Minskad köttkonsumtion Antibiotikaresistens

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Kött och Skolmat KRAV. 2 Hur ofta äter du kött av något slag, tex från nöt, gris, lamm och kyckling? Bas (1018)
Advertisements

Biologisk mångfald och Mångfaldskonventionen i Sverige
För mycket salt i maten – dags att agera!
Rapport Allmänheten om vegetarisk mat Djurens Rätt
Samhällsekonomi 2.
LANDSBYGDSPROGRAMMET Bakgrund Landsbygdsprogrammet är ett verktyg för att nå målen för landsbygdspolitiken. Programmet innehåller satsningar.
Foto; Kjell-Åke Fredriksson, Naturskyddsföreningen Hornuggla
Årskurs 8 Entréskolan vt 2013
DAGENS LEKTION Dagens ”Varför är ni här?” Filmvisning av Älskade kött
Informationscentrum för Ekologiska Produkter
Sveriges Konsumenter •Sveriges enda konsumentorganisation •Äger Råd & Rön •Driver konsumentrådgivning •Fyller 20 år under 2012 •Representerar Sverige nationellt.
Året som Om en familj som vill leva mer miljövänligt
En nationell hemsida för UHU/ESD för utbildare på högskolenivå –
Praktisk arbetslivsorientering
Christina Nordensten Livsmedelsverket
LRF Kött Mål och strategier med sikte på 2020
HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP
Karolinska Institutets miljö- och hållbarhetsarbete
DEFINITIONER AV DE 16 SVENSKA MILJÖKVALITETSMÅLEN
ÖREBRO LÄNS LANDSTING 60 % eko i Landstinget... utopi eller möjlighet? Försörjningschef Mia Kling
Dialogdag 23/ Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län Regionalt tillväxtarbete (regionalt tillväxtsansvar) -Regional utvecklingsstrategi.
Handlingsprogram för livsmedel Miljönämnden 18 december 2012.
Klimatpåverkan från livsmedel
Samhällsekonomi Del 1.
Hur miljöanpassar man kostråden?
”Hur gör vi varandra bättre” IFK TUMBA FOTBOLL Ledarutveckling
Hur ska man få ett fungerande gaturum utanför citykärnan? Dominika Andræ Partner Optimal 25/
Mat och klimat.
”Ett hållbart Blekinge” – Hur ska vi nå miljömålen?
Så arbetar KRAV med ekologiskt och med nya kriterier för klimatmärkt mat Klimatsmart mat – långt ifrån eller nära?
Mat.
Utvärdering i HK?.
Färdplan 2050 Viktor Rydell. Global nivå Vid FN:s klimatkonferens i Cancún 2010 åtog sig alla industriländer att ta fram nationella långsiktiga strategier.
Är Greppa Näringens frågor viktiga för konsumenten? Greppa Näringens halvtidskonferens 1-2 september 2004 Sören Persson Sigill Kvalitetssystem AB
Jordbruk i Sverige och Australien
Folkhälsoarbetet i Karlskrona kommun
Välkomna till Utbildning om KRAV och ekologisk produktion
Nya köttrekommendationer – hur påverkar de offentliga kök? Anna-Karin Quetel Nutritionist Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg.
© Cat Holloway / WWF-Canon 21 March Ekomatsligan med tema Den goda fisken WWFs fiskguide och effekter Inger Näslund Världsnaturfonden WWF 12 november.
Mat.
Ekonomiska system Viktiga begrepp
Sid 1 | Lantbrukarnas Riksförbund GRISLYFTET – framtidstro för svenska grisbönder.
Pedagogisk planering Brönjaskolan
Mänskliga rättigheter och Naturresurser Kampanjtema :
Ortsutveckling Skebokvarn
1 Använd gärna denna presentation! Presentationen beskriver arbetet i projektet som arbetar med det kommande landsbygdsprogrammet Presentationen.
Nyttan med den svenska livsmedelsprodutionen
Medvetna skolmåltider
Korpen Svenska Motionsidrottsförbundet Besöks- och leveransadress: Fiskartorpsvägen 15A, Stockholm Telefon växel: E-post:
Klimatpåverkan från några vanliga livsmedel
Vad handlar det om?. EcoCraft Allt handlar om hållbar utveckling, vikten av identitet, viljan till det unika, lusten att skapa, lusten att visa och dela.
Miljövän naturligtvis
Samhällsekonomi Del 1 Åsa Lillerskog, Forsenskolan, Tidaholm –
Västra Götalandsregionens nya handlingsprogram
Här kommer lite fakta om Jordbruk.
Exempel på elevsvar uppgift 1
Sveriges exportstrategi
Varför beter sig ekonomin som en berg- och dalbana?
Ekonomi och konsumentkunskap Syfte och kunskapskrav Åk.9.
”Från Kust till fjäll skapas en hållbar attraktiv region” Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län
Syfte: Att utveckla förmågan att värdera dina val och handlingar utifrån H E M Kunskapskrav: Konsekvensförståelse för att kunna göra smarta val samt kunna.
Ursprungsmärkning!. Om ursprungsmärkning Det finns regler för obligatorisk ursprungsmärkning för vissa livsmedel, vilket bl. a regleras i EG-förordningar.
Av: Sanna Andersson Vet du att.. I SVERIGE SLÄNGS DET ÖVER TON, FULLT ÄTBAR MAT I SKOLORNA VARJE ÅR DETTA MOTSVARAR VAD 2000 ELEFANTER VÄGER TILSAMMANS.
Erfarenheter från klimatkollen i praktiken – Vilka frågor ställs ofta
VEGA Mer vegetariskt och mindre matsvinn i skolor genom samarbete och elevinflytande Miljöombudsträff Christina Breding, miljösamordnare.
Kick-off dag Amal Shabibi och Victor Muñoz.
Intro: Det är enkelt och kul att vara med och göra skillnad! Sam Edgecombe är ambassadör för Fairtrade och har bl.a. valt att engagera sig för Fairtrade.
Stina Olofsson projektledare Greppa Näringen
Fler gör mer! Fler gör mer! Handlingsplan för minskat
Erfarenheter från klimatkollen i praktiken – Vilka frågor ställs ofta
Presentationens avskrift:

Minskad köttkonsumtion Antibiotikaresistens Föreningen skall samla konsumenter som genom engagemang och kunskap vill bidra till en förstärkning av konsumentmakten och ge dessa en möjlighet att komma till tals Prioriterade frågor Minskad köttkonsumtion Antibiotikaresistens Offentliga måltiden www.vikonsumenter.org

Det är mycket att tänka på som konsument Vem hjälper mig som vill välja? Hållbart? Klimat? Miljöaspekter? Djurvälfärd? Livsmedelssäkerhet? Hälsa? GMO? Närhet – möjligt att påverka? Global rättvisa? Ekologiskt eller konventionellt? Svenskt eller importerat? ”Livet är inte lätt för en konsument idag” Per Jensen ”Hur mår maten” december 2012

Projekt Minskad köttkonsumtion En angelägen konsumentfråga Att välja rätt kött! Hur mycket är lagom?

Vi Konsumenters Workshop den 9 november 2011 Deltagare: Myndigheter, NGO:s, Producentrepresentanter Vi bör minska vår köttkonsumtion under de närmaste åren. Av klimatskäl, men också av hälsoskäl. När vi äter kött, bör vi prioritera svenskt kött. Svenskt kött är dyrare än utländskt, och kan behöva bli ännu dyrare för att ge bönderna skäliga inkomster. Med minskad konsumtion blir ändå totalkostnaden inte högre för de enskilda hushållen. Fördelarna med svenskt kött måste framhållas mer, till exempel att vi har humanare uppfödning, smittofrihet, mindre koldioxidutsläpp. Kräver bättre märkning Hur gå vidare? Allas ansvar! Vi Konsumenter tog bollen

