Ulf Ljungberg Folkhälsoenheten, Malmö stad ulf.ljungberg@malmo.se FÖREBYGGANDE ARBETE Ulf Ljungberg Folkhälsoenheten, Malmö stad ulf.ljungberg@malmo.se

Vad ska vi förebygga? Kriminalitet? Tonårsgraviditeter? Asocialitet? Skolmisslyckanden? Missbruk? Våld? Psykisk ohälsa? Fetma? Kanske ALLTIHOP?

LUGN! Det finns en teori som behandlar hur vi fattar livsstilsval Teorin om risk- och skyddsfaktorer

Vad är risk- och skyddsfaktorer? Attityder, förmågor, föreställningar, beteenden eller situationer som bedöms påverka uppkomsten av problem. Källa: En grund för att växa, Knut Sundell & Martin Forster

Exempel på skyddande faktorer Skola Tydliga normer/regler och förväntningar från vuxna Att uppmärksammas för positiva handlingar Att känna tillhörighet och anknytning Ett gott socialt och emotionellt klimat Höga förväntningar från vuxna Familj Tydliga normer och förväntningar från föräldrar Goda och kärleksfulla relationer God insyn i vad barnet gör utanför hemmet Individ Social och kognitiv kompetens Intelligens Skolframgång Välanpassade kompisar Risk- och skyddsfaktorer finns på olika nivåer: individen, familjen, kamrater, skolan, närsamhället och nationellt. Källa: En grund för att växa, Knut Sundell & Martin Forster samt Att främja barns och ungdomars utveckling av social och emotionell kompetens, Birgitta Kimber En grund för att växa, Knut Sundell & Martin Forster samt Att främja barns och ungdomars utveckling av social och emotionell kompetens, Birgitta Kimber

Exempel på riskfaktorer Samhället Tillgång till droger Lagar och normer Bostadsområde som präglas av kriminalitet, bostadsbrist, social utslagning etc. Skolan Otrivsel Låg kunskapsnivå Oordning Brist på struktur Låga förväntningar Familjen Missbruk inom familjen Brister i anknytning, uppfostran och tillsyn Familjkonflikter Tillåtande attityd (t ex föräldrar som bjuder) Individen/kamrater Tidigt och långvarigt asocialt beteende Koncentrationssvårigheter Misslyckande i skolan Skolk Kamrater som har problem Tidig debut och positiv attityd till t ex droger Under uppväxtåren utgör familjen den allra viktigaste risk- eller skyddsfaktorn. En god föräldraroll innebär framförallt att sätta gränser och att ha roligt och umgås med sina barn. Riskfaktorer under uppväxtåren är t.ex. antisociala vänner (vänner med problem) eller bristande kamratrelationer som gör att barn/unga att söker sig till kompisar som också är utanför. Skoltrivsel och skolklimat spelar också en betydande roll som antingen risk- eller skyddsfaktorer. På samhällsnivå lokalt, i närområdet, kan riskfaktorer handla om småbrott som inte åtgärdas, t.ex. cykelstölder, klotter och vandalism. Saker som visar att vuxna inte reagerar och som kan leda till en stor boendeomflyttning och färre vuxna som känner barnen. Positiva normer kring droger och kriminalitet kan uppstår i ungdomsgängen. På samhällsnivå nationellt kan det handla om lagar och normer som gynnar konsumtion av alkohol och droger. T.ex. låga priser och god tillgänglighet. Skyddsfaktorer är då god tillsyn enligt alkohollagen vad gäller utskänkningstillstånd, ökat pris och åldergränser vid köp. Observera att de flesta riskfaktorerna går att vända på och beskrivas som en skyddsfaktor. Ex. Skola - låga förväntningar, skyddsfaktorn är då höga förväntningar i skolan. Källa: En grund för att växa, Knut Sundell & Martin Forster samt Att främja barns och ungdomars utveckling av social och emotionell kompetens, Birgitta Kimber En grund för att växa, Knut Sundell & Martin Forster samt Att främja barns och ungdomars utveckling av social och emotionell kompetens, Birgitta Kimber

Årskonsumtion av ren alkohol hos elever i årskurs 9 Stockholms län 2002 Sundell 2003

