Värme Petr Dejmek.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Akustik eller läran om Ljud
Advertisements

Atomer och kemiska reaktioner
Hur kraft och yta samverkar
Socker och stärkelse del 2
E n e r g i.
VÄRME.
♫ Ljud – akustik ♪ Molekyler i rörelse.
HOKUS POKUS I det här avsnittet ska vi lära oss mer om bl a vatten, temperatur, blandningar och lösningar Ord att lära sig: permanent, konservera, Celsius,
Tryck I en bomb använder man sig av tryck-kraft för att skapa förstörelse. Nu kommer förklaringen på vad tryck är. Tryck är en kraft – tryckkraft. Tryck.
Värmelära.
Värme är rörelse.
De tre aggregationsformerna
Kemi Föreläsning nr 2 Sid
Energi, grunder Lars Neuman Energi- och teknikrådgivare LRF Konsult
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.  Värme är en form av energi.  En viss temperatur hos ett ämne.
Värme och väder del 2.
Inledning Vi har valt mikrovågsugnen som tekniskpryl.
Vad är energi? Energi är något som har förmågan att utföra ett arbete eller göra att det sker en förändring.
Massa, tyngd, arbete & effekt
Ellära Fysik 1 / A Översiktlig beskrivning av en del av innehållet i Ellära – Fysik A För djupare studier hänvisar jag till kurslitteratur som finns.
Prov Fysik 1, Värme version 2
Energi Energi är partiklar som rör sig. Ju högre fart, desto mer energi. Energi är också värme. Ju högre värme, desto mer energi. I en atombomb finns mycket.
Hur beror entropi av inre energin
Ämnen har egenskaper Lukt surt beskt Smak sött salt.
Kemi.
Kapitel 6 Kraft och tryck
Och annat runt omkring det!
Energi Vad är energi?.
Tryck
Värmelära II eld och is TFRC35. Förra veckan Historik av värmelära Olika temperaturskalor Skillnad mellan temperatur och värme Termiska egenskaper – C.
Per Eriksson, Tomtaklintskolan, Trosa –
Fysik Materia Del 2.
Värme och väder del 1.
Olika energiformer Energiprincipen
Grundläggande brandteori
TRYCK.
DU = DQ + DW Inre energi av en gas Från första lagen:
Mat och hälsa åk 6.
Mat, myter och molekyler
Ellära.
Kraft och tryck Sid
Värmelära eld och is TNK201.
Arbete, energi och effekt
Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
Svar på arbetsuppgifter
Ämnens olika faser.
Temperaturskalor och hur värmesprids
Vad är värme Värmelednings förmåga Värmekapacitet
Kemi - Materia Begrepp inom Kemin.
Kemins grunder.
Arbete och kraft /
Energiformer & omvandlingar
Kost för idrottare.
Sammanfattning Ämnenas beståndsdelar Fast, flytande och gas
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.  Värme är alltså en form av energi.  En viss temperatur hos ett.
Arbete Energi Effekt.
Arbete, energi och effekt
Värme När två objekt med olika temperatur bringas i kontakt
Materia Niklas Dahrén.
Metaller Kap 12 Sid
Matlagningsmetoder Metoder för hur man lagar mat.
Man behöver tänka på värmeutvidgningen t.ex. när man bygger järnvägar, broar, elledningar, motorer och hus.
Värmelära ca C.. Vad är värme? En energiform Ju varmare ju mer rörelse hos molekylerna och ju mer plats tar ämnet.
Värme Vad är egentligen värme, när blir du varm? Allting runt omkring oss består av molekyler som hänger ihop. Molekylerna i ett material står aldrig helt.
Värme Temperatur Värmetransport Meteorologi Värme och värmeutvidgning Temperaturskalor Värmeenergi Fast, flytande och gas Kondensation,stelning, smältpunkt.
KEMI Blandningar, lösningar och aggregationsformer
Värmelära ca C.. Vad är värme? En energiform Ju varmare ju mer rörelse hos molekylerna och ju mer plats tar ämnet.
Ämnen har egenskaper Lukt surt beskt Smak sött salt.
Första huvudsats, värme och arbete
Vad kan du om kemi?.
Presentationens avskrift:

Värme Petr Dejmek

Värme och temperatur "Värme" = värmeenergi, kan inte gå förlorat. Mäts i J (joule), tidigare i kalorier "Temperatur" = ett (termodynamiskt exakt) definierat mått av tillstånd. Ungefär ett mått på hur snabbt atomer eller molekyler rör sig. Mäts bl. a. i °C, grader Celsius  

Anders Celsius, 1701-1744 Professor i astronomi, som även omfattade geografi och meteorologi, Graderade sin kvicksilvertermometer 0 grader = kokande vatten, 100 grader = smältande is

Absolut temperatur Räknas från absolut noll (-273°C), den lägsta temperaturen som kan finnas – när atomer och molekyler står stilla Anges i K, grader Kelvin Lord Kelvin, 1824-1907

Temperatur och värme (värmeenergi) Energimängd per kg -273 C 0 C 100 C

Specifik värmekapacitet (värmekapacitivitet, specifik värme) Om man tillför 1 kg av ett visst material energimängden Q , ökar  temperaturen proportionellt med energimängden, men olika mycket för olika material  Temperaturökning = tillfört värme / värmekapacitivitet (om materialet inte smälter eller kokar)

Specifik värmekapacitet Cp Ämne Cp (kJ/(kg·°C)) Järn 0,45 Aluminium 0,90 Vatten 4,18 Vattenånga 2,08 Is 2,05 Etanol 2,44 Protein 1,55 Fett 1,67 kolhydrater 1,42 Luft 1,00

