Social omsorg Demenser

Allmänt 100 000- 150 00 personer 5 av hundra över 65 år Demenssjukdomar 4:e vanligaste dödsorsaken 60 olika orsaker 100 000 – 150 000 personer i Sverige lider av demens. Fem av hundra människor över 65 års ålder har drabbats av sjukdomen. Idag är demenssjukdomen den fjärde vanligaste dödsorsaken i västvärlden efter hjärt och kärlsjukdomar, cancer och stroke. Demens är vanligare i hög ålder. Det finns många förklaringar till varför demens uppstår. Forskare har funnit upp till 60 olika orsaker.

Demensutredning- mål Diagnostisera typ av demenssjukdom, ge specifik behandling Diagnostisera andra sjukdomar Behandla optimalt andra sjukdomar som kan förvärra sjukdomen Behandla psykiatriska och beteendemässiga symtom Kartlägga socialmedicinska konsekvenser Informera om demenssjukdomens konsekvenser

Demensutredning Anamnes/ Status Anhörigintervju MMT- Minimal minnes test Klockritningstest Labgenomgång enl rek Datortomografi av hjärnan RcBf ev EEG

Alzheimers sjukdom Mest kända, mest vanligaste Alois Alzheimer Flera olika sorter t ex familjär el sporadisk Alzheimer typ 1- med tidig debut. Presenil ( pre = före senil = ålderdom) Alzheimer typ 2 – med sen debut Ärftliga faktorer Alzheimers sjukdom är den mest kända demenssjukdomen och anses också vara den vanligaste. Sjukdomen har fått sitt namn efter den tyske neuropatologen och psykiatern Alois Alzheimer, som år 1906 först beskrev sjukdomen. Ursprungligen menades med Alzheimers sjukdom en ovanlig demensform som debuterade relativt tidigt i livet, före 65 års ålder, ibland redan i 50-årsaldern, och som kallades presenil demens. Men sedan 1970-talet inkluderas även den betydligt vanligare form som visar sig senare, vanligen i 75-80-årsaldern, och som tidigare kallades senil demens. Alzheimers sjukdom blev därmed mera känd bland allmänheten, och det skedde en kraftig ökning av forskningssatsningarna inom området. Numera vet man att det finns flera olika former av Alzheimers sjukdom, men det råder viss oenighet om hur de bäst ska klassificeras (indelas). Enligt en indelning skiljer man på familjär och sporadisk Alzheimers sjukdom. Med familjär menas ärftliga former, där minst en nära släkting (förälder, syskon eller barn) också har sjukdomen. Med sporadisk avses fall där man inte kan påvisa någon sådan ärftlighet. Vid Alzheimers sjukdom förekommer en mycket omfattande hjärncellsdöd. D v s hjärnatrofi. Alzheimer typ 1. Alzheimer med tidig debut drabbar yngre. Den har ett hastigt sjukdomsförlopp och drabbar män och äldre lika. Typiska symtom kan vara depressioner, oro, ångset och skuldkänslor. Alzheimer Typ 2- Alzheimer med sen debut drabbar främst äldre, d v s personer över 65 år, Den har ett mer godartat, lugnare och långsammare sjukdomsförlopp. Sjukdomen drabbar fler kvinnor än män. Ärftliga faktorer anses ha störst betydelse vid de former av Alzheimers sjukdom som debuterar tidigt i livet Det är betydligt svårare att avgöra vilken roll som ärftlighet spelar för de former som visar sig först i hög ålder, eftersom många då "hinner" avlida av andra orsaker, innan demenssjukdomen annars skulle ha brutit ut. Utdrag ur skriften Demens utgiven av medicinska forskningsrådet 1997

Alzheimers sjukdom forts.