Kombinationen av tre riskfaktorer % som har provat narkotika Sundell 2004

RISKFAKTORER Riskfaktorer Hawkins, Catalano et al, 2002 och droger Alkohol Brotts- lighet Tonårs- graviditet Skol-avhopp Våld Depression och ångest S AMHÄ L E God tillgång på droger God tillgång på vapen Liberala lagar och normer gällande droger, vapen, kriminalitet Massmedias presentation av våld Ofta bostadsbyten Desorganiserat närsamhälle (bostadsbrist, kriminalitet, social utslagning) Extrem fattigdom F AM I J Antisocialitet/missbruk inom familjen Brister i anknytning, uppfostran, tillsyn Familjekonflikter Föräldrar positiva till problembeteendet S K O Misslyckande i skolarbetet (högstadium) Dålig anknytning till skolan N D / K AMR Tidigt och långvarigt antisocialt beteende Alienerad, rebellisk, oppositionell Kamrater med problembeteendet Positiv attityd till problembeteendet Tidig debut med problembeteendet Konstitutionella (genetiska mm) faktorer Hawkins, Catalano et al, 2002

RISK- OCH SKYDDSFAKTORER Risk- och skyddsfaktorer i kamratgruppen Risk- och skyddsfaktorer i familjen Risk- och skyddsfaktorer i skolan Risk- och skyddsfaktorer i närmiljön Risk- och skyddsfaktorer i nationen Individuella risk- och skyddsfaktorer Bristande skolanpassning Tonårsgraviditet Drogbruk Psykisk ohälsa Kriminalitet STARKAST INDIVIDUELLA RISKFAKTORER: - Impulsiviet - Svårigheter att reglera och hantera känslor - Svårigheter att skapa och bibehålla goda relationer med jämnåriga och vuxna Brounstein et al, 2001 Greenberg , 2007

Traditionell ANT-undervisning Har liten eller ingen effekt på ungas beteenden Undantag 1: Majoritetsmissförstånd 12-13 Undantag 2: Harm Reduction Effekten kan till och med vara den motsatta Hur man som människa tror att man ska bete sig, dvs. upplevda normer i samhället, förklarar en stor del av hur människor handlar inkl. alkohol- och droganvändning. Det är svårt att påverka normer med hjälp av skolundervisning. Studier har visat att sådan undervisning i så fall skulle behöva öka ordentligt i omfattning. Undervisning om skadeverkningar till följd av alkohol, narkotika och tobak (ANT) tenderar alltså att ge små effekter på ungdomars bruk av dessa. Det verkar till och med vara så att individer som har den bästa kunskapen om alkoholens skadeverkningar använder mest alkohol. Det kan förklaras av att de som är intresserade av en viss drog är mer uppmärksamma på information om drogen. Två undantag: Att arbeta med barn i 12-13-årsåldern om ”majoritetsmissförståndet”. Majoritetsmissförståndet innebär att ungdomar i 12-13-årsåldern tenderar att överskatta normen för alkoholanvändning hos jämnåriga och anpassar sitt eget beteende till denna norm. De tror att andra är mer positiva till alkohol än de egentligen är. Därför är det viktigt att informera ungdomar om hur dryckesvanorna och attityderna till alkohol verkligen ser ut. Ungdomar kan också behöva kunskap om hur man hanterar de risker som är förbundna med alkohol. Utomlands finns flera framgångsrika studier av insatser där man lärt ungdomar att hantera risker som hänger ihop med berusningsdrickande. I Sverige saknas sådan erfarenhet. Det kan dock antas att den typen av undervisning i skolan är ett bra komplement till det förebyggande arbetet. Källa: Den svenska supen, Sven Andreasson (red) (se kapitel av Sven Bremberg) Bremberg 2001

Samband – nikotin och annat... Näst intill alla alkoholister är rökare. Nikotintillförsel ökar alkoholintaget. Nikotin ökar känsligheten i hjärnans belöningssystem. Nikotin försämrar impulskontrollen.

HAR PROVAT NARKOTIKA PROCENTUELL FÖRDELNING EFTER RÖKNING 18-ÅRINGAR LUND 2001 R Ö K E R C I G A R E T T E R

Åk 9, varit berusad, 2006 Ja Ej svar

Åk 9 pojkar, 2006 Hur många gånger har du använt narkotika det senaste halvåret Malmöelevers levnads- och drogvanor 2006

Mirakelmetoden - finns den?

