Hedern och skammen i en religiös kontext Marianne Englund, leg psykolog - Hjälpkällan

Agendan Presentation - Marianne Englund, leg psykolog - Hjälpkällan Introducera tankegången om hedern och skammen Den slutna religiösa gruppen som arena för heder och skam Jehovas vittnen som exempel

Marianne Englund, leg psykolog - Hjälpkällan Hedern och skammen religionen kulturen maktstrukturen kön och sexualitet Marianne Englund, leg psykolog - Hjälpkällan

Heder och skam i makt och kultur Där mer än en person samlas uppstår en hierarki? Reglering av relationer och roller i hierarkier/maktstrukturer/kulturer Skam- och skuldkultur Individ och grupp Regler Normer Marianne Englund, leg psykolog - Hjälpkällan

Marianne Englund, leg psykolog - Hjälpkällan Heder och skam Socialt och kulturellt fenomen Vi fogar oss även när vi inte önskar det Att bära ett kollektivt ansvar Rykte och anseende Den enskildes skam blir allas skam Det spelar ingen roll vad du är, bara vad folk tror att du är Marianne Englund, leg psykolog - Hjälpkällan

Affekter – biologisk grund (Tomkins) medfödd förmåga Glädje Nyfikenhet Förvåning Rädsla Ilska Lidande Avsky - luktsinnet Avsmak - smaksinnet Skam - synsinnet Marianne Englund, leg psykolog - Hjälpkällan

Skam- och skuldförmågan Funktionen är: Relationsbevarande Relationsreglerande Under första levnadsåret – skamförmågan Genom synsinnet Känslorna och höger hjärnhalva start i livet Vid 6-7 års ålder – skuldförmågan Genom handlingarna Regler om rätt och fel Marianne Englund, leg psykolog - Hjälpkällan

Skam och skuldförmågan Skammen handlar om Vem jag är i mina egna ögon – se mig själv ur någon annans perspektiv – sociala band och tillhörighet Reglerar i vilken mån vi tillåts uttrycka andra emotioner Rädsla om att bli sedd som någon man inte är Självutplåning – Jag har gjort fel – styggelse (inom religionen) Skulden handlar om Vad jag gjort - handlingar Självbestraffning - Jag har gjort fel Gottgörelse möjlig – botgöring (inom religionen) Marianne Englund, leg psykolog - Hjälpkällan

Thomas Scheff Det är normerna i samhället (församlingen) som har ett starkt inflytande över beteendet, våra känslor och det kroppsliga. Skammen är en informell normövervakare som leder till normmässigt beteende Under omgivningens förtryck (organisationens) finns ett undvikande av uppror som också leder till tolerans av system som är orättvisa och ojämlika Marianne Englund, leg psykolog - Hjälpkällan

Jehovas vittnen som exempel vidmakthåller maktstrukturen Normsystemet Språket Kön och sexualitet Marianne Englund, leg psykolog - Hjälpkällan

Marianne Englund, leg psykolog - Hjälpkällan Jehovas vittnen och normer vad man underförstått förväntas göra och avstå ifrån Högre utbildning riskabelt Anmälningsplikt Tvivel tabubelagt Olämpligt beteende kontrolleras Klädsel och utseende Känslor är bedrägliga Kritiskt tänkande är oandligt Marianne Englund, leg psykolog - Hjälpkällan

Marianne Englund, leg psykolog - Hjälpkällan Jehovas vittnen och språket skapar ett unisont sätt att tänka – underkastelse – den överenskomna synen Sanningen – utanför lögn Vänner - utanför fiender Bröder och systrar – avsexualiserar relationerna Andligt stark – hög aktivitet Lojal – med organisationens lära Världslig – människorna utanför, negativt Märkt – markering vid olämpligt beteende Utesluten – absolut utfrysning Avfälling – oförlåtligt illojal offentligt Ändens tid – livet nu en parantes Äldste – bevakar renheten Dömande kommitté – intern domstol Gå i tjänsten – predika Ödmjukhet – inte ifrågasätta Restriktioner – begränsning vid olämpligt beteende Marianne Englund, leg psykolog - Hjälpkällan

Jehovas vittnen – kön och sexualitet Mannen har det andliga ansvaret - huvudet Kvinnan ska underordna sig – det svagare kärlet Sexualiteten utövas inom äktenskapet Homosexualitet får ej utövas Onani tabubelagt Generellt ett fokus på sexualiteten som ett hot och en lockelse som Satan använder sig av Marianne Englund, leg psykolog - Hjälpkällan

Jehovas vittnen som exempel Församlingens renhet – rykte - heder Kollektivt ansvar – lojalitet mot organisationen Din egen person underordnad ”Ofullkomlig” – defekt - skam Ständigt be – förstärkande av skam Uteslutning – skambelägga genom symboliskt dödförklarande Marianne Englund, leg psykolog - Hjälpkällan

Internaliserad skam kvardröjande skam även efter utträde Jag är en ofullkomlig människa – defekt Lojalitet den främsta egenskapen Mina tankar och känslor är bedrägliga Jag bär ett ”kollektivt” ansvar - skuld Jag måste tänka på vilket intryck jag ger Klädsel Intressen Prioriteringar Marianne Englund, leg psykolog - Hjälpkällan