Energikrav i miljöbalkstillsynen 08.30 Miljöjuridik (för energirådgivare) 09.30 Fika 10.00 - 11.00 Miljöjuridik, energitillsyn Andrea Hjärne Dalhammar, förvaltningsjurist, Miljöförvaltningen, Malmö stad

MILJÖBALKEN (MB) (1-6 kap) Mål, tillämpningsområde, hushållning områden, allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer, miljökonsekvensbeskrivning, mm (7-8 kap) Skydd av naturen (9-15 kap) Särskilda verksamheter Miljöfarlig verksamhet, hälsoskydd Förorenade områden, miljöskada Vattenverksamhet Jordbruk m.m.- samråd om ingrepp i naturmiljön Genteknik Kemikalier Avfall (16-25 kap) Prövning (26-28 kap) Tillsyn, egenkontroll (29-30 kap) Straff, sanktioner (31-33 kap) Ersättning, skadestånd

Miljöbalkens mål/syfte, 1 kap 1 § MB Främja en hållbar utveckling - nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Användning av mark, vatten och fysisk miljö ska ske på sådant sätt att en god hushållning tryggas. Återanvändning, återvinning och annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås. MB GÄLLER PARALLELLT MED ANNAN LAG om det inte står annat i lag Vid tillämpningen

16 nationella miljökvalitetsmål www.miljomal.nu Bl.a. god bebyggd miljö , begänsad klimatpåverkan och frisk luft Energihushållning: Energianvändningen ska på sikt minskas och ske på ett effektivt och resursbesparande sätt, total energianvändning per uppvärmd areaenhet i bostäder minska. Användningen av fossila bränslen ska avvecklas, beroendet av fossila bränslen i bebyggelsesektorn brytas. Öka andelen förnyelsebar energi (vind, sol, våg, vatten, biobränslen, geotermi). Minskning av växthusgaser

Miljöbalkens allmänna hänsynsregler, 2 kap Kunskapskravet, 2 § Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens/åtgärdens art/omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. 2 § Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Hänsynsreglerna kan ligga direkt till grund för ett föreläggande / förbud, ex: Med stöd av 26 kap 9 § MB och med hänvisning till 2 kap 3 § MB kan krav ställas på försiktighetsåtgärd (t.ex. invallning av kemikalietank och uppförande av tak ovanför tanken), …under förutsättning att kravet inte är orimligt (nytta / kostnader enligt 2 kap 7 §) och inte mer ingripande än vad som behövs i det enskilda fallet (26 kap 9 § MB).

Krav på försiktighetsmått, Försiktighetsprincipen, 3 § vidta skyddsåtgärder, begränsningar och försiktighetsmått så snart det finns skäl att anta att man kan medföra skada eller olägenhet för hälsa/miljön. Använda bästa möjliga teknik I full drift någonstans i världen, ej på experimentstadiet Ekonomiskt möjlig för genomsnittligt välskött företag i branschen Tekniken ska behövas från miljö- / hälsoskyddssynpunkt 3 § Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksam- heten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.(Generellt krav på försiktighetsmått) I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. (BAT) Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön (försiktighetsprincipen). a)Nytt: krav på externa transporter och val av energikälla. Kan inte kräva annat ändamål med verksmaheten. b) Knyter till IPPC. Även metoder, utformning, underhåll, avveckling etc Tex avfallssnål teknik Ekonomiskt och tekniskt möjlig för branschen typiskt sett: Praktiskt möjlig att använda (tillgänglig på marknaden, ej bara experimentsstadiet) + ekonomiskt möjlig för branschen

Hushållning och kretslopp, 5 § hushålla med råvaror och energi utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning i första hand använda förnybara energikällor Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand skall förnybara energikällor användas.

Ska följa miljöbalkens hänsynsregler Specialreglerade Anmälnings- eller prövningsplikt Specialreglerade: ex mfv, men ej anmälnings- e tillståndspliktig verksamheter/åtgärder

Rapportering, underrättelse: att lämna info muntligt/skriftligt Rapportering, underrättelse: att lämna info muntligt/skriftligt. Skriftlig anmälan lämnas in innan start. Får starta efter viss tid (ofta 6 veckor) även om tillsynsmyndigheten (TSM) inte hör av sig. Krav kan ställas i efterhand. Göra ansökan, om att få tillstånd, dispens eller undantag innan start. Tillstånd skyddar mot nya krav i det som tillståndsprövats.