Tillgångsbegränsning Den heter Tillgångsbegränsning

Kostnadseffektivitet alkoholprevention* Tillgångsbegränsning Pris 10 Monopol 8 Åldersgränser 8 Polis 5 Serverings- utbildning 5 Efterfrågebegränsning Folkhälsoarbete 4 Sjukvård (info) 3 Socialtjänst (info) 2 Skolinformation 2 Massmedie- kampanjer 2 *Sven Andreasson

FÖRÄLDRARS BJUDVANOR OCH UNGDOMARS ALKOHOLKONSUMTION 18-ÅRINGAR LUND 2001

Provar INTE narko- tika 3-årsperiod 5/6 1/3 Provarnarko- tika 1/6 75 % Slutar direkt, provar bara Efter 3 år har nästan alla ungdomar i denna grupp slutat. ----------- Vid dagligt bruk upp till 50% av denna grupp kvar i tungt missbruk. Alla ungdomar 2/3 Provar INTE narko- tika Ca 2% av alla ungdomar kvar i tungt missbruk. FD Thomas Lundqvist, LU

Tiden läker inte alla sår Tidiga Vuxen Barndom skolår Ungdomsår ålder Svagt socialt nätv. Kriminalitet Alkohol/droger Låg utbildning Arbetslöshet Dålig ekonomi Äktenskapsproblem Skilsmässa Psykisk ohälsa Tidig död Kriminalitet Alkohol/droger Låg skolmotivation Beteendeproblem Familjeproblem Kamratproblem Skolk Tidig sexuell debut Låg skolmotivation Beteendeproblem Familjeproblem Kamratproblem Beteendeproblem Familjeproblem Sundell 2005

Förebyggande insatser Stärka skyddsfaktorerna runt barn och ungdomar Minska antalet riskfaktorer Förebyggande arbete utgår från kunskap om risk- och skyddsfaktorer och är inriktade på att stärka skyddsfaktorerna och minska antalet riskfaktorer runt barn och unga. Risk- och skyddsfaktorerna är ofta är de desamma för olika typer av problem, exempelvis har graden av familjeanknytning betydelse för både ungdomars alkohol- och narkotikaanvändning, kriminalitet och skolk. Effektiva alkohol- och drogförebyggande insatser handlar ofta om att påverka viktiga risk- eller skyddsfaktorer som i sin tur har betydelse för att man som ung hamnar i problem med alkohol och andra droger. Källa: En grund för att växa, Knut Sundell & Martin Forster Den svenska supen, Sven Andreasson (red) (kapitel av Sven Bremberg)

Viktiga utgångspunkter Går hand i hand med skolans lärande kärnuppdrag. Kunskapsbaserade metoder ökar chansen att lyckas. Skolan – en pusselbit bland flera. I arbetet med att skapa ett gott skolklimat är det förebyggande arbetet och en prioritering av skolans lärande kärnuppdrag varandras förutsättningar. De kan samspela och förstärka varandra. Skolan kan alltså förvänta sig förbättringar i skolklimat och elevernas lärande genom att arbeta förebyggande. Kunskapen om vilka insatser som påverkar barn och ungas riskbeteende och stärker viktiga skyddsfaktorer har utvecklats genom forskning med kontroll- och jämförelsegrupper. Det innebär att man jämför olika utfall (t.ex. hälsoutfall) hos en skola som tagit del av en insats och en skola som inte tagit del av insatsen. I övrigt ska skolorna vara så lika som möjligt. På så sätt kan man urskilja de eventuella effekterna av en insats. Forskningen på detta områden har utvecklats mycket under de senaste tjugo åren. Viktigt att se det förebyggande arbetet i skolan som en pusselbit i ett större sammanhang. Utöver insatser i skolan behövs andra parallella insatser på olika nivåer i samhället. Skolan kan inte ensam lösa samhällets alla problem.

