Mediehistoria 6.10.2009 Nika Zilliacus

Mediehistoria G 3 6.10. & 8.10 kl. 14.15 - 16 NZ: Tidningspressens födelse och utveckling 20.10.& 22.10 kl. 14.00 – 15.30 Kursdeltagarnas presentationer: Välj en tidning (inte 2008) Läs om tidningens historia i SLH 5 -7 Läs tidningsinnehåll, nätet, UB Komplettera gärna om redaktörer etc. Presentera för gruppen, Word, Ppt …→ hemsida 20.10. kl. 16 Päivälehtimuseet Ludvigsgatan 2-4 guide Carl Henning

Tidigaste kända nyhetsförmedlare Klostrens budbärare på 500-talet 1100- och 1200-talens religiösa riddarordnar Tyska orden hade ett stort nät av brevryttare Trubadurerna Brevtidningar (1326 Bergen – Oslo – Lyon) Nyhetsbrev på tyska 1590 - 1607

Skrivstuga Augsburg dussin kopister 1550- Flygblad, enbladiga lappar om fältslag, kungabegravningar och naturkatastrofer. Äldsta bevarade flygbladet i Norden Odense 1482 om turkarnas belägring av Rhodos. ofta skrivna på vers Tidigaste politiska flygbladet på svenska i juni år 1606 till Stockholm om Narva fästning, Ryssland, Danzig, Lybeck, Nederländerna och Polen.

Johan Gutenberg (c. 1399-1468)                                      Johann Gutenberg

Gutenbergs tryckeri Det är viktigt att ha klart för sig att vad Gutenberg uppfann inte var en maskin eller ett enskilt instrument, utan en tillverkningsprocess. Hans uppfinning kan sägas grunda sig på tre element: uppdelningen av texten i dess minsta beståndsdelar - d v s alfabetets tecken; den rörliga bokstavstypen; tryckpressen. http://www.idehist.uu.se/distans/ilmh/Ren/bokt06.htm

De första tidningarna i Europa tyska 1609, holländska 1618, belgiska 1620, engelska 1621, schweiziska 1622, franska 1631, italienska 1643, danska 1672, ryska 1702

Axel Oxenstierna (1583-1654) "det svenska tidningsväsendets fader" 1645 Ordinari Post Tijdender (Post- och Inrikes Tidningar)

”Finlands” första tidning Aurora-sällskapet grundades sommaren 1770, modell var Utile Dulci i Stockholm (Carl Fredrik Fredenheim, Pehr Juslén, Henrik Gabriel Porthan) Tidningar Utgifne af Et Sällskap i Åbo 15 januari 1771 - 1778

Åbo Tidningar Nationalbiblioteket/ Samlingar/ digitaliserat tidningsbibliotek: http://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/secure/showPage.html?conversationId=2&action=entryPage&id=483775 (Finlands första tidnings första nummer)

Frakturstil: Frakturen har tre olika s, nämligen s i slutet på ord, vanligt långt s (inte att utseendemässigt förväxla med f) och dubbel-s (som är tyskans sz). Litet k ser mest ut som ett t med en extra ögla uppe till höger. Gemena d och o skiljer sig bara genom den långa bakåtslängen på d, vilken var vanlig i äldre handstilar. Enkelt v är också snarlikt o, men används bara i främmande ord. http://www.kulturvast.se/kulturvast_templates/Kultur_ArticlePage.aspx?id=7448

Brita Sidonia Gadd, f. 1741 Öfver hans kongl. Maj:ts för Riket högstbedröfweliga Dödsfall Tidningar utgifne af et sällskap i Åbo nr 7 den 15 april år 1771. ”Dessa werser äro författade och oss meddelte af et Fruentimmer; wi hafwe fördenskull ansedt oss skyldige at införa dem, så mycket mera, som detta exempel torde upmuntra flera af Könet i wårt land, som roa sig med witterhet, at fägna oss med sina lyckelliga försök”

Åter et stycke insändt af et wittert Fruentimmer Åter et stycke insändt af et wittert Fruentimmer. Då wi ingen ting så högt åstunde, som at upmuntra och uplifwa witterheten hos oss, så kan det ej annat än wara oss angenämt, at Könet så berömligen söker understödja wår afsikt; hwarföre wi ej kunnat underlåta at medelst de insände styckens införande i wåra Tidningar, derföre wisa wår erkänsla.