Följder av en anmälan (27 § FMH): Förbud (ev med föreläggande att söka tillstånd) Föreläggande om skyddsåtgärder etc Meddelande att anmälan f.n. inte föranleder ngn åtgärd från tillsynsmyndighetens sida Ett tillstånd till miljöfarlig verksamhet skyddar mot föreläggande i frågor reglerade i tillståndet (MB 24:1)

Egenkontroll…för alla: 2 kap MB och 26 kap 19 § MB planera och kontrollera verksamheten för att motverka och förebygga skada/olägenhet genom egna undersökningar eller på annat sätt hålla sig underrättad om påverkan

…och för vissa anmälnings- och tillståndspliktiga verksamheter: Egenkontrollförordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll Dokumenterade rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustning m.m. för drift och kontroll hålls i gott skick, för att förebygga olägenheter för hälsa/miljö Fortlöpande och systematiskt undersöka och bedöma riskerna med verksamheten från hälso- och miljösynpunkt. Resultatet ska dokumenteras.

Många styrmedel mot energihushållning m.m., tex: Rättsliga, tvingande styrmedel Miljöbalken, krav på verksamhetsutövare/fastighetsägare. TSM: Kommunala miljönämnden eller länsstyrelsen. Tillsynsvägledning: Naturvårdsverket och Energimyndigheten. Ekodesignförordningar (EU) - produktspecifika krav på energirelaterade produkter, t ex elmotorer. TSM: Energimyndigheten Byggregler och frivilliga tillägg (energiklassning) TSM: Kommunens stadsbyggnadsnämnd. Tillsynsvägledning: Boverket. Energideklarationer för byggnader (syfte: styra köpare/brukare) TSM: Som ovan Försörjningstrygghet, bl.a. lag om kommunal energiplanering (om tillförsel, distribution och användning) Frivilliga styrmedel – rådgivning / marknadsbaserade (påverka kunder) Kommunal energi- och klimatrådgivning Elcertifikat, ekonomiskt stöd för producenter av förnybar el Ekonomiska styrmedel Utsläppsrätter. Tillsynsmyndighet (TSM): Naturvårdsverket PFE (program för elintensiv industri, ger skattebefrielse el). Energimyndigheten.

Energitjänstedirektivet, 2006/32/EG Syfte: mer rationell och kostnadseffektiv slutanvändning av energi och undanröja hinder för marknaden för energitjänster. Bindande mål för medlemsstaterna om 1 % årlig energieffektivisering för slutanvändning av energi. Krav på bl.a. nationell plan samt info till slutanvändare. Undantag: sjöfarten, flyget och energiintensiva industrin som ingår i handelssystemet med utsläppsrätter.

Energideklarationer Lag och förordning om energideklaration för byggnader Boverkets föreskrifter och allmänna råd…, BED Boverkets föreskrifter och allmänna råd om certifiering av energiexperter, CEX Tillsyn: Kommun byggnadsnämnden. Register och tillsynsvägledning: Boverket. Gäller i tio år. Innehåller info om energiprestanda, kostnadseffektiva åtgärder. Kylsystem ska besiktigas om det är eldriven komfortkyla med nominell kyleffekt större än 12 kW. Gäller för: Specialbyggnader över 1000 kvm, t ex simhallar och skolor. Byggnader med nyttjanderätt, t ex hyresrätter, bostadsrätter, lokaler. Byggnader som säljs, senast vid försäljningstillfället. Nya byggnader. 3 § I fråga om verksamhet som kan orsaka skada eller olägenhet för människors hälsa, miljön eller andra intressen som skyddas enligt miljöbalken tillämpas utöver balken även bestämmelser i annan lag. Såvitt gäller skydd mot ohälsa och olycksfall i arbete samt i sådana hänseenden i övrigt som huvudsakligen avser arbetsmiljön tillämpas bestämmelserna i arbetsmiljölagen Energidekl; Syfte: Föra in EG-direktivet 2002/91/EG om byggnaders energiprestanda i svensk lagstiftning. Främja en effektiv energianvändning och en god inomhusmiljö i byggnader. Tillsynsmyndighet: den eller de kommunala nämnder som fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggväsendet. Parallell! 15