Vad menar vi med kunskaps- baserade metoder ? Teoribaserade Utvärderade i studier med interventions- och kontrollgrupp Studier publicerade i vetenskapliga tidskrifter Anpassade till svenska förhållanden

Effektiva metoder/program Teori om risk- och skyddsfaktorer Träningsmoment (t.ex. rollspel, hemövningar) Utbildning till dem som leder programmen Medel som säkerställer kvalitén, t.ex. en manual Källa: En grund för att växa, Knut Sundell & Martin Forster

Fyra hörnstenar Föräldrar I klassrummet Elevhälsan Fritiden Skolan har unika möjligheter Dagens forskning visar att traditionell, upplysande undervisning om alkohol, narkotika och tobak, så kallad ANT-undervisning, inte har de effekter på elevernas beteende som man förväntat sig. Att eleverna trivs och fungerar väl i skolan är däremot ett grundläggande skydd mot att utveckla problem och missbruk. Utöver betydelsen av ett gott skolklimat och en bra lärande miljö för eleverna, kan man tala om fyra hörnstenar i skolans arbete med att främja elevernas hälsa och förebygga att unga hamnar i riskfyllda situationer och utanförskap. Dessa fyra huvudområden är pedagogiska insatser i klassrummet, samarbete med föräldrarna, elevhälsan och fritiden. ”Skolans främsta möjlighet att påverka ungdomars alkohol- och drogkonsumtion ligger i att erbjuda en miljö som minskar risken för utagerande psykiska problem.” (Citat ur Den svenska supen, kapitel av Sven Bremberg s. 157)

Hörnsten 1 - Föräldrar Samarbete mellan skola och föräldrar Föräldrastödsprogram Under hörnsten 1 – föräldrar – bör dels vikten av ett gott samarbete mellan föräldrar och skola poängteras, dels de olika former av utvärderade kurser för föräldrar i form av föräldrastödsprogram som finns att tillgå idag.

Hörnsten 1 – Föräldrar Samarbete mellan skola och föräldrar Stärker skolklimatet och barnens studieprestationer Forskning visar att ett nära samarbete mellan skola och föräldrar har positiva effekter på barnens studieprestationerna och på hela skolans kvalitet. Också skolnärvaron ökar. Det viktiga är hur samarbetet mellan skola och föräldrar ser ut. Det ska utmärkas av ett kompanjonskap där föräldrar och skola tillsammans verkar för att barnen trivs och lyckas. CarolynWebster-Stratton beskriver på ett bra sätt hur ett sådant kompanjonskap kan etableras i boken ”Utveckla barns emotionella och sociala kompetens”.

Hörnsten 1 – Föräldrar Föräldrastödsprogram Värme och ramar Samspel och kommunikation Gränssättning kring alkohol och droger På föräldrastödskurser träffas föräldrar regelbundet i grupp och diskuterar och tränar vardagliga situationer i familjelivet. Ofta används rollspel och videosekvenser. Kurserna utgår från erfarenheterna i gruppen. Föräldrastödskurserna kan delas in i: samspelsprogram för de yngre barnen (2-12 år) och kommunikationsprogram för föräldrar till äldre barn och tonåringar (10-15 år). Kurserna riktar sig till alla föräldrar, inte bara till dem som har problem. För föräldrar till äldre barn (10-15 år) syftar programmen också ofta till att sätta gränser kring alkohol, narkotika och tobak. Föräldrar som deltar i strukturerade föräldrakurser blir säkrare och tryggare i föräldrarollen. Detta har i sin tur effekter på barnens psykiska hälsa. Det leder också till att barnen har större chans att klara sig bra i skolan. ÖPP skiljer sig lite från de övriga föräldrastödskurserna eftersom insatsen är betydligt mindre omfattande och fokus framförallt är att stärka föräldrarna i deras gränssättning kring alkohol och droger. Folkhälsoinstitutet har tidigare haft i uppdrag att samla in, analysera och sprida kunskap om hur föräldrastöd av olika slag kan utformas för att göra nytta. Resultatet finns att hitta i rapporten ”Ny verktyg för föräldrar – förslag till nya former av föräldrastöd” samt mer lättillgängligt i broschyren ”Nya möjligheter. Metoder för föräldrastöd från förskolan till tonåren” samt i barn- och ungdomsuppslagsverket på FHI: s hemsida. Källa: Nya möjligheter. Metoder för föräldrastöd från förskolan till tonåren

Hörnsten 2 - I klassrummet Lärarens ledarskap Socialt och emotionellt lärande Skolnärvaro Arbete mot mobbning Dessa fyra områden är viktiga att arbeta med under hörnsten 2 – I klassrummet.