Alzheimers sjukdom forts. Alzheimer stadium 1 (1-3 år) minnessvikt svårt att hitta trötthet svårt att koncentrera sig svårare att tala och förstå Ordglömska- (Anomi) Fylla i minnesluckor med”osanningar” (Konfabulera) Alzheimer stadium 1 (1-3 år) minnessvikt svårt att hitta trötthet svårt att koncentrera sig

Alzheimers sjukdom forts Likgiltig,apatisk Allt mindre intresserad av olika sysselsättningar Ointresserad av att prova på något nytt Oförmåga att anpassa sig till förändringar Allt mer oförmögen att fatta beslut och planera- (Dyspraxi) Allt långsammare när det gäller att uppfatta komplicerade saker Snar att beskylla andra för att ha stulit saker som förekommit

Alzheimers sjukdom forts Egocentrisk och allt mindre intresserad av andra människor, likgiltig för andras känslor Lätt att glömma bort vad som händer nu för tiden Glömmer meningar i sitt tal eller tappar den röda tråden i större utsträckning Blir lätt irriterad och nervös vid motgångar

Alzheimers sjukdom forts Alzheimer stadium 2 (2-4 år) svår glömska svårt att göra saker -Apraxi- svårt att förstå Afasi svårt att prata -Afasi fortfarande välbevarad social fasad. Agnosi- Svårigheter att känna igen Alzheimer stadium 2 (2-4 år) svår glömska svårt att göra saker svårt att förstå svårt att prata fortfarande välbevarad social fasad.

Alzheimers Sjukdom Forts Glömmer lätt händelser i förgången tid Är inte på det klara med tid eller rum Syn och hörselhallucinationer Upprepar i det oändliga samma samtalsteman Underlåter att tvätta sig eller äta Blir lätt irriterad, nervös eller uppskärrad Glömmer lätt händelser i nyligen förgången tid, minns i allmänhet sådant som hänt för länge sedan, men även då kan man tappa detaljer eller blanda ihop saker Är inte på det klara med tid eller rum, blandar ihop dygnsrytmen, kan gå ut på uppköp mitt i natten

Alzheimers sjukdom forts Alzheimer stadium 3 (5-10 år) passiv Muskelstelhet- rigiditet krampanfall Blodtrycksfall Inkontinens Svårkontaktad Ev muskelsammandragningar- kontrakturer Alzheimer stadium 3 (5-10 år) passiv muskelstelhet krampanfall Blodtrycksfall Svår att kommuniceera med då både språk och mimik är förlorad.

Alzheimers sjukdom behandling God omvårdnad av patienten Bra omhändertagande av anhöriga Behandling med acetylkolinesterashämmare används för mild-medelsvår Alzheimer NMDA-receptor antagonist har godkänts inom EU