Undantag Byggnader som i huvudsak används till andakt eller religiös verksamhet Industrianläggningar och verkstäder Fritidshus med högst två bostäder Tillfälliga byggnader som avses att användas i högst två år Ekonomibyggnader inom skogs- och jordbruksnäring Fristående byggnader mindre än 50 kvm Hemliga byggnader, till exempel försvarsbyggnader Byggnader som är byggnadsminnen enligt kulturminneslagen eller förordningen om statliga byggnadsminnen eller är särskilt värdefulla (enl. 8:13 PBL) om åtgärdsförslag inte kan lämnas Hus med nyttjanderätt där upplåtelsen: är tillfällig eller avser en liten del av byggnaden så att energianvändningen påverkas obetydligt sker mellan företag i samma koncern sker genom arrende och byggnaden inte används som bostad åt arrendatorn En och tvåbostadshus med nyttjanderätt om upplåtelsen sker: pga ägarens arbete eller studier på annan ort, utlandsvistelse, sjukdom med mera genom testamente till närstående eller någon som redan disponerar byggnaden Vid försäljning av byggnad: FLERA UNDANTAG Mellan företag inom samma koncern Expropriation eller inlösen Konkursbo eller exekutivt förfarande Närstående eller någon som redan disponerar byggnaden 3 § I fråga om verksamhet som kan orsaka skada eller olägenhet för människors hälsa, miljön eller andra intressen som skyddas enligt miljöbalken tillämpas utöver balken även bestämmelser i annan lag. Såvitt gäller skydd mot ohälsa och olycksfall i arbete samt i sådana hänseenden i övrigt som huvudsakligen avser arbetsmiljön tillämpas bestämmelserna i arbetsmiljölagen Energidekl; Syfte: Föra in EG-direktivet 2002/91/EG om byggnaders energiprestanda i svensk lagstiftning. Främja en effektiv energianvändning och en god inomhusmiljö i byggnader. Tillsynsmyndighet: den eller de kommunala nämnder som fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggväsendet. Parallell! 16

Förslag, bl.a. (i kraft 1 juli 2012): Energideklaration ska visas upp för en spekulant och en presumtiv nyttjanderättshavare och överlämnas till en ny ägare eller nyttjanderättshavare vid försäljning eller uthyrning av en byggnad Uppgiften om energiprestanda anges vid annonsering om uthyrning / försäljning ifall det finns en energideklaration Energideklaration för byggnad där total användbar golvarea på över 500 kvadratmeter i byggnaden ofta besöks av allmänheten (250 kvadratmeter fr.o.m. den 1 juli 2015) Utredning av alternativa energisystem ska göras för nya byggnader. Tillsynen utökas och flyttas ev från kommunerna. EUs direktiv om byggnaders energiprestanda har omarbetats. Finns också behov av att utveckla och effektivisera systemet. Lagrådsremiss 2012-02-15 Vägen till mer effektiva energideklarationer

Glöm inte andra krav i miljöbalken: Anmälningsplikt/rapporteringsplikt köldmedieanvändning (fluorerade växthusgaser) pga påverkan på ozonskikt och klimat: Krav på utrustningen Anmälningsplikt vid installation, rapporteringsplikt Certifiering av företag/personal etc Anmälnings- eller tillståndsplikt värmepumpar enligt 9 kap MB, förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH) och kommunens lokala miljöföreskrifter 3 § I fråga om verksamhet som kan orsaka skada eller olägenhet för människors hälsa, miljön eller andra intressen som skyddas enligt miljöbalken tillämpas utöver balken även bestämmelser i annan lag. Såvitt gäller skydd mot ohälsa och olycksfall i arbete samt i sådana hänseenden i övrigt som huvudsakligen avser arbetsmiljön tillämpas bestämmelserna i arbetsmiljölagen Energidekl; Syfte: Föra in EG-direktivet 2002/91/EG om byggnaders energiprestanda i svensk lagstiftning. Främja en effektiv energianvändning och en god inomhusmiljö i byggnader. Tillsynsmyndighet: den eller de kommunala nämnder som fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggväsendet. Parallell! 18