Suomenkieliset Tieto-Sanomat första tidningen på finska, 1775 Red. länsprosten Antti Lizelius. -utrikesnotiser -råd om lantbruk, hantverk, sjukvård, ville främja finska språket -följande finska tidning först 1820

Den första finländska tidskriften Om Konsten at rätt behaga 1782, utkom med 16 nr Redaktören okänd Misstänkt: Samuel Lizelius, son till A.L. Mitt förslag: Catharina Ahlgren

Angenäma Sjelfswåld Redaktör: Samuel Lizelius No 1 den 4 januari 1783 - No 24 den 21 juni 1783 Samma tryckeri, många bokannonser Jfr Tatler, Spectator, Then Swänska Argus Moraliska veckotidningar om seder och bruk

1771-1774, 1777-78, 1782-1785 Tidningar Utgifne af Et Sällskap i Åbo 1775-1776 Suomenkieliset Tieto-Sanomat (Åbo) 1789 Åbo Nya Tidningar 1791-1799 Åbo Tidningar 1800 – 1809 Åbo Tidning 1810-1819 Åbo Allmänna Tidning (Hfrs huvudstad, regeringen flyttade 1819) 1820-1931 Finlands Allmänna Tidning (Helsingfors) 1820-1827, 1829-1831 Turun Wiikko-Sanomat (Åbo) 1820-1861 Åbo Tidningar 1820 Wiburgs Mancherley zum Nutzen und Vergnügen

Typografisk historia (Mervola) Boktypografi 1771 – 1850 löpande sidnr, en spalt, innehållsförteckning Korsettens tid 1850 – 1910 större format, 3 spalter, spaltlinjer dominerar, enspaltiga överskrifter, fraktur blir antikva Paradsidornas tid 1910 – 1950 nyhetsprioritering, flerspaltiga rubriker, bilder börjar förekomma Blockredigeringens tid 1970 -

Exempel: Boktypografi: 1700talstidningarna Korsetten: Helsingfors Tidningar 5.10. 1859 http://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/secure/showPage.html?action=page&type=lq&conversationId=1&id=513868&pageFrame_currPage=1 Paradsidor: Mervola s 242, 250 Blockredigering: Mervola s. 282-283

Allmän Litteratur-Tidning 1803 (naturvetenskap, ekonomi, teologi) Nationalromantiska influenser från Tyskland och Sverige: Nationell identitet borde sökas i historia och folkdiktning Allmän Litteratur-Tidning 1803 (naturvetenskap, ekonomi, teologi) Aura-kalendern Aura-Sällskapet Mnemosyne 1819 A.I. Arwidsson Åbo Morgonblad 1820-21 Arwidsson Första verkliga opinionstidningen

tidningar tidskrifter 7 1 1840 9 4 1850 9 5 1860 16 10 7 1 1840 9 4 1850 9 5 1860 16 10 Nyheter betonades mer Utkom en, två gånger i veckan Vanligen bisyssla för redaktören

Franska influenser; 1830talet Mångsidig, välredigerad, intressant tidning Annonsintäkter, kommersialisering Dragplåster: understreckare, följetonger

Helsingfors Tidningar Grundad 1829 Z Topelius redaktör 1842 Leopoldinerbrev, till den fiktiga kaptenen Leopold i Grusien - första tidningskåseriet Fältskärns berättelser Socialreportage om de fattiga i Helsingfors

J.L. Runeberg redaktör 1832 Lördagssällskapet Snellman, Lönnrot, Topelius Fredrika Runeberg redigerade stor del av materialet, översatt, valde utländsk litteratur m.m.