Vaskulär demens Näst vanligaste demensen Även kallad cerebrovaskulär demens Olika sorter Demens efter slaganfall Multinfarktdemens Vitsubstansdemens Kromosom 19 Sjukdomar som beror på förändringar i hjärnans blodkärl är näst efter Alzheimers sjukdom den vanligaste orsaken till demens. Samlingsnamn för sådana sjukdomar är vaskulär eller cerebrovaskulär demens eller helt enkelt blodkärlsdemens. Det finns flera olika former av blodkärlsdemens, och det är ibland svårt att dra skarpa gränser mellan dessa och andra demenssjukdomar. Ofta förekommer blandformer; det är t ex vanligt att patienter med Alzheimers sjukdom förutom plack och andra degenerativa förändringar även har sådana skador som är karaktäristiska För vaskulär demens.   Demens efter slaganfall Slaganfall kan ge mycket varierande symtom beroende på vilka delar av hjärnan som drabbats. Vanliga symtom är svaghet och förlamning i ena kroppshalvan, känsel - nedsättning och domningar, talsvårigheter och synrubbningar. Man beräknar att upp till hälften av dem som drabbas av slaganfall så småningom utvecklar ett demenstillstånd, vars svårighetsgrad också varierar på grund av vilka områden i hjärnan som påverkats. Multiinfarktdemens En annan form av blodkärlsdemens kallas multiinfarktdemens (MID). Den orsakas inte av enstaka större infarkter utan istället av många små blodproppar som fastnar i hjärnans blodkärl. Det kan vara små embolier som lossnar från åderförkalkade områden i halskärlens väggar och med blodströmmen förs upp till hjärnan. Sådana embolier kan också komma från hjärtat som en följd av olika hjärtsjukdomar, bl a förmaksflimmer. Vid multiinfarktdemens kommer symtomen ofta plötsligt, och sjukdomen kan ha ett stegvis förlopp. Liksom vid andra demensformer får den drabbade minnesstörningar och intellektuell avtrubbning. Personen får svårt att kontrollera sina impulser och blir ofta labil och gråtmild. Vitsubstansdemens På senare år har bl a svenska forskare beskrivit en tredje huvudtyp av blodkärlsdemens, där förändringarna inte uppstår i själva hjärnbarken utan i de djupare liggande nervledningsbanorna, i den vita substansen. Denna form kallas därför ibland vitsubstansdemens eller "vaskulär demens av subkortikal vitsubstanstyp". Typiska symtom vid denna demensform är förutom minnesstörningar - känslomässig avtrubbning, mental långsamhet och gångrubbningar. Hjärnan arbetar sakta; om någon t ex ställer en enkel, vardaglig fråga dröjer det länge innan den sjuke svarar. Gången är ofta karaktäristisk, antingen trippande eller långsamt hasande. Många forskare anser att denna sjukdom är den vanligaste formen av blodkärlsdemens. Men det är inte alltid som den förekommer i renodlad form, och den kan vara svår att avgränsa gentemot andra former av demens. Det har t.ex. visat sig att en tredjedel av patienter med Alzheimers sjukdom även har påtagliga förändringar i den vita substansen. Genetisk koppling till kromosom 19 Vitsubstansdemens och andra former av vaskulär demens är betydligt mindre utforskade än exempelvis Alzheimers sjukdom, och man vet än så länge inte mycket om eventuella ärftliga orsaksfaktorer Men nyligen har man hos vissa familjer i Frankrike funnit en koppling mellan vitsubstansdemens och en genetisk rubbning på kromosom 19. Det är alltså på samma kromosom där man funnit en sårbarhetsgen för Alzheimers sjukdom, apo4-genen vid Alzheimers sjukdom.

