Nätets nyheter 1: Hur man får ut mer av Google Lars Våge Sambiblioteket Härnösand 12 dec 2007

Sök på svaret inte frågan •Skriv inte in en fråga i Googles sökruta •Det är inte frågan vi vill se i träffdokumenten •Vi vill se svaret på frågan •Skriv därför in en svarsmening men utelämna själva svaret •”The capital of Benin is” •Det hjälper att föreställa sig vad man skulle vilja läsa när man söker •Vad ska det stå i texten i det dokumentet?

Tänk på hur du skriver in orden •Det har betydelse för resultatet i vilken ordning du skriver in sökord •Även om antalet träffar blir det samma är träfflistorna olika •Det första ordet tilldelas mer vikt vid relevansrankingen •Se upp om orden bildar en fras •I så fall får du träffar på frasen överst i träfflistorna •Vill du söka specifikt på frasen använd dubbla citationstecken runt den •En fras kan kombineras med ”lösa” sökord

Säg nej till träffar •Ett av de bästa sätten att begränsa är att tala om vad man inte vill ha •Många ord kan ha olika betydelser i olika sammanhang •Försök tänka ut ord som är typiska för det felaktiga sammanhanget •För in dem i sökuttrycket med ett minustecken alldeles framför ordet •Det kan också användas när sammanhanget är rätt men aspekten är lite fel •salsa -dans

Du söker i en gammal webb inte dagens •Många tycks tro att man söker på webben som den ser ut just nu (i realtid) •Helt fel – vi söker i ”asynkrona ögonblicksbilder” •Vi söker i webbsidor som de såg ut när Google senast besökte dem •Detta kan vara igår eller för två månader sedan •Viktigare webbplatser indexeras oftare •Text du ser i träfflistorna under länkarna fanns på sidan då, kanske inte nu •Om inte klicka på Cached! Där finns versionen du fick träffen i

Google är inställsam •Det går att styra vissa delar av hur Google fungerar •Gå till sidan Preferences •Bestäm själv vilket dialogspråk som ska användas •Bestäm om träffar ska öppnas i nya fönster så att du har kvar träfflistan •Bestäm om du vill se mer än 10 träffar per träffsida •Slå av SafeSearch-filtret helt eller gör det mindre förlåtande

Jag söker speciella dokumenttyper •Ibland vet man att man söker t.ex. ett dokument i PDF- format •Andra gånger kan man tycka det skulle vara bra med en PowerPoint-presentation om ett ämne •Det finns val av flera olika filformat i det avancerade sökformuläret •Annars kan man skriva filetype: och valfri filändelse •Detta fungerar bara med filformat med ett textinnehåll som Google kan indexera, alltså inte t.ex. bild- eller ljudfiler

Bli en fältherre – avancerad sökning med fältkoder •Sök på titeln på en webbsida – ger färre och mer fokuserade träffar -> intitle: (för enstaka ord) och allintitle: (för flera ord) •Sök efter webbsidor på en viss webbplats, webbserver eller toppdomän -> site: •Hitta webbsidor vars adress du bara minns delvis -> inurl: (för enstaka ord) och allinurl: (för flera ord) •Hitta webbsidor som länkar till en annan -> link: •Plocka fram den cachade kopian direkt -> cache: •Information om en webbplats: -> info:

Social och asocial syntax •Googles länksökning är asocial – går inte att kombinera med något •Intitle går bra att kombinera med t.ex. site eller inurl – t.ex. intitle:bibliotek site:harnosand.se •Filetype går också bra att kombinera med site – t.ex. filetype:ppt site:harnosand.se •De sociala fältkoderna kan inte bara kombineras med varandra •De kan användas tillsammans med lösa sökord eller hela fraser •Hitta en PowerPoint-presentation på Uppsala Universitets webbplats som nämner Samsök - filetype:ppt site:uu.se samsök

Ta en titt i Googles laboratorium •Bildsök och videosök och nyhetssök hittar man lätt men.. •Google har en mängd specialsökningar på sidan More Google Products - klicka på More och Even More •Här finns t.ex. bloggsök, boksök, Google Scholar, patentsök, Google Desktop och Google Earth •Klicka på Google Labs så hittar du ännu fler •De i Google Labs är inte färdigtestade men fungerar för det mesta alldeles utmärkt •OBS att Googles specialiserade söktjänster tenderar att vara i beta-stadiet i flera år tyvärr