Hörnsten 2 – I klassrummet Socialt och emotionellt lärande Känslohantering Problemlösning Samarbete Vänskap och relationer För att må bra och inte hamna i problem är det grundläggande att man fungerar bra tillsammans med andra, att man kan samarbeta och etablera relationer. Därför tjänar skolan på att inrätta en ”social läroplan”. Med ökande social och emotionell kompetens får barn bättre möjligheter att förstå, anpassa sig och påverka sin sociala omgivning på ett bra sätt. Det skyddar i sin tur mot bruk av alkohol och droger. Om skolan på ett systematiskt sätt arbetar med elevernas sociala och emotionella färdigheter kan det resultera i bättre studieprestationer, ett mjukare skolklimat och minskning av elevernas riskbeteenden. Denna typ av insatser övar också upp elevernas färdigheter i att motstå kamrattryck. Studier visar att ungdomar som har hög tilltro till den egna förmågan dricker mindre alkohol. Källa: Att göra det möjliga, Statens folkhälsoinstitut, 2006 Skolans mål och möjligheter, Terje Ogden Payton J, Wardlaw D, Graczyk P, Bloodworth M, Tompsett C, Weissberg R. Promoting social and emotional learing: guidelines for educators. Journal of School Health 2000;70: s. 179-185. Den svenska supen, Sven Andreasson (red), (se kapitel av Sven Bremberg) Payton J, Wardlaw D, Graczyk P, Bloodworth M, Tompsett C, Weissberg R. Promoting social and emotional learing: guidelines for educators. Journal of School Health 2000;70: s. 179-185.

Hörnsten 2 – I klassrummet Se skolk som en larmsignal ”När barnen faller ut från skolan, är vägen kort till äldre, antisociala och kriminella vänner.” Citat av David P. Farrington, kriminolog på Cambridge University Som sagt, skolk är en larmsignal för skolan. Elever som skolkar har ofta flera riskbeteenden: Trivs sämre i skolan Har sämre föräldrakontakt och kamratrelationer Är oftare mobbare och mobbade Har betydligt mer erfarenhet av alkohol och andra droger Har högre risk att bli kriminella Är oftare utsatta för brott I skolor där många skolkar, vilket är ett uttryck för låg skoltrivsel, är det både vanligt med utagerande problem och att ungdomar dricker mycket alkohol. Longitudinella studier visar att bristande skolframgång föregår en hög alkoholkonsumtion och inte tvärtom. Källa: Karlberg M, Sundell K. Skolk – Sund protest eller riskbeteende? Socialtjänstförvaltningen, Stockholms stad; 2004. FoU-rapport 2004:1. Den svenska supen, Sven Andreasson (red) (se kapitel av Sven Bremberg)

Hörnsten 2 – I klassrummet Insatser mot mobbning Förebyggande arbete Likabehandlingsplaner Det förebyggande arbetet mot mobbning bör vara skolövergripande och involvera all personal, elever och föräldrar. Olweus mobbningsförebyggande program är det program som visat sig vara mest effektivt för att motverka mobbning. Programmet griper in på alla nivåer i skolan och kan egentligen kallas för ett ”skolutvecklande” program. Det innehåller komponenter som att stärka lärarens ledarskapsförmåga och samarbete med föräldrar. Skolor uppmanas att upprätta likabehandlingsplaner enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever som trädde i kraft den 1 april 2006. Likabehandlingsplanerna ska bl. a innehålla en plan över förebyggande insatser som behövs på olika nivåer i verksamheten för att främja likabehandling. Det är i detta sammanhang viktigt att skolor får kännedom om insatser med gott forskningsstöd.