Censurförordning 1829 Förbjöd sårande och kränkande material, sådant som bröt mot god sed Censuren lättade eller avskaffades i många europeiska länder, skärptes i Finland J.V. Snellmans Saima 1844 -46 Finsknationellt program Höja folkets bildningsnivå Liberalistisk pressmodell

Fennomanpressen Maamiehen Ystävä 1844 Snellman Kuopio Kanava 1845-47 Pietari Hannikainen Viborg Suometar 1847 Paavo Tikkanen Hfrs → Uusi Suometar 1869, Uusi Suomi 1919 Innovation: bygdebrev Svekomanska motdrag: Vikingen 1871, Nya pressen 1882

Expansion 1870 9 svenska tidningar 1880 14 20 finska 1890 24 36 1890 24 36 1898 30 1900 56 1905 – ca 25 61

Censur och förryskning Februarimanifestet 1899: Värnplikt i ryska armén ryska i senaten, ämbetsverk och skolor Finlandskaja Gazeta 1900 – 1917 Upplaga 400 – 1000, varav 220 – 300 friex Bobrikov hård censur av ”separatistiska irrläror”, fräcka skämttidningar

Indragna tidningar 1899 Första: Östra Finland, Haminan Sanomat, Uusi Savo. Totalt 17 drogs in, över hälften av tidningarna drabbades av censuringrepp. I november Pressens vecka, intäkter till arbetslösa tidningsanställda, Finlandia Skrivelse från internationell journalistkongress i Rom

Indragna tidningar 1900 -01 7 tidningar drogs in helt, 14 tillfälligt 1900 13 drogs in helt, 17 tillfälligt 1901 Kryphål: Provnummer, flygblad på högst tre sidor Ständiga namnbyten (Kyrö, Ii, Kemi, Kymi..)

Päivälehti och Nya Pressen Päivälehtis chefred Eero Erkko måste avgå 1900, tillfälliga indragningar till 1904, drogs in helt. Återuppstod som Helsingin Sanomat. Isänmaan Ystävä, chefred Tekla Hultin ersatte under kort tid innan den drogs in. Nya Pressen drogs in 2 mån 1899, helt 1900. Cirkulärbrev, Flyttfågeln, Lärkan, Bofinken..

Motståndsrörelser Kagalen 1901 Kvinnokagalen Massadressen, europeisk Kulturadress Fria Ord Konni Zilliacus, Arvid Neovius Trycktes i Stockholm 1900 – 1905 Smugglades till Finland 2.300 – 2.600 ex, lästes av flera Vapaita Sanoja, Vapaita Lehtisiä

Politiska tidningar 1905 - 1930 Storstrejken 1905 ”öppnade möjligheternas fönster”→ lantdagsreformen 1906 → Yttrande-, församlings- föreningsfrihet Tidningarna 1905: 21 svensksinnade 5 arbetartidningar 14 gammalfinska 11 obundna 23 ungfinska 3 officiella 10 allmänt finsksinnade

Arbetarpressen Arbetarrörelsen växte fram vid sekelskiftet Työmies 1895 Helsingfors Länsisuomen Työmies 1898 fr 1906 Sosialisti Åbo Kansan Lehti 1898 Tammerfors Itä-Suomen Työmies 1899 Viborg Arbetaren 1900 Hfrs, Social-Demokraten Eteenpäin 1905 Kotka Sorretun Voima 1906 Jyväskylä Totalupplaga 1907 120 000 ex

Agrarförbundets tidningar Fyra tidningar före 1917, framgång i val – fler språkrör behövdes Keski-Pohjanmaa 1917 Gamlakarleby Saarijärven Paavo 1918 Jyväskylä Lalli 1918 Raumo Korpi-Jaakko 1918 Joensuu Kainuun Sanomat 1918 Kajana

Trender i korthet Vänsterpressen splittras på 1920-talet Kort blomstring för extremhögern 1930 tal Politiseringen av tidningssystemet minskade Nyheter och underhållning ökade Kriget innebar censur, materialbrist Förstatidningarna växer, andratidningar minskar (1940 – 1980)

Presentationer Välj en tidning (inte 2008) 2. Läs om tidningens historia i SLH 5 -7 3. Läs tidningsinnehåll under kort period, nätet, Nationalbiblioteket mikrofilm 4. Komplettera gärna om redaktörer etc. 5. Presentera för gruppen, Word, Ppt …→ hemsida