Innan webben fanns Usenet •Väldigt mycket information utbyttes via Internet redan innan webbens födelse 1991 och den grafiska webbläsarens tillkomst 1993 •Den populäraste formen för att kommunicera förutom personlig e-post var Usenet •Usenet består av ett mycket stort antal diskussionsgrupper för olika ämnesområden •Via Usenet sprids fortfarande mycket information och filer •I Google Groups kan man söka diskussionsgruppernas meddelanden tillbaka till starten i början av 80-talet •Man kan också delta i grupperna via Google Groups

Hur kan jag göra nyhetsbevakningar? •Google har stöd för bevakningar baserade på sökord eller hela sökuttryck •De kan levereras med e-post (s.k. alerts) eller som adresser till RSS-strömmar •Bevakningarna går att lägga upp genom Googles nyhetssöktjänster •Google var väldigt sena med sitt stöd för RSS även om alerts funnits länge •Googles nyhetssöktjänster är uppdelade per språk och kan tyvärr inte samsökas •Sedan nov 2006 finns även svenska nyheter i Google Nyheter Sverige •Tänk på att datumsortera träfflista innan du kopierar en RSS-adress

Hantera bevakningarna i Google Reader •Google har en egen webb-baserad RSS-läsare som kan användas till nyhetsbevakningar •Titta under More uppe till vänster •Går att nå från Gmail också •Använder man redan Gmail känns gränssnittet bekant •Google Reader är tämligen intuitiv och praktisk med tangentbordskommandon •Inte så grafiskt modern som de nyare ”Ajax-baserade” gränssnitten men pålitlig •Kan importera prenumerationer från en OPML-fil

Nätets nyheter 2: Hur man får ut mer genom att inte använda Google Lars Våge

Länksökning som fungerar bättre •Länksökning är ett viktigt verktyg, t.ex. för källkritik på nätet •Googles länksökning är primitiv •Man kan bara söka på vilka webbsidor som länkar till en viss webbsida - inlänksökning •Man kan inte kombinera en sådan sökning med t.ex. ett vanligt sökord – asocial fältkod •I övriga sökmotorer går det utmärkt att kombinera •I Yahoo kan man också få fram länkar till alla dokument på en webbplats och välja bort interna länkar •Använd Yahoo! Site Explorer

Lite närhet skadar inte •Ofta retar man sig på att man fått träff på sökorden men att de förekommer i vitt skilda språkliga sammanhang på sidan •Det behövs ett verktyg för att specificera att orden inte ska stå för långt ifrån varandra – detta kallas närhetsoperator •Tidigare hade många sökmotorer stöd för närhetssökningar, t.ex. i Lycos och Altavista men aldrig Google •I sökmotorn Exalead finns närhetsoperatorn NEAR som betyder att orden ska finnas högst 16 ord ifrån varandra •Med operatorn NEXT kan man specificera att de ska stå bredvid varandra men utan specifik ordning

Fler och flexiblare nyhetsbevakningar •Googles nyhetssöktjänster är uppdelade per språk •Därför kan man inte göra sökningar över flera språk eller lägga upp sådana bevakningar •Detta gör det besvärligt om man vill göra sökningar på t.ex. egennamn •Google News har söktjänster för ett tjugotal språk •Jämför med Yahoo News där man kan välja mellan ca 35 språk och kombinera dessa språk hur som helst i sökningen •Bevaka t.ex. vad som skrivs om din favoritförfattare på svenska, tyska och engelska nyhetswebbplatser •Finska finns i Yahoo men inte i Google

Hugga av och kombinera friare •Bibliotekarier är vana vid att kunna använda avancerade sökverktyg som trunkering, boolesk logik och att använda sökuttryck med parenteser •Oavsett den relativa nyttan av dessa verktyg är det bra att ha tillgång till dem i speciella fall •Google har inte stöd för trunkering och bara rudimentärt stöd för booleska operatorer •Altavista hade länge fullt stöd för allt detta •Idag finns Exalead som har trunkering och möjlighet att använda booleska operatorer med parenteser •För finsmakarna går det t.o.m. att använda s.k. regular search expressions

Lite mer akademiskt än Google Scholar •Många har tyckt att Google Scholar är ett bra verktyg jämfört med den alltför komplexa Samsök •Kasta istället ett öga på Windows Live Academic •För varje träff visas en slags databasposter •De kan innehålla t.ex. författare, titel, tidskrift, förlag, år, volym och ibland abstract •Framför allt innehåller de DOI-nummer •De kan dessutom visas i referenshanteringsformat som BibTEX, EndNote och RefWorks och importeras till dessa •Träfflistorna kan sorteras om efter författare, tidskrift och datum – inte bara ”relevans” •Det finns en lista över ingående källor till skillnad från hos Google Scholar •Stöd för OpenURL (SFX-knappar) liksom Google Scholar

