Östen Dahl Inst för lingvistik, SU Språklig komplexitet Östen Dahl Inst för lingvistik, SU

Begränsad kommunikation "A dog cannot relate his autobiography; however eloquently he may bark, he cannot tell you that his parents were honest though poor.” Bertrand Russell

Ett komplext meddelande fordrar ett komplext språk ”I don’t know half of you half as well as I should like; and I like less than half of you half as well as you deserve.” Bilbo Baggins

…ett annat exempel ”som i talrika förklädnader framställer utanförskapets överrumplande delaktighet”

En liten man besöker mig idag …men även ett enkelt meddelande kan få ett komplext uttryck om grammatiken kräver det En liten man besöker mig idag

En liten man besöker mig idag Igår besökte jag två små män Grammatisk komplexitet – en komplex relation mellan innehåll och uttryck redundans redundans En liten man besöker mig idag Igår besökte jag två små män plural-böjning genom omljud verbet på andra plats tempus-böjning kasus på pronomen suppletiv kongruens-böjning

Kylskåpsspråket -- ett språk utan grammatik? tre korv hekto

Hur man krånglar till det: ordföljd tre korv hekto korv tre hekto tre hekto korv korv hekto tre hekto korv tre hekto tre korv

Hur man krånglar till det: extra markörer two pounds of sausage pluraländelse preposition trista gramm(ov) kolbasy genitiv pluralis genitiv singularis

Hur man krånglar till det: icke-lineär markering en liten man omljud suppletion två små män

Icke-linearitet: hur man räknar på ryska četyre goda eti četyre dlinnyx goda p’jat’ let let p’jat’ s p’jat’ju godami

Två sorters komplexitet: ”pratighet” (verbositet) och icke-linearitet ”Pratighet” eller verbositet innebär att ett språk använder längre uttryck (uttryck som innehåller extra element) än nödvändigt (d v s i jämförelse med andra språk papa bilong mipela Tok Pisin vår far svenska

Icke-linearitet Icke-linearitet i vid mening kan sägas innebära att inte varje begreppslig enhet motsvarar en och samma konstanta segmenterbara enhet i uttrycket ’liten’ liten flicka litet barn det lilla barnet små flickor

Verbositeten kommer först men reduceras papa blo mipla papa bilong mipela I termer av grammatikalisering: belong får en grammatisk funktion som ägarmarkör och reduceras till formen

Reduktionen kan leda till ”cheshirisering” Reduktiva förändringar lämnar ofta strukturbevarande spår efter sig.., ... liksom Cheshirekatten som lämnade kvar sitt grin när den försvann (Matisoff 1991)

Exempel på cheshirisering mann-iz > männ-iR> männ-R> män a assimileras till ä i närheten av i i faller r faller

Grammatisk information bevaras Trots den radikala fonetiska reduktionen, bevaras distinktionen maskulinum:femininum i modern franska

Grammatisk evolution – en cykel? Grammatikens utveckling beskrivs ofta som en kamp mellan två krafter: uttryckskraft (mer utbyggda uttryckssätt) ekonomi (mer kompakta uttryckssätt) …och man tänker sig gärna att detta leder till att utvecklingen är cyklisk: den går runt, runt

En cyklisk teori kan inte förklara stabilitet Grammatiska system som uppstår genom grammatikalisering kan överleva i åtskilliga årtusenden Ett extremfall: rotalternationerna i semitiska språk som är åtminstone 5000 år och kanske dubbelt så gamla kataba: yaktuub

Hur naturligt är det med förenkling? Komplexa grammatiska system tenderar att bryta samman vid intensiv språkkontakt och ”icke-optimal överföring” (kreolspråk) Frågan är i vilken utsträckning storskaliga förenklingar av grammatiska system kan äga rum utan hjälp av språkkontakt

De två förändringskrafterna igen Grammatiska förändringar kan vara redundansökande, t ex införandet av en perifrastisk konstruktion eller en obligatorisk grammatisk markör [ökad verbositet] Exempel: you all ersätter you som pluralt pronomen i vissa former av engelska redundansminskande, t ex fonetisk reduktion av ett befintligt uttryck Exempel: you all  y’all

Grammatiska förändringars dialektik Men de två antitetiska förändringarna tar inte ut varandra! y’all  you utan leder till syntes, i åtminstone två olika betydelser av detta ord Vilket existensberättigande har denna utveckling?

Hur smart redundans uppkommer Redundans är inte alltid något dåligt – tvärtom, ett visst mått av redundans är nödvändig för framgångsrik kommunikation ”Smart redundans” låter oss rekonstruera meddelanden trots närvaron av brus i kanalen Jämför kontrollsiffrorna i personnummer m m 1+9+4+5=19 ger kontrollsiffran 9 ”1945” blir ”19459” ”19458” kommer tillbaka med ett felmeddelande

Smart redundans i grammatiken En tillsynes meningslös kategori som grammatiskt genus kan ha funktionen att öka den smarta redundansen. Kan prosodi (t ex tonaccenter) bidra till ”smart redundans” i en separat kanal? la femme – feminin bestämd artikel, OK le femme – fel artikel, något har blivit fel i överföringen

Två sorters evolution… Biologisk evolution – förändringar i den genetiska informationen Kulturell evolution – förändringar i förvärvad information

…eller tre? Utvecklingen av grammatisk komplexitet är visserligen ”kulturell”… …men sker inte parallellt med teknologisk och annan utveckling… …utan åtminstone delvis på tvärs med den: språk med maximalt komplex grammatik återfinns bland de mest ”primitiva” folken

Koevolution? Har vi en genetisk disposition för att lära vissa språkliga strukturer? (obs! inte samma sak som att vi har en universell grammatik i huvudet) Paradox: det är de icke-universella dragen i ett språk som vållar svårigheter för vuxna inlärare