Ex krav på ventilation/temp etc i allmänna lokaler o bostäder. Förebyggande och åtgärdande av olägenhet för människors hälsa, 2 kap och 9 kap 3 § MB samt FMH Ex krav på ventilation/temp etc i allmänna lokaler o bostäder. 3 § I fråga om verksamhet som kan orsaka skada eller olägenhet för människors hälsa, miljön eller andra intressen som skyddas enligt miljöbalken tillämpas utöver balken även bestämmelser i annan lag. Såvitt gäller skydd mot ohälsa och olycksfall i arbete samt i sådana hänseenden i övrigt som huvudsakligen avser arbetsmiljön tillämpas bestämmelserna i arbetsmiljölagen Energidekl; Syfte: Föra in EG-direktivet 2002/91/EG om byggnaders energiprestanda i svensk lagstiftning. Främja en effektiv energianvändning och en god inomhusmiljö i byggnader. Tillsynsmyndighet: den eller de kommunala nämnder som fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggväsendet. Parallell! 19

Alltså: Helhetssyn viktig Byggnader Felaktig energiisolering kan ge fuktskador Mer mekanisk ventilation ger ökad energiförbrukning Boende i flerbostadshus har högre temperatur inomhus än boende i småhus, men besväras oftare av kyla inomhus. Obs andra lagkrav, och tillstånd Kan vara anmälnings- eller tillståndspliktig förändring (ex MB 24:1, 9:6…) eller kräva omprövning av tillstånd (24 kap MB) Begränsat vilka krav som kan ställas på verksamhet som omfattas av handel med utsläppsrätter (26 kap 9 § 5e st och 15 § MB) Byte av energikälla kan ge andra utsläpp och olägenheter Källa främst Prop. 2009/10:155 samt Boverket rapport 2011:35 om boendets miljöpåverkan

Verksamhetsutövaren är skyldig att visa att allmänna hänsynsreglerna iakttas (MB 2:1) ska alltså visa att ett krav på utredning/åtgärd är orimlig Rimlighetsavvägning: nytta/kostnader (MB 2:7) Mer ingripande åtgärder än som behövs får inte krävas (MB 26:)9) Avvägningen får inte medföra att MKN överskrids. Kostnad företag i branschen typiskt sett Omst I enskilda fallet – motsvarar miljönyttan? Ej betalningsförmåga.

26 kap 1 § miljöbalken (MB) TSM har skyldighet att se till att tillsynsobjekten följer MB. MB gäller parallellt med annan lag, om det inte STÅR annat dvs gäller även om krav ställs enligt tex PBL, lag om energideklaration eller om frivilligt energiarbete pågår med särskilt stöd i annan lag. 3 § I fråga om verksamhet som kan orsaka skada eller olägenhet för människors hälsa, miljön eller andra intressen som skyddas enligt miljöbalken tillämpas utöver balken även bestämmelser i annan lag. Såvitt gäller skydd mot ohälsa och olycksfall i arbete samt i sådana hänseenden i övrigt som huvudsakligen avser arbetsmiljön tillämpas bestämmelserna i arbetsmiljölagen Energidekl; Syfte: Föra in EG-direktivet 2002/91/EG om byggnaders energiprestanda i svensk lagstiftning. Främja en effektiv energianvändning och en god inomhusmiljö i byggnader. Tillsynsmyndighet: den eller de kommunala nämnder som fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggväsendet. Parallell!

Myndighetens uppgifter FL 4-7 §§ MB 26:1, 2, 6 och 30:3 Rådgivning, information Samarbeta m andra myndigheter Kontrollera efterlevnaden, se till att rättelse görs Fortlöpande bedöma om villkor är tillräckliga och se till att tillstånd/villkor omprövas om det behövs Även förvaltningslagens allmänna serviceplikt – vägledning, råd, hjälp På eget initiativ eller efter anmälan kontrollera efterlevnaden Handlägga anmälan, pröva vissa tillstånd, dispenser etc Anmäla misstänkta brott till polis/åklagare Besluta om miljösanktionsavgift

Föreläggande* …att vidta åtgärder / …om förbud …att lämna uppgifter / handlingar …att utföra undersökningar av verksamhet / verkningar …att lämna förslag på förbättringar av egenkontrollen …med förbud att överlåta fastigheten tills undersökningen är slutförd …vid hot om vite att betala om föreläggandet inte följs 26 kap MB *ej i fråga som är reglerat i tillstånd med rättskraft, men OK i brådskande fall