Vaskulär demens forts

Vaskulär demens Symtomen varierar mycket En långsam livsföring Släpar sig fram eller trippande gång Primitiva reflexer framträder Parkinsonliknande symtom, (rigiditet, tremor-skakningar) Ett speciellt tal som ”pressas fram” ev sväljsvårigheter TIA Medelålders män med högt blodtryck, övervikt och höga kolesterolvärden löper inte bara risk för hjärt-och kärlsjukdomar. De har också 3 gånger högre risk att insjukna i vaskulär demens i 70-årsåldern, skriver Dagens Medicin 0620 i samband med rapportering från American Academy of Neurology i San Diego i början maj. Här presenterades resultat från den första studie som undersökt sambandet mellan det så kallade metabola syndromet och dememenssjukdomar. Studien är en del av Honolulu Heart Program omfattar totalt 8.000 japansk-amerikanska medelålders män som först hälsoundersöktes när de var i 50-årsåldern 1965 och av dessa har 3.555 män kunnat följas med regelbundna undersökningar fram till 1991. 215 av männen har insjuknat i typ 2 diabetes. Det finns ett klart samband mellan vaskulär demens och den ansamling av riskfaktorer som kallas det metabola syndromet. Det inkluderar högt blodtryck, höga blodsockervärden, övervikt och förhöjda blodfetter. Omkring 30 procent av männen i studien uppfyllde 2 eller fler kriterier när de först undersöktes 1965. När forskarna jämförde dessa mäns risk för insjuknande i demens med friska mäns befanns männen med metabola syndromet löpa en 3 gånger så hög risk att insjukna i demensformen vaskulär demens 25 år senare. Däremot fanns ingen motsvarande riskökning när det gäller insjuknandet i den vanligaste demensformen, Alzheimers sjukdom. Vaskulär demens föregås av mindre blodpropppar i hjärnan som gradvis förstör strategiska delar av hjärnan. Möjligt att fördröja insjuknandet Det kan vara möjligt att fördröja insjuknandet i vaskulär demens genom att redan på medelålders patienter försöka behandla riskfaktorerna för det metabola syndromet. Men först måste resultatet bekräftas av andra studier. Medelålders män med denna typ av ansamling av riskfaktorer bör följas noggrannt och uppmuntras att leva hälsosammare, skriver Dagens Medicin Anna-Lena Haverdahl.   Forskare har funnit ett samband mellan depression och s k tyst stroke och rekommenderar att personer som får depression efter 50-års ålder skall utredas för stroke. Tyst stroke inträffar när små blodkärl i hjärnan blockeras eller spricker. Tillståndet följs inte av de vanliga symtomen som förknippas med stroke, som t ex svår huvudvärk, svindel och förlust av motoriska färdigheter. Drabbade personer känner inte av att de haft en tyst stroke men långsiktiga konsekvenser av detta kan vara en större stroke. David C. Steffens och medarbetare vid Duke University Medical Center i Durham, North Carolina, analyserade mer än 3600 patienter med magnetkamera och med ett frågeformulär för att utreda om de varit deprimerade veckan innan magnetkameraundersökningen. Diagnosen tyst stroke ställdes genom examination av lesioner i basala ganglierna , en omkopplingsstation mellan olika delar av hjärnan och producent av bl a serotonin och noradrenalin som reglerar hjärnbarken där informationen processeras. Ett samband upptäcktes mellan lesioner som var mindre än 3 mm i diameter och depressiva symtom. Lesioner i de basala ganglierna ökade risken för att få depression med 40 %. Forskarna skriver att depression ofta förbises hos äldre personer eftersom symtomen mer karakteriseras av apati och intresseförlust av dagliga aktiviteter än att de är ledsna eller sorgsna. Personer som löper risk för att få stroke bör undersökas med avseende på depression , skriver forskarna eftersom förekomsten av en depression kan innebära att de redan haft en tyst stroke. Forskarna går nu vidare för att utreda om individer med tyst stroke riskerar att få större stroke samt vaskulär demens med förlust av minne och andra kognitiva funktioner.

Lewy Body - demens Fluktuerande kognitiva symtom som drabbar minnet Förvirringstillstånd Snabb progress Visuella hallucinationer Paranoida symtom, Depression Falltendens Extrapyramidala symtom: rigiditet och Hypokinesi Stark överkänslighet för neuroleptika I Juli 1995 hölls det första consensusmötet om Lewy body disease. Under senare tid har forskningen visat att närvaro av Lewy bodies i nervcellerna är gemensamt med demens. Lewy bodies som är små sfäriska strukturer som innehåller protein och som kan bidra till celldöd. Man har noterat ( efter obduktion) att uppemot en fjärdedel av de som har diagnostiserats med demens av Alzheimer typ också har Lewy bodies i sina nervceller. Lewy bodies finns också hos personer med Parkinsons sjukdom i den region som hjälper till att kontrollera rörelserna. Personer diagonstiserade med demens av Alzheimer typ men också visat på förekomsten av Lewy bodies ofta visar upp en kombination av symtom från både Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom. Forskarna har inte än enats om Lewy body disease är en egen sjukdom eller en variant på Alzheimer eller Parkinsons sjukdom. Flera olika begrepp används som Lewy body variant av Alzheimers sjukdom, senil demens av Lewy body typ, eller Lewy body demens. Symtomen varierar hos personer med demens där Lewy bodies finns. Hos vissa personer kan symtomen vara mycket lika Alzheimers sjukdom. Demensens symtom är ofta lindriga i början med problem som ouppmärksamhet, tanklöshet som vanligast förekommande. Tidiga symtom är också oordnade rörelser och lindriga Parkinsonliknande symtom som tremor. Graden av påverkan i demensen är ytterst varierande från dag till dag och även ibland under samma dag. Dessutom kan många personer utveckla ofta förekommande akuta förvirringstillstånd och som kan börja i ett tidigt stadium av sjukdomen. Andra ganska vanligt förekommande symtom kan vara inbillning, vanföreställningar, depression, syn- och hörselhallucinationer. Dessa symtom medför i sig ångest och oro. Det finns för närvarande ingen speciell behandling mot Lewy body disease. Man bör vara försiktig med neuroleptica och anxiolytica.

