Ung kommunikation Drivkraft för förändring eller fritid för likasinnade? Lennart Axelsson, Växjö universitet

Ung Kommunikation Högskolan i Kalmar –––– Växjö universitet –––– Blekinge Tekniska Högskola i samarbete med KK-stiftelsen

Projektets fråga Digital ungdomskultur Lärande Digital teknik

Några definitioner

 Sociala medier  Bloggbävning  Microbloggning  Molnet

Nya uttrycksformer

Mobilitet Ständig uppkoppling med trådlöst internet

Computer Sweden 27/2

"Ungas identitetsskapande är komplicerat och bloggen är en viktig arena för detta idag. Man undersöker i förhållande till andra vem man är och vem man vill vara. Det handlar för många om att skriva sig till en identitet." "För mig visar intresset för bloggande hur ensamma vi är i dag. Svenskarna lider av bekräftelsebrist och bloggen fyller det tomrummet.” "När allt fler tillbringar sin tid på nätet och bloggar förlorar de en väsentlig sak, den riktiga kontakten med andra människor.” DN 25/1 Anja Hirdman: Gertrude Aiger:

Fildelning The Pirate Bay

Lite statistik

90% av svenskarna över 16 år har tillgång till Internet någonstans. 81% har tillgång till Internet hemma. 91% av Internetanvändarna har tillgång till bredband vilket motsvarar 75% av befolkningen. Nästan alla barn i skolåldern, från nio år och uppåt, är bekanta med Internet. Bland tioåringarna börjar det bli svårt att hitta barn som inte är användare. Det anmärkningsvärda är dock inte skolbarnen utan vad som hänt bland förskolebarnen under de senaste åren. Här har Internetanvändandet blivit allt vanligare, och redan vid fem års ålder har hälften av alla barn använt Internet. (World Internet Institute, Svenskarna och Internet 2008)

(World Internet Institute, Unga svenskar och Internet 2008)

Mailgenerationen Messengergenerationen (Nya användarmönster, 2008, Selg, Uppsala universitet)

Men skolan då……?

( "Barn och ungdomar växer upp i en medierik värld, i en skärmkultur och i en visuell värld där skriftspråket utmanas." (Elmfeldt, Livingstone)

Det vidgade textbegreppet Mediekompetens

Två olika sätt att läsa text (Kress, 1997, 2003)  En bok läses linjärt  börja högst upp till vänster, läsa en rad i taget, alltid från vänster till höger  Bilden underordnad texten

Två olika sätt att läsa text (Kress, 1997, 2003) Digitala texter är inte linjära  Hyperänkar och bilder styr innehållet  Texten underordnad bilden SVT, Bolibompa, 2009

Barns (digitala) värld Carina Fast Sju barn lär sig läsa och skriva Familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola Hur skapa kontinuitet?

Skrift i rörelse Om genrer och kommunikativ förmåga i skola och medielandskap Johan Elmfeldt & Per Olof Erixon "Barn och ungdomar växer upp i en medierik värld, i en skärmkultur och i en visuell värld där skriftspråket utmanas." Mellan Dante och 'Big Brother': En studie om gymnasieelevers textvärldar Ungdomars (digitala) värld

”lärande är ett rörligt mål” (Säljö, 2009)

Förslag till ny lärarutbildning  IT som verktyg och informationskälla  IT som möjligheter till förnyelse och fördjupning  Den sociala dimensionen av IT IT som utbildningsresurs

 Tre väsentliga utmaningar för skolan  Möjlighet till deltagande  Förståelse av världen  Den etiska utmaningen Participatory Cultures (Henry Jenkins 2006, MIT)

Come mothers and fathers Throughout the land And don't criticize What you don't understand Your sons and your daughters Are beyond your command Your old road is rapidly agin‘ Please get out of the new one If you can't lend a hand For the times they are a-changin ' (Bob Dylan 1964)