Mp3 lyssningsvanor hos unga är både ett nöje och en riskfaktor Kim Kähäri, universitetslektor Med. Dr, Leg. Aud. Enheten för Audiologi Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet kim.kahari@neuro.gu.se Kähäri K, Skolsköterskekonferens, Göteborg, 15 april 2011

Kähäri K, Skolsköterskekonferens, Göteborg, 15 april 2011 Innehåll: Förskoleprojekt 9-åringsprojekt; Ljudhjältarna 17-åringsprojekt; Mp3 Kähäri K, Skolsköterskekonferens, Göteborg, 15 april 2011

Kähäri K, Skolsköterskekonferens, Göteborg, 15 april 2011 Hörselskador och Symptom av hög ljudexponering: Hörselnedsättning Tinnitus Ljudkänslighet Ljudtrötthet Distortion (trasigt, sprucket ljud) Diplakusis (fel tonhöjd vid intensitetsökningar, dubbelhörande) Svårigheter att lokalisera ljud & att höra i ljudrika miljöer Kähäri K, Skolsköterskekonferens, Göteborg, 15 april 2011

Kähäri K, Skolsköterskekonferens, Göteborg, 15 april 2011 3 referens studier Bullerskada (Niskar A. et al 2001) 6-11 år = 8 % 12-19 år = 16 % Konstant tinnitus (Widen SE, Erlandsson, 2004) 16-17 år = 7 -10 % 18-19 år = 14 -20 % Ofta el alltid tinnitus (K-M Holgers 2001) 9-16 år = 16 % Kähäri K, Skolsköterskekonferens, Göteborg, 15 april 2011 4

Vilka ljudkällor upplevs störande i förskolan Signifikanta skillnader slammer vid måltider och gap och skrik jämfört med referensgruppen Kerstin Persson Waye, GU Kähäri K, Skolsköterskekonferens, Göteborg, 15 april 2011 5

Hörselrelaterade besvär i förskola Få studier i förskola/skola Hogstedt mlf. Rapport 2009; fann bland 4600 förskole-, fritidspersonal och grundskolelärare att 25% angav hörselnedsättning, samt att 21% angav tinnitus. Kähäri K, Skolsköterskekonferens, Göteborg, 15 april 2011

Förskoleprojekt, projektledare K. Persson Waye, Göteborgs Universitet Arbetsmiljöformulär till personal vid förskolor i Mölndals stad och Stenungssunds kommun, totalt ca 402 svar. (70% svarsfrekv). 97,8% kvinnor, Medelålder 38 år, Arbetade år i förskola medel=14,7 år Även formulär till föräldrar och barn Kähäri K, Skolsköterskekonferens, Göteborg, 15 april 2011

Mätning av bullerexponering Två personal och två barn bar dosimeter varje dag under en veckas tid per avdelning. Totalt tio avdelningar Kähäri K, Skolsköterskekonferens, Göteborg, 15 april 2011

Genomsnittliga bullerexponering BARN PERSONAL 6-7 dB skillnad LpAeq, 9 -10 dB max mellan barn och personal signifikant Kähäri K, Skolsköterskekonferens, Göteborg, 15 april 2011 9

Ljudhjältarna AMMOT www.ammot.se Kähäri K, Skolsköterskekonferens, Göteborg, 15 april 2011

Kähäri K, Skolsköterskekonferens, Göteborg, 15 april 2011

Ljudhjälteprojektet , 441 st 9åringar AMMOT, AFA, GU Onormalt tympanogram 26% Hörselnedsättning 3.2 % med normalt tympanogram Tinnitus 5.4 % (3.6 % dagligen) 2.5% med normalt tympanogram Mp3 /hörlurar, dator 48.5 % någon gång då o då 5.4 % dagligen Kähäri K, Skolsköterskekonferens, Göteborg, 15 april 2011

Kähäri K, Skolsköterskekonferens, Göteborg, 15 april 2011

Stockholm Central Station Kähäri K, Skolsköterskekonferens, Göteborg, 15 april 2011

Kähäri K, Skolsköterskekonferens, Göteborg, 15 april 2011 Studie 426 st 17 åringar i Örebrotrakten 314 fr kommunal gymnasieskola (KG) 3 % använder inte Mp3 spelare (~1 person /klass på 30 st) 112 fr riksgymnasiet för hörselskadade elever (RGH) 9% använder inte Mp3 spelare (~ 3 elever / klass på 30 st) Kähäri K, Skolsköterskekonferens, Göteborg, 15 april 2011

Kähäri K, Skolsköterskekonferens, Göteborg, 15 april 2011 KG Tot: 315st RGH Tot: 112st Sign. nivå p= <0.05 Använder Mp3 305 (96.8 %) 102 (91.0 %) 0.014 Daglig användning 149 (47.3 %) 60 (53.5 %) ej sgnf. Några ggr /vecka 99 (31.4 %) 32 (28.6 %) ej signf. Somnar och sover med Mp3 64 (21.3%) 29 (29.0%) Kähäri K, Skolsköterskekonferens, Göteborg, 15 april 2011

Kähäri K, Skolsköterskekonferens, Göteborg, 15 april 2011 Användningstid * * 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 tim Kähäri K, Skolsköterskekonferens, Göteborg, 15 april 2011

Kähäri K, Skolsköterskekonferens, Göteborg, 15 april 2011 50 elever från kommunal gymnasieskola 29 elever från RGH Kähäri K, Skolsköterskekonferens, Göteborg, 15 april 2011

Måste roliga ljud ge tråkiga effekter? Audionomens roll i framtiden – Utbildningen Ökad kunskap tidigt Bra lokaler och miljö och produkter Ljuduppfostran - Våga kritisera Forskning - Delta i debatten

Vi är olika känsliga för höga ljudnivåer

Preventionsområden: 1. Barn –Fritidshem och Lek 2. Ungdomar – Skola och Fritid 3. Vuxna – Arbete och Fritid 4. Sjuka och Äldre 5. Samhällsstruktur och Miljö Kähäri K, Göteborg universitet: Från Gen till Miljö kurs vid Örebro univ 2010