Hörnsten 3 - Elevhälsan Hälsa och lärande går hand i hand Motiverande samtal (MI) Samarbete mellan elevhälsan och den övriga pedagogiska verksamheten Elevhälsans personal har en viktig roll i arbetet med att skapa en trygg arbetsmiljö i skolan. Propositionen om elevhälsans arbete, ”Hälsa, lärande och trygghet”, som antogs av riksdagen år 2000, markerar särskilt värdet av att elevhälsans kunskaper om elevernas hälsoläge och skoltrivsel integreras med den övriga pedagogiska verksamheten. Hälsosamtalet Hälsosamtalet kan utvecklas och också användas i förebyggande syfte. Folkhälsoinstitutet arbetar idag med att ta fram ett gemensamt frågebatteri och system för uppföljning som skolsköterskor landet runt ska kunna använda sig av. På så sätt kommer vi kunna få bra hälsostatistik framöver. Arbeten med att samla in statistik från hälsosamtalen har redan påbörjats på flera håll. T.ex. i Västernorrlands län som utgjort förlaga till det nationella systemet. Motiverande samtal Elevhälsans personal kan med fördel använda sig av Motiverande samtal som metod. Dels när skolsköterskan genomför hälsosamtal men även i andra situationer. Metoden passar också att användas av lärare och annan skolpersonal. Motiverande samtal är en lyssnande, målinriktad, klientcentrerad rådgivningsstil som har som mål att hjälpa eleven att utforska och lösa ambivalens i förhållande till en förändring och komma med egna tankar, synpunkter och lösningar på sina problem. Metoden, som visat sig vara mycket användbar, hjälper eleverna att ta steg i konstruktiv riktning när det gäller en rad hälsoproblem. Källa: Verktygslåda för skolbaserad prevention. Kunskapsbaserade metoder och program som sprids inom regeringsuppdraget Skolan förebygger. Statens folkhälsoinstitut, 2006. Att göra det möjliga. Statens folkhälsoinstitut, 2006.

Hörnsten 4 - Fritiden Fritidsaktiviteter med struktur där barn och ungdomar får utveckla ett intresse tillsammans med trygga kompisar Studier visar att fritidsgårdar riskerar att attrahera ungdomar med normbrytande beteenden och med dåliga relationer till föräldrar eller skola. På fritidsgårdar där det samlas många ungdomar med problem är risken stor att problembeteenden överförs på nya ungdomar som kommer dit. Att sammanföra högriskungdomar kan alltså vara riskfyllt. Det gäller inte bara fritidsgårdar utan också öppenvård, särskilda ungdomshem och fängelser. Därför är det viktigt för alla barn och ungdomar att få delta i strukturerade fritidsaktiviteter (dvs. aktiviteter med ett strukturerat innehåll som leds av vuxna) där de har möjlighet att utveckla ett intresse. Det är särskilt viktigt i ekonomiskt och socialt missgynnade områden där eleverna ofta har sämre tillgång till sådana fritidsaktiviteter. De kanske saknar stöd och ekonomiska resurser hemifrån för att utöva en sport etc. Det är också viktigt att ungdomar med riskbeteenden får kontakt med ungdomar som fungerar bra, vilket de kan få via ett gemensamt fritidsintresse. För att stötta elever i att utveckla stimulerande fritidsintressen kan skolan öppna sina dörrar för föreningsliv och fritidsklubbar. Man kan skapa den ”Öppna Skolan ” där skolan även efter skoltid blir en medelpunkt för lärande, kultur- och fritidsaktiviteter, föräldraengagemang etc. Källa: Mahoney J, Stattin H, Lord H. Unstructured youth recreation centre participation and antisocial behaviour development: Selection influences and the moderating role of antisocial peers. International Journal of Behavioral Development 2004;28: s. 553-560. En grund för att växa. Knut Sundell & Martin Forster Att göra det möjliga. Statens folkhälsoinstitut, 2006.

Ex. förebyggande program FÖRÄLDRAR I KLASSRUMMET ELEVHÄLSAN Active parenting Förhållningssätt och ledarskap i klassrummet Motiverande samtal (MI) COPE Lärarledarskap De otroliga åren Komet för lärare Komet för föräldrar Social och emotionell träning (SET) Föräldrakraft Stegvis Föräldrastegen Olweus mobbnings- förebyggande program Steg för steg/Nya Steg Örebro preventions-program (ÖPP) Verksamma, eller lovande metoder finns inom tre av de fyra hörnstenarna. För hörnstenen Fritiden saknas det än så länge kunskap om effektiva insatser. Under hörnstenen Föräldrar rekommenderas samma program som i föräldrastödsutredningen ”Nya verktyg för föräldrar förslag till former av föräldrastöd.” Inom hörnstenen I kassrummet finns program som 1) stärker det pedagogiska ledarskapet, 2) utvecklar elevernas sociala och emotionella förmåga samt 3) en skolövergripande metod som förebygger mobbning. Inom hörnstenen Elevhälsan rekommenderas metoden Motiverande samtal som i första hand används av skolsköterskan.

