uppfattning om trötthetens roll i olycksstatistiken avsevärt underskattad eftersom sänkt vakenhet är svår att påvisa objektivt. Den olycksdrabbade lär också undvika att spontant rapportera trötthet som olycksorsak eftersom olyckor på grund av trötthet bedöms på samma stränga sätt som olyckor på grund av alkoholkonsumtion. 29

Tack för visat intresse!