Beslut om… …att någon annan ska utföra undersökningen …att rättelse ska vidtas på den felandes bekostnad …att uppgift om ny ägare/nyttjanderättshavare ska lämnas …att skriva in föreläggandet i fastighetsregistret (blir gällande mot ny ägare) …att beslutet ska gälla omedelbart även om det överklagas

Krav på handläggningen FL MB Behörighet att fatta beslut Vem ska föreläggas? Rätt adressat – rättsliga och faktiska möjligheter Kommunicering: Parter ska få möjlighet yttra sig över uppgifter från andra än parten själv Vilka typer av krav kan ställas? Ange lagstöd/lagkrav och motivera beslutet, inkl rimlighetsavvägning Info om hur man överklagar Underrättelse om beslutet. Delgivning krävs bl.a. för vitesföreläggande

1. Behörighet att fatta beslut Den kommunala miljönämnden ska ha befogenheter att ställa kravet, d.v.s. vara operativ tillsynsmyndighet MB 26:3; Hälsoskyddet MB 26:3 och 9:1; Miljöfarlig verksamhet Avfallshantering Specialregler i miljötillsynsförordningen

MD Nacka 2010-12-08,M 6135-09 Tillsynsavgift för kontroll av oljepanna i flerfamiljsfastighet: skyddsåtgärder utsläpp samt energianvändning och energieffektivisering (energitillsyn). MD godtog ej avgift för energitillsyn: Innehav oljepanna = mfv Krav grundat sig direkt på 2 kap 5 § MB Men ”…bemyndigande i författning som anger att frågan faller under nämndens kompetensområde finns inte” Tillsynsmyndighet enligt lag om energideklaration…är annan nämnd. Överklagat till MÖD 

MMÖD 2012-01-20, M 10340-10 Anser att miljönämnden har rätt att bedriva tillsyn över verksamhetsutövarens energianvändning och energieffektivisering. I kontroll av efterlevnaden av miljöbalken ingår tillsyn att hushållningsprincipen uppfylls. Tillsynen enligt lagen om energideklaration… gäller inte miljöbalkens efterlevnad. Hindrar ej miljömyndighetens tillsyn. MEN det blev ingen avgift eftersom MMÖD ansåg att det inte framgick av kommunala taxan att timavgift ska få tas ut för tillsynsarbete med stöd av 2 kap. miljöbalken. ---- Diskutera!

2. Vem föreläggs, rätt adressat? Tillsynsobjekt. Hänsynsreglerna: ”Alla som…” Privatpersoner Företag Ideella organisationer Offentlig verksamhet Åtgärd: momentan art Verksamhet: återkommande och/eller varaktig Begränsat ansvar för sistnämnda: skador och olägenheter för miljön – ej personskador Åtgärdens effekt / många mindre åar Undantagna är i alla fall åtgärder av enskilda där MKB svårligen kan göras… EX CO2-utsläpp från bilåkning – 2 kap måste därför kompletteras med andra rättsliga instrument tex MKN och krav på produkten bilar.

Fastighetsägare / verksamhetsutövare? Faktisk och rättslig behörighet att följa kravet? Juridisk person / fysisk person? Ange namn OCH nummer! Bolagsverkets näringslivsregister, KIR etc Enskild firma är ej jur.pers., utan den fysiska personen ska då föreläggas Förelägga en eller flera? Vem är ansvarig: Beställaren och/eller entreprenören?

4. Vilka krav kan ställas?

Om miljöfarliga verksamheten har ett tillstånd: Är energi-/bränslefrågan reglerad i tillståndsmeningen eller villkor, eller skrivs om i motiveringen? Finns i så fall delegering till TSM att meddela villkor eller anges något om ”energi i kontrollprogram”? VIKTIGT påtala frågan i yttranden!