Blanddemens Orsakad av samtidig Alzheimers sjukdom och cerebrovaskulär sjukdom Symtombilden varierar mycket från person till person

Pannlobsdemens Vissa demenssjukdomar drabbar framför allt hjärnans främre del och kallas därför frontallobsdemens eller pannlobsdemens Man räknar med att frontallobsdemens svarar för omkring nio procent av alla demenssjukdomar. Sjukdomen brukar debutera förhållandevis tidigt i livet, före 65 års ålder. Det finns två huvudformer; frontallobsdegeneration (FLD) av icke - Alzheimertyp samt Picks sjukdom. Vid frontallobsdemens brukar minnesförmågan vara betydligt mindre påverkad, medan det däremot snabbt uppstår uttalade personlighetsförändringar. Vissa demenssjukdomar drabbar framför allt hjärnans främre del och kallas därför frontallobsdemens eller pannlobsdemens. Man räknar med att frontallobsdemens svarar för omkring nio procent av alla demenssjukdomar. Sjukdomen brukar debutera förhållandevis tidigt i livet, före 65 års ålder. Det finns två huvudformer; frontallobsdegeneration (FLD) av icke - Alzheimertyp samt Picks sjukdom. Tidigare har dessa sjukdomar ofta förväxlats med tidiga former av Alzheimers sjukdom. Vid frontallobsdemens brukar dock minnesförmågan vara betydligt mindre påverkad, medan det däremot snabbt uppstår uttalade personlighetsförändringar. Ibland förväxlas sjukdomarna även med andra tillstånd som kan drabba pannlobens funktioner. Liknande symtom kan bl a förekomma vid hjämtumörer, schizofreni och grava alkoholskador (alkoholdemens). Frontallobsdegeneration av icke - Alzheimertyp Den vanligaste huvudtypen av frontallobsdemens har upptäckts och beskrivits av svenska forskare. Den kallas frontallobsdegeneration (FLD) av icke - Alzheimertyp och svarar för cirka åtta procent av alla demenssjukdomar. Ofta debuterar sjukdomen redan i medelåldern, och sjukdomsförloppet är mycket påfrestande för den drabbade och dennes anhöriga. Typiska tidiga symtom är omdömeslöshet, bristande sjukdomsinsikt, känslomässig avtrubbning, aggressivitet och bristande medkänsla. I början uppfattas personen som vresig, störande och allmänt asocial och kan också ägna sig åt kriminell verksamhet. Även hallucinationer, vanföreställningar och psykoser förekommer. Så småningom blir den drabbade alltmer initiativlös, mimiken blir stel, språket torftigt, och den sjuke kan till slut bli helt stum. Man har länge känt till att denna demensform till stor del är ärftlig. Nyligen har man också på kromosom 17 lyckats identifiera mutationer som man misstänker har samband med pannlobsdemens.