Hur mycket energi för att värma upp 1 kg potatis ? Q=M x cp x (T-T0) = 1 kg x 4 kJ/kg, °C x (100-20)°C = 320 kJ 1 kJ= 1kWs: en snabbplatta på spisen ger ca 2 kW, dvs plattan avger den värmemängden på mindre än 3 min

Hur mycket energi för att värma upp 1 kg potatis ? Q=M x cp x (T-T0) = 1 kg x 4 kJ/kg, °C x (100-20)°C = 320 kJ=76 kcal 1 kJ= 1/4,2 kcal (kcal = allmänhetens ”kalori”) potatis som mat (=samma som förbränning utan förluster) innhåller ca 90 kcal/100 g och energin i 85 g potatis (eller 8.5 g olja) räcker då för uppvärmningen av 1 kg potatis

Hur mycket energi för att värma upp 1 kg potatis ? Q=M x cp x (T-T0) = 1 kg x 4 kJ/kg, °C x (100-20)°C = 320 kJ 1 kJ= 1000 Nm (kraft ggr avstånd): Om en linbana transporterar en person på 60 kg (gravitationskraften ~600 N), uppför ett 530 m högt berg, har den använt lika mycket energi

Hur tillför man värmeenergi till något? (Hur överför man värme) Ledning direktkontakt mha fast material (spisplattan till kastrullen) Konvektion (”medbringande”) kontakt med vätska eller luft (kastrullen till vatten, vatten till potatisen) Strålning Värmestrålning mikrovågor

Drivande kraft för värmetransport Vid ledning och konvektion: temperaturskillnaden mellan källan och målet tk – tm (°C eller K) Vid värmestrålning: Skillnaden mellan fjärde-potensen av absoluttemperaturen mellan källan och målet (Tk )4 – (Tm ) 4 (endast K)

Hur snabbt kan värme transporteras GENOM olika material? Värmeledning: värmemängd/tidsenhet = tvärsnittsyta x värmeledningstal x drivande kraft / transportsträcka

Värmeledningstal W/(m °C) vatten = 0.57 CHO = 0.20 protein = 0.18 fat = 0.18 is = 2.22 luft= 0.026

Hur snabbt kan värme transporteras från en yta till vätska eller gas Hur snabbt kan värme transporteras från en yta till vätska eller gas ? (eller tvärtom) Konvektion värmemängd/tidsenhet = yta x värmeledningstal / skenbar tjocklek av vätskeskikt x drivande kraft = yta x värmeövergångstal x drivande kraft

Värmeövergångstal vid konvektion Beror på mediets värmeledningstal, värmekapacitet strömning (”skenbar skikttjocklek”)

Värmeövergångstal, W/(m2, °C)

Hur snabbt kan något värmas upp? Drivande kraft – som tidigare Materialparameter måste ta hänsyn både till värmeledningstal och värmekapacitet Temperaturledningstal, värmediffusivitet = värmeledningstal / (täthet x värmekapacitivitet) Typiska värden Olja 0,8 10-7 m2/s, kött 1 10-7 m2/s, vatten, potatis: 1,5 10-7 m2/s, bröd 2 10-7 m2/s

Hur snabbt värms ett platt paket? Här: a värmediffusivitet, anta 1 10-7 m2/s b halva paketets tjocklek, anta 0.01m t tid i sekunder mitten yta 1000 s 100 s

Mikrovågor Elektromagnetiskt fält, påverkar laddningar Överför termisk energi bara om laddningar rörs men inte hinner följa med fältets svängningar (2,45 GHz) Påverkar praktiskt ”lagom rörliga” polära molekyler (vatten, ej is) joniserade molekyler (salt i lösning) Påverkar lite is olja

Mikrovågor Ingen ”drivande kraft” för beräkning, överförd värmemängd beror inte på produktens temperatur Tränger in ca 1 cm i vatten (djupare i varmvatten, lyckligtvis) Reflekteras och böjs av matytor Exakt temperturfördelning svår att förutsäga Kantvärmning Fokusering/stående vågor (potatis, bullar)

Material Temperature in °C Penetration depth in cm (2450 MHz) water 25 1,4 95 5,7 ice -12 1100 bread 2 ... 5 potato , raw 0,9 mashed potato 0,8 peas, carrots 1 meat 0,9 ... 1,2 paper, cardboard 20 ... 60 wood 8 ... 350 porcelain 56 polyvinylchloride20 20 210 teflon 9200 quartz glas 16000

Temperaturer vid matlagning Så länge vatten finns kan den lokala temperaturen inte nämnvärt överstiga 100°C, förutsatt normal tryck Kokpunkt °C Tryck bar

Sätt att värma Kokning Ångkokning Alltid bra värmeöverföring (konvektion) Stormkokning vers sjudning - mest skillnad i omrörning Väldig skillnad i värmeförluster med/utan lock Ångkokning Bra värmeöverföring, Ger mindre vattenombyte på ytan = mindre extraktion

Sätt att värma Stekning i panna Stekning i panna under lock Försumbar värmnig från sidorna/toppem Lokal torkning i botten Utan olja: mycket dålig värmeöverföring Stekning i panna under lock som ångkokning om vatten finns

Sätt att värma Ugnstekning /Gräddning Blandning av konvektion och strålning Dålig värmeöverföring, Vid 125C tar det 5h för skinkans yta att komma till 100C (bättre värmeöverföring i konvektionsugn) När ytan nått 100C, påverkas den inre värmningen inte längre av ugnstemperaturen