Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Hur vi arbetar mot hot, våld, kränkningar och trakasserier
Advertisements

Hur kan vi arbeta mot mobbning. eller Hur kan vi arbeta för vänskap
Likabehandlingsarbete
Stenebergsgårdens Likabehandlingsplan
Föräldramöte Tid: – Syfte: Att göra föräldrar delaktiga i skolans likabehandlingsplan Mål: Att stärka samarbetet mellan hem och skola.
Föräldrautbildning Schysst på nätet
Kamratstödjar konferens 5/ Dagen startade för kamratstödjarna när de anlände till Munkedals folkets hus. Kamratstödjarna blev incheckade och fick.
Metodstöd.
Likabehandlingsplanen för Korsavadsskolan.
för Kyrktåsjö skola och fritidshem Läsåret
Skolans ordningsregler
Kvalitetssäkring 2010/2011 Tullens förskola, avdelning: Kobben
Förskolan Matrisens Likabehandlingsplan
Ann-Charlotte Roupé, Lerbäckskolan, Lund –
Lika Behandlings Plan Verksamhetsåret 2012/2013
Samtalet På Arbetsplatsen.
Skolklimat i Ekerö skolor Trender Inflytande och delaktighet.
Barnkonventionen Rätt att utvecklas som person
Vi har en plan! Som grund för planen ligger aktuell lagstiftning där vi särskilt tittat på Skollagen (2010:800) i synnerhet 6 kap. och Diskrimineringslagen.
LIKABEHANDLINGSPLAN elever Rudboda skola
Nolltoleransgruppen S:t Olofsskolan Läråret 12/13
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling
Demokrati och hur Sverige styrs
Hur arbetar vi och vad har vi gjort hittills?
Välkomna!.
För Barnlyans förskola, Kyrktåsjö Läsåret
Sofielundsskolans Ordningsregler
Ljusdal.se Arbete med Plan mot kränkande behandling för Enkät genomfördes i december Svarsfrekvensen var 53% av eleverna. Av hela Slottegymnasiets.
Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen
Fair-play? Hur vi uppträder mot varandra & mot andra.
Lagar och överenskommelser
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Att sälja Lions Quest-kurser till skolor /14.
Frågor om elevinflytande till elever i åk 3 – 9 i grundskolan
Nätmobbing/Cyberbullying
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Röd zon Grön zon Grön zon Röd zon.
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Varför frågar vuxna bara en gång och sedan nöjer sig med svaret ”bra”?
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Likabehandlingsplan Enebybergs resultatenhet
Källor: Lag SFS 2006:67 Skolverkets råd och anvisningar
Likabehandlingspolicy för Slottegymnasiet
En liten plan för likabehandling
Debattartikel.
MAKTLEKAR.
Sammanställning av enkätsvar ang
De Sju Diskrimineringsgrunderna
en start för det lagstadgade likabehandlingsarbetet
Socialpsykologi.
Definitioner Kränkning paraplybegrepp där mobbning, trakasserier, diskriminering och övrig kränkande behandling ingår. Kränkning är när man blir illa behandlad.
TORSVIKSMODELLEN Arbete mot diskriminering och kränkande behandling
Bergfotens Hjälpgrupp En presentation av hur du kan få hjälp av oss.
Bristande tillgänglighet – en ny form av diskriminering
Skurup – en godbit av Skåne Skurup – en framgångsrik skolkommun Skurup, en av 16 kommuner i Sverige, som ingått i SKL:s.
För att kunna lyckas i sina studier är det viktigt att kunna känna trygghet och att våga vara sig själv. Oavsett vem eleven är – kvinna eller man, ung.
Likabehandlingsplanen - Skolans plan för att förebygga och förhindra diskriminering och annan kränkande behandling.
Detta är en förenklad version av vår likabehandlingsplan.
Länghemskolan F-6 schyssta kompisplanen
Skolan elever yngre 2016.
Länghemskolan F-6 schyssta kompisplanen
Studeranderätt och diskriminering
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Kumla skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Cvl:s värdegrund För att kunna lyckas i sina studier är det viktigt att kunna känna trygghet och att våga vara sig själv. Oavsett vem eleven är – kvinna.
Likabehandlingsplanen
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
SMART HUDIKGYMPANS VÄRDEGRUNDER
Presentationens avskrift:

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Stenhagenskolan

Vi har olika intressen, behov, erfarenheter och möjligheter… Vi vill att just du: Ska komma till skolan och känna dig glad. Ska lära dig i en trygg miljö. Ska bemötas med respekt. Därför har vi en plan på skolan som berättar hur vi ska jobba. Nu ska du få lära dig mer om vår Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Stenhagenskolan 13-02-06

I likabehandlingsplanen finns många svåra ord. Lika rättigheter… Diskriminerad, trakasserier, konflikter, kränkt, mobbad… Förebyggande arbete, direkt åtgärdande arbete, arbete för att upptäcka…? Har du hört dessa ord förut? Vet du vad de betyder?

Har du hört någon säga att han/hon blivit diskriminerad? Diskriminering är när man behandlar människor orättvist eller missgynnande på grund av diskrimineringsgrunderna. Det är bara vuxna som kan diskriminera barn på skolan.

Diskrimineringsgrund: Etnisk tillhörighet- man tillhör en grupp som kommer från samma område i världen. Man har samma kultur och pratar samma språk. tex. svensk, kurd, turk, mfl. Alla har rätt att bli behandlade på samma sätt som andra oavsett vilken etnisk tillhörighet man har.

Diskrimineringsgrund Religion eller annan trosuppfattning – alla får ha den tro som de vill tex kristen, muslim, buddist, ateist mfl. Alla har rätt att bli behandlade på samma sätt som andra oavsett vilken tro man har.

Diskrimineringsgrund Funktionshinder – människor kan ha svårigheter som de inte kan rå för tex. man är rullstolsburen, har allergi, dyslexi, hörselnedsättning mm. Det är något man själv inte valt. Alla har rätt att bli behandlade på samma sätt oavsett vilka möjligheter man har.

Diskrimineringsgrund Sexuell läggning Hetrosexualitet: : Att någon blir kär i eller tycker om någon av motsatt kön. Homosexualitet: Att någon bli kär i eller tycker om någon med samma kön. Bisexualitet: Att någon blir kär i eller tycker om någon oavsett vilket kön det är. Alla har rätt att tycka om eller bli kära i vem som helst oavsett kön.

Diskrimineringsgrund Ålder – vi är alla olika gamla i skolan. Både i de olika klasserna men även mellan barn och vuxna. Alla har rätt att bli lyssnade på och respekterade oavsett vilken ålder man har.

Har du hört att någon känt sig trakasserad eller blivit utsatt för kränkande behandling? Trakasserier – är då någon beter sig illa mot någon annan och det är personligt menat och det finns en koppling till diskrimineringsgrunderna. Det är bara barn som kan trakassera barn på skolan

Vad är kränkande behandling? Det kan utföras av en eller flera elever och riktas mot en eller flera elever. De kan var synliga, dvs. att man säger något dumt eller gör något dumt mot någon annan. De kan vara ett beteende som är dolt, dvs. att man skriver något dumt om någon på tex. telefon eller Internet. Det kan vara rykten som inte är sanna. Det kan vara att frysa ut någon. Det kan ske en gång men även flera.

Har du hört någon säga att han/hon blivit mobbad? Mobbning - då någon flera gånger blir utsatt för någon form av kränkning eller att någon många gånger försöker göra någon annan illa. Det kan vara att: Man skriver elaka lappar, sms eller kommentarer på Internet. Retas varje dag vid flera tillfällen. Gör fula saker mot någon annan vid flera tillfällen tex. knuffar, gömmer, grimaserar, fryser ut. Blir man retad vid ett tillfälle är det inte mobbning utan då är det en konflikt.

Att diskriminera, trakassera eller kränka är förbjudet! Det finns en lag i Sverige som säger att man inte få utsätta någon annan person för diskriminering, trakasserier eller kränkningar. Skolan är skyldig att jobba främjande, förebyggande och direkt åtgärdande. Om det händer på vår skola måste vi jobba för att det ska bli bra!