Pannlobsdemens forts

Morbus Pick Picks sjukdom är markerat av "Picks bodies", Den första beskrivningen av sjukdomen publicerades 1892 av Arnold Pick Picks sjukdom är markerat av "Picks bodies", Pick's sjukdom är vanligtvis skarpt avgränsad till framdelarna av hjärnan, särskilt frontalloberna. Personlighetsförändring Apati och likgiltighet för vanliga intressen Sämre socialt beteende, dåligt socialt omdöme Sämre empatiförmåga Olämpligt sexuellt beteende Vardagsfunktionen minskar Pick's sjukdom är en relativt sällsynt, degenerativ hjärnsjukdom som orsakar demens. Den första beskrivningen av sjukdomen publicerades 1892 av Arnold Pick. Den har varit lite studerad, och är mycket mindre känd än Alzheimer's sjukdom. Pick's sjukdom avviker från Alzheimer's sjukdom på flera sätt. Picks sjukdom är markerat av "Picks bodies", avrundade, små mickroskopiska inlagringar i de celler som påverkas. Neuronen sväller upp. Ingen av dessa förändringar framträder vidAlzheimer's sjukdom. För det andra, Pick's sjukdom är vanligtvis skarpt avgränsad till framdelarna av hjärnan, särskilt frontalloberna. Dessa grundskillnader mellan Alzheimer's sjukdom och Pick's ger något annorlunda symptom. I kontrast till Alzheimer's sjukdom, i vilken tidig minnesförlust dominerar, är första symptom av Pick's sjukdom ofta personlighetsförändring,och en minskad funktion vid vardagsarbete. Personlighetsförändringen kan ta form av apati och likgiltighet för vanliga intressen, eller av sämre socialt beteende och för sämre medkänslor för andra. Dåligt socialt omdöme, olämplig sexuellt beteende, eller en grov och skämtsam attityd kan ses. Vardagsfunktionen minskar därför att patienten helt enkelt gör mycket litet, eller visar förvirring och dåligt omdöme. Patienten behöver inte vara svårt glömsk. Patienten förlorar möjligheten till att starta, organisera, och genomföra mycket enkla familjära aktiviteter.

Morbus pick forts. Svårigheter med språket- blir tystare och tystare Extremt apatiskt/ orolig Hypersexuell Glupsk Pick's sjukdom startar vanligtvis efter 40 och är mindre vanlig efter 60. Den är en sjukdom som alltid försämras. Medellängd på sjukdomen är 5 år, men den varierar från 2-15 år. Den är sällsynt, mellan 1% - 5% av demenssjukdomarna.. Så småningom ger sjukdomen svårigheter med språket. Patienten kan bli ovanligt tyst, och när den talar kan det vara sakta, med korta meningar. De kan göra ljud av ord. Några kan bli extremt apatisk -- de kan sitta i timtal utan att göra någonting om den inte blir uppmanad till att göra något, andra stunder kan patienten bli synnerligen orolig. Några patienter är hypersexuell, och några kan som små barn, stoppa vad som helst i munnen. Glupskt ätande händer i några fall. Uppmärksamheten är nedsatt, patienten tycks bli distraherad omedelbart av vad som helst som den hör eller ser. Senare i sjukdomen blir patienten vanligtvis stum. Rastlöshet omväxlande djup apati förekommer. Pick's sjukdom startar vanligtvis efter 40 och är mindre vanlig efter 60. Den är en sjukdom som alltid försämras. Medellängd på sjukdomen är 5 år, men den varierar från 2-15 år. Den är sällsynt, mellan 1% - 5% av demenssjukdomarna.. Diagnosen på Pick's sjukdom är svår att ställa.. Röntgen som CT (dator) eller MRI (magnetröntgen) kan visa ett mönster av cellförtvining som pekar mot Pick's sjukdom. Alzheimer's sjukdom kan ge samma symptom som beskrivts ovan, och Pick's sjukdom kan ge symptom på typisk Alzheimer's sjukdom. Olyckligtvis, vet man varken orsak eller behandling för Pick's sjukdom. Några studier antyder att Pick's sjukdom kan ha en genetisk komponent, men de flesta familjemedlemmarna förblir opåverkade.

Gerstmanns syndrom Denna sjukdom går vanligtvis i arv. Symtomen omfattar balansförlust och dålig muskelkoordination med demens i de senare stadierna.

Alexanders sjukdom Alexanders sjukdom är en sällsynt, genetisk, degenerative sjukdom som drabbar nervsystemet. Den börjar ungefär vid 6 månaders ålder. Symtomen är mental och fysisk tillbakagång, demenssymtom och förstoring av hjärna och huvud. Stelhet i armar och/eller ben. Det finns ingen bot för Alexanders sjukdom och det finns inte heller någon standard för behandling. Symtombehandling är det som kan erbjudas. Prognosen är vanligtvis dålig. De flesta barn som drabbas av sjukdomen uppnår inte 10 år efter sjukdomsdebuten.