Praxis saknas om energitillsyn Tolkningshjälp: Energimyndigheten, tillsynsvägledande i ”frågor om verksamhetsutövares egenkontroll när det gäller hushållning med energi och användning av förnyelsebara energikällor” (3 kap 12 § MTF) http://www.energimyndigheten.se/sv/Foretag/Energihushallning-enligt-miljobalken/ Övrig energitillsyn - NV. http://www.miljosamverkansverige.se/rapportbibliotek

Jämför med tillståndsvillkor/-utredningar UTREDNINGAR och UPPGIFTER (MB 26:19, 21, 22) att verksamheten ska ha en energiplan användningsstatistik krav på utredning hur energianvändningen kan minska: energikartläggning (produktions- och stödprocesser, egen produktion/användning och kunds/leverantörs?) och lista på möjliga åtgärder för energieffektivisering uppgift om utförda och planerade energieffektiviseringar förbättringar i egenkontrollen, energiledningssystem KONKRETA ÅTGÄRDER (MB 2:3 och 5 samt 26:9) Nyckeltal: Riktvärde med högsta tillåtna energianvändning relaterat till t.ex. produktion Byte av bränsle till förnyelsebart Återvinning av spillvärme Byte av teknik Energikartläggning innehållande tex: 1. Fakturor med energikostnad 2. En ritning över byggnaden med uppgifter om area 3. Siffror över producerad mängd/volym/st 4. Eventuell tidigare kartläggning 5. Eventuell driftdata Separera produktionsprocesser från stödprocesser (övriga aktiviteter som behövs för att verksamheten ska fungera tex värmning och kylning av lokalerna, belysning etc) Region Halland En Effekt

EU BREF-dokument “Horisontellt” BREF om energieffektivitet ”BAT Reference Documents”, BREF-dokument. Anger vilken teknik som ansågs vara BAT då dokumentet togs fram; både tekniska rustningen och det sätt på vilket den utformas, uppförs, underhålls, drivs och avvecklas tex: Personalens kunskap Underhåll Övervakning, mätning För de branscher som IPPC-direktivet gäller för (ersätts nu av IED). Dessutom: “Horisontellt” BREF om energieffektivitet 3 § Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksam- heten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.(Generellt krav på försiktighetsmått) I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. (BAT) Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön (försiktighetsprincipen). a)val av energikälla. b) Knyter till IPPC. Även metoder, utformning, underhåll, avveckling etc Tex avfallssnål teknik Ekonomiskt och tekniskt möjlig för branschen typiskt sett: Praktiskt möjlig att använda (tillgänglig på marknaden, ej bara experimentsstadiet) + ekonomiskt möjlig för branschen - tillgänglig avses att tekniken skall ha utvecklats i sådan utsträckning att den kan tillämpas inom den berörda industribranschen på ett ekonomiskt och tekniskt genomförbart sätt och med beaktande av kostnader och nytta, oavsett om tekniken tillämpas eller produceras inom den berörda medlemsstaten, förutsatt att den berörda verksamhetsutövaren på rimliga villkor kan få tillgång till den

Program för energieffektivisering i energiintensiv industri (PFE) Lagen (2004:1196) om program för energieffektivisering frivilligt 5-årigt program för vissa energiintensiva industriföretag Effektivare elanvändning och starkare konkurrenskraft Kompensation: skattereduktion på el som används i vissa tillverkningsprocesser energikartläggning, energianalys, eleffektiviserande åtgärder

PFE och MB (från E Nyström) PFE - krav: Bara elförbrukning Mindre investeringar Frivilligt system för ett begränsat antal Företagsekonomisk lönsamhet MB - krav: El och värme, produktion och förbrukning Även stora investeringar För all yrkesmässig verksamhet Skälighetsprövning, samhällsekonomisk analys med proportionalitetsprincipen som gräns

Avvägningar: Kraven ska vara… RELEVANTA: inom tillämpningsområdet samt miljömässigt motiverade RIMLIGA: nytta vs. kostnader (MB 2:7) Nytta: Ekonomiskt värde och värdet av minskade utsläpp. Miljömålen är av särskild betydelse. Kostnad: Investering, teknisk livslängd, drift, andra skyddsvärda intressen i konflikt med miljöintresset, etc PROPORTIONERLIGA, d.v.s. endast vad som behövs för att uppnå ändamålet med ingreppet. Fördelar från allmän synpunkt ska stå i rimlig proportion till nackdelarna för den enskilde. Avvägningen får inte medföra att MKN överskrids. Kostnad företag i branschen typiskt sett Omst I enskilda fallet – motsvarar miljönyttan? Ej betalningsförmåga.