Vi Konsumenters samtal 11 april 2012 Deltagare: Politiker, myndigheter, NGO:s, producentrepresentanter Valet av kött måste beakta såväl klimat, djurskydd, biologisk mångfald som livsmedelsäkerhet Kan vi utforma kriterier, som kan fungera oberoende av ursprung? Köttskatt? – politikerna tveksamma Den svenska produktionen viker trots sina fördelar – svenska kor betar svenska hagar Risken är att en minskning av konsumtionen slår mot svenskt kött i butik. Ursprungsmärkning för kött på restaurang och i storhushåll

Exempel på klimatpåverkan från livsmedel

Potential i mångfunktionaliteten Djur som ger fler produkter (mjölk, kött, skinn) Djur som utför tjänster (t ex tar hand om avfallsprodukter – grisar) Djur som håller landskapen öppna Djur som bidrar till biologisk mångfald Djur som ger gödsel till energi Djur som rekreation Källa: Anna Richert, Klimatcertifiering

Frågan är inte enkel Vi ska minska köttkonsumtionen – men hur? Jordbruksverkets rapport ökar kunskapen om köttkonsumtionens – miljö och klimatpåverkan - livsmedelstrygghet - kött och näring - Landsbygd - Smittskydd och antibiotikaresistens - Djurskydd Fördel Svenskt – djurskydd, smittskydd, antibiotikaresistens

Ett lyckat exempel

Köttguiden – kloka val för miljö och djurvälfärd - Klimat - Biologisk mångfald - Kemiska bekämpningsmedel - Djurskydd och bete Antibiotikaanvändningen en nyckelfråga Förankra – viktigt för att få genomslag

Försäljning av antibiotika i mg/PCU Figur 7 och tabell 5

Signaler som folk förstår Trafikljussymboliken är väl känd och använd i många sammanhang (även vetenskapligt studerat att detta funkar)

Trafikljussymbolerna används för att bedöma de befintliga varorna utifrån kriterier som ställs upp för de olika trafikljusen.

MINDRE – men bättre Utmaning till Livsmedelsverket Hur mycket är lagom? Utmaning till Livsmedelsverket Naturvårdsverket Jordbruksverket Utforma ett gemensamt budskap kring minskad köttkonsumtion

MINDRE – men bättre Utmaningar till Djuruppfödarna Effektivisera (på rätt sätt) Friska djur Minska sojaanvändningen Klimatcertifiera Certifiera och märk Naturbeteskött

MINDRE – men bättre Utmaningar till Livsmedelsindustrin: Minska klimatpåverkan i köttproduktionen Klimatcertifiera Differentiera anonymt kött (ex bete –eller ej) Bättre märkning ex Naturbeteskött Ursprungsmärkning

Handeln: Sluta med lockpriser på kött. Stimulera klimatcertifiering Mindre men bättre UTMANINGAR till Handeln: Sluta med lockpriser på kött. Stimulera klimatcertifiering Bättre märkning. Ursprungsmärkning Ställ krav på certifiering av Naturbeteskött Konsumentinformation Ställ krav på EMV

Mindre men bättre UTMANINGAR Storhushåll, restaurang Ursprungsmärk Minska mängden kött i menyerna Kundinformation Aktörer inom offentliga måltiden Minska mängden kött i menyerna Välj köttet utifrån miljö – och djurskyddskriterier Använd skolmåltiderna som pedagogiskt redskap för att verka för minskad köttkonsumtion

MINDRE – men bättre Samordna budskapet Konsumentorganisationer Miljöorganisationer Djurskyddsorganisationer Myndigheter Producentorganisationer Tillsamman kan vi göra mer

Louise Konsumentkoll 21 och 23 oktober Vi får vad vi betalar för Vem är boven: industrin, handeln, men också vi som konsumenter, som inte bryr oss om vi har något svenskt jordbruk kvar utan bara tittar på pris Köp svenskt, helst ekologiskt, men om, inte åtminstone svenskt Titta på engelska handelskedjor Buy Brittish!