Yttre våld Boxare som bär på en gen som ökar risken för Alzheimers sjukdom tycks vara mer benägna att få hjärnskador vid slag mot huvudet i boxningsringen. En av sex boxare över 50 år har problem med nervsystemet, som sämre uppfattningsförmåga, låg irritationströskel och brist på hämningar Boxare som bär på en gen som ökar risken för Alzheimers sjukdom tycks vara mer benägna att få hjärnskador vid slag mot huvudet i boxningsringen. Det visar en studie som nyligen publicerats i Journal of the American Medical Association. En av sex boxare över 50 år har problem med nervsystemet, som sämre uppfattningsförmåga, låg irritationströskel och brist på hämningar. Hjärnforskare har på senare år funnit Alzheimerliknande hjärnskador hos många boxare. Nu har man också upptäckt att en gen, som ökar risken för Alzheimer, ofta påträffas hos hjärnskadade boxare. Neurologen Norman Relkin vid New York Hospital-Cornell University Medical College studerade 30 boxare mellan 23 och 76 år, alltså både aktiva och sådana som lagt handskarna på hyllan. En tredjedel av dem hade åtminstone en upplaga av den aktuella genen. De flitigaste boxarna, med mer än 12 proffsmatcher bakom sig, uppvisade störst skador.

Sekundär demens Wernicke Korsakoff Alkoholdemens Aids demens Huntingtons sjukdom Downsyndrom demens Parkinson med demens Svår B-vitaminbrist ger typiska skador lokalt i hjärnstammen, som kan utvecklas till till två sjukdomstillstånd, vilka bär hjärnforskarna Wernickes och Korsakoffs namn. Wernickes sjukdom (Wernickes encefalopati) Wernickes sjukdom uppstår vanligen till följd av kraftig och långvarig alkoholkonsumtion och kräver tidig diagnos och behandling för att förhindra att hjärnskador uppstår. Symptomen är ryckighet och förlamning i ögonrörelserna(oförmåga att rikta blicken åt sidorna), förvirring och dålig balans. Orsaken är brist på tiamin (vitamin B1) till följd av att man dricker utan att äta eller på att spritskador på tarmen försvårar upptagandet av vitaminet. Sjukdomen  har ett samband med Korsakoffs sjukdom och man talar därför om ett Wernicke-Korsakoffs syndrom. (80% av personer med obehandlad Wernickes sjukdom utvecklar Korsakoffs sjukdom och av dessa blir 25% så invalidiserade att de kräver institutionsvård). Korsakoffs sjukdom Korsakoffs sjukdom, syndrom eller psykos är en organisk nervsjukdom som kan drabba alkoholmisbrukare som bara dricker sprit och inte äter. Sjukdomen är allttså en näringsbristsjukdom och beror på brist på B 1 -vitamin. Korsakoffs sjukdom utmärks av svåra störningar i minnesfunktionerna. De skadade nervcellerna i mellanhjärnan är viktiga för inprägling av minnet. Typiska är allt svårare rubbningar i inpräglingsförmågan med närmast fullständigt bortfall av närminnet och att patienten inte har någon insikt om sin minnesdefekt. Utfyllnaden av minnesluckorna med uppdiktat material är inget avsiktligt försök att dölja dessa.Även epileptiska kramper och sömnstörningar kan uppträda. (livsfarligt tillstånd som kräver läkarvård). Tiamin (vitamin B1) kallades tidigare aneurin; det verkar som koenzym (tiaminpyrofosfat) i omsättningen av kolhydrater och är därmed också indirekt engagerat i energiomsättningen. Det innebär att kroppens behov ökar vid intag av kolhydratrik kost samt vid hög energiomsättning. Tiamin förekommer i alla celler; spannmålsprodukter är viktiga tiaminkällor i kosten, liksom kött (särskilt griskött) och fisk. Tiaminbrist kan leda till bristsjukdomen beriberi, vilken förekommer endemiskt hos risätande befolkningar. I västerlandet förekommer tiaminbrist främst hos alkoholister, hos vilka den medför allvarlig hjärnskada, Wernicke-Korsakoffs syndrom. Vid intag av vanlig blandad kost föreligger ingen risk för tiaminbrist. Intag av stora doser av tiamin medför inga giftverkningar.