Varför måste just energihushållande krav vara lönsamma för VU? LCC = life cycle cost analysis, inkluderar kostnad för inköp samt drift, men samhällsekonomiska kostnader, tex miljöpåverkan, räknas normalt inte in Varför måste just energihushållande krav vara lönsamma för VU? Vid tillämpningen av energihushållningskravet och skälighetsavvägningen enligt miljöbalken använder Naturvårdsverket följande metod i översiktliga dra och gör vid behov därvid en egen avvägning av rimligheten av en åtgärd som förbättrar energihushållningen. I en sådan avvägning kan följande aspekter tas upp. Kostnader Nytta • Investeringskostnad, beräknad med en ränta på 4-6 %, och en avskrivningstid lika med den tekniska livslängden. Denna varierar naturligtvis mellan olika typer av åtgärder och är ofta • Minskade energikostnader för företaget • Eventuella intäkter för produktion och distribution av överbliven energi • Nyttor i form av de minskade 43 mellan ca 10 och 20 år. utsläpp av t.ex. VOC, stoft, NOx, SO xoch CO2 som kommer av effektiviseringen Tabell 2: Ingående parametrar i en samhällsekonomisk nyttokalkyl

MÖD Mål nr M6531‐06, Mondi Dynäs AB anläggning med betydande energianvändning det finns tekniska åtgärder att vidta för att minska den Investeringen borde kunna återbetalas efter en viss tid genom energibesparing. Återbetalningstiden bör inte överstiga anläggningens återstående (tekniska) livslängd. Beakta utsläppsminskningarna! Åtgärder för minskad elkonsumtion - Hushållningen med elenergi är från samhällssynpunkt mycket angeläget. Som Naturvårdsverket anfört behövs det ett bättre underlag för att kunna göra en bedömning av vilka möjligheter det finns att på annat sätt minska förbrukningen av elenergi vid anläggningen. Utredningen avseende hushållningen med elenergi bör därför kompletteras på sätt som Naturvårdsverket yrkat." Energihushållning - Enligt 2 kap. 5 § miljöbalken ska alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I 7 § samma kapitel anges att kraven i 2-5 §§ och 6 § första stycket gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid denna bedömning ska särskilt beaktas nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder. Bestämmelsen i 2 kap. 5 § miljöbalken innebär ett genomförande i svensk rätt av artikel 3 i EG:s direktiv 1996/61/EG om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (IPPC-direktivet) som innebär att behöriga myndigheter ska kunna säkerställa att enskilda anläggningar drivs på ett sådant sätt att energianvändningen är effektiv. Den betydelse som EU tillmäter hushållning med energi framgår också av dess direktiv 2006/32/EG om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster. Vid sidan av de mer individuellt inriktade styrmedlen i 2 kap. miljöbalken finns också av statsmakterna antagna generella styrmedel. I regeringens proposition 2003/04:170 "Program för energieffektivisering m.m." s. 64 gör regeringen bedömningen att styrmedlen - programmet för energieffektivisering, handeln med utsläppsrätter, elcertifikatsystemet och miljöbalken - kan tillämpas samtidigt utan att störa varandra och att införandet av programmet för energieffektivisering i vissa fall kan medföra synergieffekter. Med hänsyn till uttalandena i nämnda proposition finner Miljööverdomstolen att det vid en individuell prövning enligt miljöbalken av en anläggning i vissa fall kan finnas behov av en reglering av energihushållningen utöver den reglering som uppnås med de generella styrmedlen (jrf Miljööverdomstolens dom 2007-12-18 i mål nr M 1352-07). Miljööverdomstolen bedömer att energihushållningen är en fråga av central betydelse i den nu aktuella prövningen eftersom det är fråga om en anläggning med en betydande energianvändning och att det av utredningen framgår att det finns tekniska åtgärder att vidta för att minska denna. Frågan är då om kostnaden för åtgärderna är orimliga jämfört med nyttan av energihushållningen inklusive de minskade utsläppen. En utgångspunkt för en sådan bedömning kan vara att de åtgärder som aktualiseras ger en energibesparing vars värde överstiger de eventuellt ökade driftskostnader som uppkommer. Detta betyder med andra ord att investeringen borde kunna återbetalas efter en viss tid. Om återbetalningstiden på sedvanligt sätt uttrycks som investeringsbelopp dividerat med det årliga värdet av energibesparingen minus ökade driftkostnader bör, enligt Miljööverdomstolens mening, denna som regel inte överstiga åtgärdens, eller anläggningens, återstående (tekniska) livslängd. Vid bedömningen av en åtgärds rimlighet ska självfallet också beaktas och värderas de utsläppsminskningar som kan bli följden.

