Det svenska politiska systemet Demokratisering och parlamentarismens genomslag Grundläggande: varför sker en demokratisering: rösträttsreform, försvagad elitmakt, parlamentarism, försvagad kungamakt, fram växer ett samhälle som dessutom domineras av socialdemokratin, arbetsrörelsen. Varför? Varför inte revolution? Varför inte starka konflikter? Fundera på de frågorna under föreläsningens gång så återkommer vi i slutet. Sverige en i huvudsak fredlig utveckling. Seminariegrupper och grupparbetsgrupper.

Sveriges demokratisering: fyra faser 1809 års konstitution och 1800-talets reformer Kampen om den allmänna rösträtten Parlamentarismens seger Demokratins konsolidering

Demokratins konstitution: några centrala frågor Vem får rösta? Monarki eller republik? Parlamentarism eller maktdelning? Centralisering eller decentralisering? Enhetsstat eller federalism? Valsystem: Proportionellt eller majoritetsvalsystem? Konsekvens (?): Konfliktdemokrati eller konsensusdemokrati?

Sveriges styrelseskick: en exposé 1500- 1521-1721: Kungamakten och centralmakten stärker sin position, främst på adelns bekostnad 1721-1810: Adel och borgarklass stärker sin makt, främst på kungamaktens bekostnad 1809-1920: Folkstyrelsen stärker sin makt på bekostnad av kungamakt och aristokrati

1809 års konstitution: maktdelningsprincipen Kompromiss mellan viljan att begränsa kungamakt och inte göra den för svag Verkställande makt: kungen i samråd med statsråd Lagstiftande makt: delas mellan kung och riksdag Dömande makt: Högsta domstolen Konstitutionsutskottet

1800-talet: Successiv förändring av styrelseskicket Kungamakten tappar terräng, riksdagens position stärks successivt 1840 års departementalreform 1866: avskaffandet av ståndsriksdagen Tullstriden: parlamentet stärker sin position

Rösträttsfrågan: spelplanen och argument Läget i början av 1900-talet: Inkomstgraderad rösträtt och åldersgräns Argument för allmän rösträtt: Mänsklig rättighet Uppfostran Försvarsargument Argument emot: Inget ”property”, inget ansvar Rädsla för pöbelvälde

Rösträttsfrågan: en kompromissartad process Högern och kungamakten vill undvika allmän rösträtt, i synnerhet inom ramen för ett majoritetsvalsystem Vänstern (liberaler och socialdemokrater) vill införa allmän rösträtt, helst inom ramen för ett majoritetsvalssystem

Rösträttsfrågan: utfallet Allmän rösträtt till riksdagen för män införs 1907-1909, …men, på riksdagsnivå införs ett proportionellt valsystem Utfallet delvis alltså en kompromiss

Rösträtten 1866 1907-09 1919-21 1945 Första kammaren Män (35 år) Indirekt val Gradering efter förmögenhet och inkomst Betald skatt Män (24 år) Män och kvinnor (23 år) Män och kvinnor (21 år) Andra kammaren Män (21 år) Krav på taxerad inkomst eller fastighetsinnehav Betalad skatt Fattigvårdsstreck

Parlamentarismens eller maktdelning? Maktdelningsprincipen: verkställande, lagstiftande och dömande makt åtskilda Parlamentarism: Regeringen beroende av parlamentets stöd eller acceptens 1809 års konstitution byggde på maktdelningsprincipen, men i praktiken stärktes parlamentarismen under 1800-talet Gustav V tog dock strid mot parlamentarismen Samtidigt hotades monarkins existens av vänsterpartierna krav på republik

Motstånd mot parlamentarismen Staaf bildar regering 1911, och fattar beslut i försvarsfrågan i strid med kungens uppfattning Pansarbåtsinsamlingen Bondetåget och borggårdstalet där kungen tar strid i försvarsfrågan (1914) Staafs regering avgår, ämbetsmannaregering tillträder

Parlamentarismens seger Första världskriget: politisk och ekonomisk kris Ryska revolutionen (1917), det tyska kejsardömets fall och inbördeskrig i Finland (1918) Stor oro för upplopp och tom revolution Kungen accepterar den parlamentariska principen vid valet av liberalen Edén till statsminister 1917 Kvinnlig rösträtt införs 1919

Förklaringar till demokratiseringen Strukturella förklaringar Socioekonomiska faktorer Internationell påverkan (diffusion, hot om revolution, krigsrisk) Socialt kapital Aktörsinriktade förklaringar Vikten av starka folkrörelser Drivande entreprenörer (Staaf) Skickliga strategiska aktörer (Lindman och Branting)

Demokratin och det turbulenta 1920- och1930-talen Det framväxande hotet mot demokratin : Fascism, nazism och kommunism Börskrasch och depression Oro på den svenska arbetsmarknaden: Ådalen 1931 Starka motsättningar mellan socialdemokrater och kommunister

Svensk demokrati under 1920-talet: ett turbulent landskap 1920-talet: minoritetsregeringarnas tid Kosackvalet 1928: socialdemokraterna förlorar I väntan på revolutionen?

Det politiska systemets stabilisering: krisuppgörelse och saltsjöbadsavtal Krisuppgörelse mellan socialdemokraterna och bondeförbundet (s) får igenom en aktiv arbetsmarknads- och finanspolitik, men får acceptera en protektionistisk näringspolitik (bf) får igenom en protektionistisk näringspolitik, men får acceptera en aktiv arbetsmarknads- och finanspolitik Saltsjöbadsavtalet LO och SAF kommer överens om spelregler för arbetsmarknaden Institutioner för att hantera konflikter Båda parter vill undvika statlig inblandning Båda händelserna utgör tillsammans ett ”formativt moment” i utvecklingen av den ”svenska modellen” Socialisering av vinsterna, ej av näringslivet.