Språkliga relationer och associationer •Google ger inte mycket hjälp förutom stavningskontroll och ibland relaterade sökningar längst ner i träfflistan •Ask.com visar som standard till höger förslag på sökord för att dels expandera, dels fokusera sökningen •Quintura visar ett ordmoln med språkligt relaterade sökord och ger förhandsvisningar av hur sökningen skulle förändras om ett sådant ord lades till •SurfWax visar omfattande info om bredare och snävare termer för ord och för olika betydelser var för sig •Språklig hjälp som förslag på relaterade termer borde visas oftare och mer exponerat i Google

Träfflistor som visar mer information •De linjära träfflistorna i Google ser ut som de som sökmotorerna använde för tio år sedan •Det går att bygga in mycket mer information i en träffrepresentation •Exalead – till höger visas relaterade sökuttryck och länkar till träffar sorterade efter bl.a. filtyp, språk, geografisk tillhörighet •Kartoo – här visas en slags kartbild där träffarna är förbundna med linjer. Dessa markerar att det finns ord som förekommer ymnigt på bägge ställena och att dessa träffar alltså är lika till karaktären •Clusty – med hjälp av automatisk klustring delas träffarna in i mappar där det finns en stor likhet mellan träffarna. Till klustren genereras representativa namn

En bild säger mer än tusen ord •Vissa sökmotorer visar tumnagelsbilder av webbsidorna i träfflistan •Bilder antingen av hur den cachade kopian ser ut eller hämtade från tjänster som Thumbshots.org •Wisenut introducerade idén redan 2001 och Exalead har utvecklat den vidare •I träfflistan kan man växla mellan ett läge med bilderna och utan •Man kan också bläddra sig genom träfflistan med bilder av webbplatserna i fullstorlek •Fördelen med dessa bilder är att de har sökorden markerade i texten •Även de små bilderna kan ge en snabb överblick över vilka webbplatser bland träffarna som är seriösa

Wikipedias allt större betydelse som källa och auktoritet •Allt fler dagstidningar och tidskrifter citerar vanemässigt (engelskspråkiga) Wikipedia •Ärevördiga Nature visade i en studie i december 2005 att kvaliteten var fullt jämförbar med Encyclopedia Britannica •Deras undersökning kritiserades men Nature stod på sig och uppmanar forskare att skriva •En av webbens mest besökta och lästa webbplatser vare sig man vill eller inte •Ett fantastiskt socialt kunskapsprojekt som utmärks av social kontroll, global granskning, försök till manipulation (jfr WikiaScanner)

Att söka på vad som sägs i en podcast eller streamad video •Söktjänster som Googles Videosökning, Youtube eller Yahoos Audio Search söker alla på metadata •Man kan inte söka i själva innehållet •Nyare verktyg som automatisk taligenkänning råder bot på detta •På så sätt skapas transkriptioner av talet i video- och ljudfiler •Kräver separat programmerig per språk •Den ”igenkända” texten görs sedan sökbar •Flera sökmotorer för podcasting och streamad video har detta – Everyzing, Podscope, Blinkx •Med dessa kan man gå in i filen just vid det tillfälle ett sökord sägs •AOL har en podcastsökning med automatisk taligenkänning men ingen annan av de stora

Hitta ljud eller bilder som liknar varandra •Automatisk taligenkänning löser inte problemet med att hitta ljud som liknar varandra till karaktären •En sådan söktjänst behöver matas med ett ljudexempel för att kunna hitta likartade i sitt index •Findsounds är en söktjänst för ljudillustrationer (kortare ljudfiler) som har funnits länge och gör just detta •Man kan utgå från ett exempelljud från deras webbkatalog med taggade ljud •Bildsöktjänster som svenska ImBrowse och franska Cydral bygger nya intressanta gränssnitt •Här kan man söka som vanligt men gå vidare med utgångspunkt från ett exempel •Utifrån detta kan likhet specificeras med avsikt på färg, textur och form

Att hitta webben som inte finns mer •De flesta större sökmotorer har cachade kopior som man kan titta på •De är förhoppningsvis ca 1 dag till uppemot två månader gamla •För äldre ögonblicksbilder av webbsidor och webbplatser kan man inte använda de vanliga sökmotorerna •Överraskande få använder eller känner till Internet Archive och Wayback Machine •Deras arkiv innehåller nu hela 85 miljarder webbsidor – världens i särklass största söktjänst! •Täckningen som är sporadisk är från 1996 fram t.o.m. 4 månader bakåt i tiden från idag •Andra arkiv finns som brittiska UK Web Archive och australiska Pandora