MÖD Mål nr M 1114‐08, Scania CV AB Mer karaktären av ett stort antal parallella arbetsmoment i olika delar av anläggningen, än av produktion i ett fåtal processlinjer. Därmed inte samma förutsättningar att finna mera betydande energihushållningsåtgärder i enskilda processdelar. Inga villkor för energihushållning sattes. Då verksamheten inte var energiintensiv var det bäst att kontinuerligt i driften successivt förbättra hushållningen. Miljööverdomstolen :"1. Följande nya villkor införs. 14. Bolaget ska årligen tillsammans med miljörapporten ge in en energihushållningsplan till tillsynsmyndigheten. I planen ska redovisas planerade energihushållningsåtgärder samt resultatet av genomförda åtgärder. Överlät åt tillsynsmyndigheten att fastställa de villkor som erfordrades i följande avseenden: D8. Åtgärder beträffande energihushållning" domar i målen rörande LKAB, MÖD 2007:4, Swedish Tissue AB, dom 2007-12-18 i mål nr M 1352-07 (överklagad), samt Mondi Dynäs AB, MÖD 2008:23: LKAB, som avsåg utbyggnad av ett nytt anriknings- och pelletsverk, sköt Miljööverdomstolen upp avgörandet av vilka villkor som ska gälla beträffande energieffektivisering och ålade bolaget att genomföra utredningar liknande dem Naturvårdsverket yrkat i detta mål. Målet om Swedish Tissue ABgällde ombyggnad av en pappersmaskin. Där hade miljödomstolen föreskrivit ett villkor med begränsningsvärden för förbrukningen av energi. Miljööverdomstolen fastställde i huvudsak villkoret med ändringar främst beträffande nivåerna för begränsningsvärdena. I målet om Mondi Dynäs AB yrkade Naturvårdsverket att bolaget skulle åläggas att installera respektive byta ut barktork respektive kokeri i energihushållningssyfte. Miljööverdomstolen hade inga principiella invändningar mot yrkandena, men fann att de åtgärder som yrkats i målet inte var rimliga Samtliga tre fall gäller stora processindustrier där delar av processen kan ha stor betydelse för energihushållningen. Det kan således finnas en hög potential för hushållning/effektivisering i enskilda processdelar. De tre industrierna har också en betydande energiomsättning; det gäller i synnerhet LKAB. Alla tre klassas som energiintensiva industrier enligt Energimyndighetens klassificering och de deltar också i programmet för energieffektivisering (PFE). Som framgår ovan har målen beträffande LKAB och Swedish Tissue AB gällt om- eller utbyggnad av omfattande processutrustningar. I målet om Mondi Dynäs AB avsåg yrkandet omfattande åtgärder i processen. I det nu aktuella målet om Scania CV AB är det i och för sig fråga om en stor energianvändning - i nivå med Swedish Tissue AB. Verksamheten klassas dock inte som energiintensiv enligt Energimyndighetens kriterier och deltar inte i PFE, även om man arbetar på ett likartat sätt med energifrågor. Som verkstadsindustri skiljer den sig också från de övriga tre redovisade verksamheterna genom att den snarare karaktäriseras av ett stort antal parallella arbetsmoment i olika delar av anläggningen, än av produktion i ett fåtal processlinjer. Det finns därmed inte samma förutsättningar att i Scania finna mer betydande energihushållningsåtgärder i enskilda processdelar som lämpar sig för att regleras en gång för alla genom villkor i tillståndsbeslut.

Miljörapport (MB 26:20 och NFS 2006:9) Gäller tillståndspliktiga verksamheter Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi (14 § 9 och 12 pp) …påverkan genom … att produktionen kräver en stor insats av energi… …redovisas de mätningar, beräkningar och andra undersökningar … kan gälla t.ex. utsläpp, energi och råvaruförbrukning…