En förebyggande policy i skolan Främja Förebygga Upptäcka Åtgärda Följa upp En förebyggande policy kring alkohol, tobak och narkotika skapar tydlighet och underlättar i det förebyggande arbetet. Det stärker också effekten av arbetet. Här är en lista på frågor som en förebyggande policy på en skola kan innehålla. Det är viktigt att en alkohol- och drogförebyggande policy inte bara handlar om att upptäcka och åtgärda utan också om hur skolans förebyggande arbeta ska se ut. Främja: Hur arbetar vi för att skapa en skola som bidrar till en god hälsa, hur stärker vi skyddsfaktorerna runt barn- och ungdomar? Förebygga: Vilka framträdande riskfaktorer finns bland våra elever och hur motverkar vi dem? Upptäcka: Hur upptäcker vi riskbeteende hos våra elever – tobak, alkohol, narkotika, sniffning, dopning …? Åtgärda: Vilka olika åtgärder sätter vi in då vi upptäcker missbruk och normbrytande beteende? Följa upp: Hur dokumenterar och följer vi upp vår vårt arbete? Källa: Ulf Ljungberg, Folkhälsoenheten, Malmö stad

POLICYN KAN BETRAKTAS SOM ETT UPPDRAG UPPFÖLJNING REVIDERING

EN HANDLINGSPLAN BÖR HA: EN POLICY BÖR HA: Tydlig struktur Tydliga mål / visioner Tydligt mandat - tyngd EN HANDLINGSPLAN BÖR HA: Tydlig struktur Tydlig koppling till policyn Tydlig ansvarsfördelning och tidsram Uppnåbara, mätbara mål

SKOLLEDNING PERSONAL MENTOR ELEVHÄLSA Personal upptäcker att elev är drogpåverkad i skolan Personal misstänker att elev missbrukar ELEVEN ÄR MINDERÅRIG OCH PÅVERKAD Eleven kontaktas Vårdnadshavaren kontaktas för att hämta eleven Informera skolledningen Informera elevens mentor ELEVEN ÄR MYNDIG OCH PÅVERKAD Skolledningen kontaktar polisen ELEVEN ÄR MINDERÅRIG Vårdnadshavaren informeras ELEVEN ÄR MYNDIG Vårdnadshavaren informeras om eleven gett samtycke Samtal med eleven Personal hyser allmän oro för elev MENTOR Informera elevhälsan Informera skolledning och elevhälsa ELEVHÄLSA Kontaktar social- tjänsten Upprättar åtgärds- program

Risc factors Environmental Individual Availability of drugs Poverty Social change Peer culture Occupation Cultural norms Policies Genetic disposition Victim of child abuse Personality disorders Family disruption and dependence problems Poor performance at school Social deprivation Depression and suicidal behaviour WHO 2004

Protective factors Environmental Individual Good coping skills Self-efficacy Risk perception Optimism Health-related behaviour Ability to resist social pressure General health behaviour Economic situation Situational control Social support Social integration Positive life events WHO 2004

Good prevention Öka antalet skyddsfaktorer och motverka antalet riskfaktorer Rikta mot alla former av drogbruk Lokal anpassning Målgruppsanpassning Stöd föräldrarna Tidiga insatser mot riksfaktorer Träna sociala och emotionella förmågor Fokusera särskilt på övergångsfaser Många inblandade aktörer på flera nivåer Använd många arenor Långvariga insatser Gott skolklimat Interaktiva metoder NIDA, NIH, USA (2003)

Vad kännetecknar effektiva preventionsprogram Inget program handlade bara om ANT Tränar sociala förmågor etc Tillfällen för övning och rollspel Involverade flera än barnet Strukturerade (steg-för-steg) Matchning Omfattar existerande nätverk Hela programmet implementeras Utbildning av utbildare Samsha, 2002

Insatser i skolan Samarbete och dialog mellan skola och föräldrar Samarbete mellan skola och fritidsverksamhet Pedagogiskt arbete och utveckling av goda lärmiljöer Elevhälsans arbete Alkohol- och narkotikapolicy Skolverket och Statens Folkhälsoinstitut, 2003

INGEN av rekommendationerna* anger att kunskap är en skyddsfaktor anger att okunskap är en riskfaktor * WHO, NIDA, SAMSHA, Mobilisering mot narkotika

SLUT Kontakt: ulf.ljungberg@malmo.se 040-34 12 13