Vad gör vi för att främja arbetet med likabehandling? Vi pratar ofta om värdegrunden på vår skola. Den handlar om hur vi vill att vi ska vara mot varandra. Vi pratar ofta om att visa varandra hänsyn och respekt. Genom att titta på det här materialet lär vi oss mer hur vi ska vara mot varandra. Vi pratar om hur vi har det på vår skola- i klassrummet och på elevrådet. Vi skapar regler som vi använder oss av på olika ställen på skolan som ska leda till att vi känner oss trygga. En gång per termin har lärarna trygghetssamtal med er för att få veta vad just du ska få säga vad du tycker och känner. En gång per termin ber vi er fylla i en trygghetsenkät.

Vad gör vi för att arbeta förebyggande? Vi berättar för varandra ,för lärare eller annan personal då vi upptäcker något som inte är bra. Vi har vuxna ute på skolgården och i korridorerna som hjälper till att påminna om vår värdegrund. Vi frågar om vilka platser på skolgården och i vilka lokaler ni eventuellt känner er otrygga på/ i. Där försöker vi vara oftare. Vi frågar er elever och föräldrar och vi pratar med varandra på skolan för att se att alla känner sig trygga. Vi har klassråd och elevråd där ni kan berätta allt som ni upplever att det inte stämmer med vår likabehandlingsplan.

Kan vi tillsammans göra mer? Vi vill att alla ska trivas, må bra och känna sig trygga på vår skola. Vi gör mycket många bra saker tillsammans. Kan vi göra mer?

Vad kan du göra om du eller någon annan blir utsatt? Berätta det för någon personal på skolan. Prata med någon där hemma som kan berätta det för skolan. Prata med någon i trygghetsgruppen. Det är viktigt att skolan får reda på det så man kan jobba med att göra det bättre.

När vi upptäcker saker vi vill förbättra, vad gör vi då? Vi jobbar med det genom att: Prata om hur och vad vi säger till varandra. Vilka ord vi väljer att säga till varandra. Vi pratar och gör oss uppmärksamma hur vi är mot varandra. Vad vi gör. Vuxna går till de platser där elever känner sig otrygga. Klassläraren pratar med eleverna och även föräldrar. Trygghetsgruppen pratar med både elever, klasslärare och föräldrar för att försöka göra saker bättre.

Hur arbetar trygghetsgruppen om någon blir utsatt? Vi pratar med den som blir utsatt för att hitta lösningar. Sedan pratar vi med dem som utsätter. Samtalen sker ofta efter varandra och oftast är det två vuxna som är med. I samtalet behöver vi först göra klart vad som hänt för att därefter hitta lösning på det som inträffat. Ibland behöver den som utsätter och den som blivit utsatt prata med varandra. Då är vuxna med och samtalar. Man följer sedan upp så vi vet att den som blivit utsatt inte är det längre. Uppföljningarna fortsätter ända tills det blir bra.

Trygghetsgruppen Gunilla Blichfeld 727 66 90 Lärare Magnus Elmesiöö 727 66 73 Lärare Anna-Greta Svensson-Storm 727 64 88 fritidspedagog Marie-Louise Airikka Pilichi 727 64 85 Skolpsykolog Om man vill ha kontakt med någon i trygghetsgruppen kan man ringa, skicka lappar i brevlådan som finns på expeditionen eller gå till någon direkt. Trygghetsgruppen träffas varje måndag för att gå igen om vad som händer på skolan.

Om kränkningarna inte upphör vad händer då? Om kränkningarna inte upphör gör man ett åtgärdsprogram tillsammans med den elev som kränker. Då är både eleven, läraren, föräldrarna, trygghetsgruppen och rektorn med. Om eleven även misstänks för brott måste skolan göra en polisanmälan eller en anmälan till socialtjänsten. Trygghetsgruppen skriver alltid ner alla samtal som man har haft och vad som hänt.

Vad händer om det är en personal som är inblandad? Om det är en elev som trakasserar eller kränker en personal kontaktas alltid rektor som bestämmer hur man ska göra. Föräldrar kontaktas alltid. Om det är en personal som kränker eller diskriminerar en elev så kontaktas alltid rektor som bestämmer hur man ska göra. Föräldrar kontaktas alltid.

Hoppas du vet mer nu än när vi började. Likabehandlingsplanen jobbar vi med hela tiden för att förbättra, men även för att alla elever ska känna till den.