”Innan du dömer en människa måste du vandra tre månvarv i hans mockasiner.” Indianskt ordspråk

Vad har hänt med svensk skola? …undervisning … kunskap … status … styrning … …diskurs… frihet … ramfaktorer … uppdraget … läroplaner … ansvar … marknad … kontroll … betyg … m.m, m.m. Jag tar hjälp av 4 - 5 troliga nobelpristagare när jag svarar (om vi haft detta pris inom samhällsvetenskap och humaniora) - Bourdieu - Habermas - Foucault - Fromm - Berger & Luckman

DAGENS TEMAN – betyg bedömning A Regelverket: skollag, läroplan, kursplaner. B Formativ bedömning (summativ bedömning). C Begreppsliga och redskap för bedömning och för kommunikation.

Läroplansteori, betyg och bedömning Förtrogen med begrepp, problem och utmaningar som rör läroplan, läroplansteori, betyg och bedömning. Förtrogen med skolans styrdokument och frågor kring hur styrdokument formuleras, transformeras och realiseras. Begrepp som ramfaktorer, skolkoder, förändrade och nya krav på skolan, samt mål och målkonflikter. Principiella problem vid bedömning. Formativ och summativ bedömning Tolka, formulera och kommunicera kunskapskrav.

Skolinspektionen: Granskning av betygssättning i gymnasieskolan (Kvalitetsgranskning, Rapport 2010:12). Sammanfattning: Alltför många lärare är inte förtrogna med det de ska undervisa i och bedöma. Alltför många lärare bedömer fel saker. Alltför många lärare kan inte bedöma.

Betyg sätts på oklara grunder (Skolinspektionen) Lokala konkretiseringar som inte överensstämmer med kursplaner Kvantifieringar av antalet moment istället för kvaliteter. Lärare väger inte alltid in all tillänglig information Elever måste uppvisa kunskaper innan kurstidens slut Många elever uppger att betygen grundas på närvaro, ordning och personliga egenskaper. Skillnader mellan lärares olika sätt att informera, både mellan och inom de granskade skolorna.

Skolorna brister i analys av betygsresultaten (Skolinspektionen) Skolorna saknar sammanställning och analys av betygsresultat. Dålig uppföljning av enskilda lärares betygssättning Skolorna behöver säkerställa att betyg sätts utifrån de nationella kunskapskrav Skolorna behöver också säkerställa att betyg sätts utifrån ett allsidigt underlag Skolorna behöver arbeta för att alla elever informeras om kursmål och kunskapskrav

Rättsäker bedömning Likvärdig bedömning kan aldrig bli enhetlig bedömning (jmf jurister, läkare, hantverkare, kulturkritiker). Det handlar om att vi ska göra en rättsäker bedömning och sätta rättsäkra betyg: Våra bedömningar ska svara upp mot de krav en formativ och summativ bedömning ställer. Där den summativa bedömningen är en integrerad del av den formativa. Vi ska bedöma på saklig och vetenskaplig grund Våra bedömningarna ska vara konsistenta i förhållande till läroplan, kursplan och kunskapskraven

Skolinspektionens krav på planeringsunderlag/undervisning; en tolkning: Syfte överensstämmer med läroplanens och kursplanens syfte Undervisningens vetenskapliga grund Att momentet utgår från centralt innehåll i kursplan Att undervisningens mål överstämmer med kunskapskraven Hur kunskapskraven ska kommuniceras till eleverna Vilka uppgifter eleverna ska arbeta med. Hur ska läraren bedöma elevernas prestationer Slutsatser /kunskapsomdömen som är möjliga att dra om en elevs kunskaper utifrån dess prestationer/resultat Hur olika kunskapsomdömen vägs samman till ett betyg?

Formativ bedömning? Det har länge funnits kunskap kring vad framgångsrika lärare, skolor och skolledare gör: Expertläraren, den framgångrika skolan och skolledaren: klargör för eleverna syfte och vad de ska lära sig är förtrogen med de vetenskapliga sammanhang skolämnet refererar till kommunicerar till eleverna vad de ska göra för att visa vad det kan rör sig mellan det abstrakta och konkreta; vetenskap - vardag. tillför strukturerande resurser till undervisning formulerar de krav som ställs på elevens resultat kommunicerar till eleverna vad den kan och vad den kan lära sig kan upprätthålla en konstruktivt klassrumsklimat skoledare som stödjer detta det finns en infrastruktur kring detta arbete

Formativ bedömning en formalisering eller strukturering av detta. Bedömning (assessment) betraktas som en brygga mellan det utlärda (teaching) och det inlärda (learning). I Sverige blev formativ bedömning moraliskt finare än summativ. Synonymer: Lorrie Shephard ; Assessment in Classroom. Dylan William; Assessment for Learning. Helena Korp: Kunskapsbedömning. Lindström & Lindberg : Pedagogisk bedömning.

Tre principiella problem vid bedömning Bortse från icke relevanta faktorer   Att se till att det är eleven vi bedömer Att göra en bedömningen på kvalitativ nivå

Några begrepp för att kommunicera med elever: Reproduktion Införliva i egen erfarenhet Underbyggnad Integrering Perspektiv Klarhet (och tydlighet) Komplexitet Begreppsligt djup Problematisering

Summativ bedömning Bedömningen görs i slutet av ett moment, termin eller kurs. Inga samtal om närmaste zon , medel och kunskapskrav. Syftet är att eleverna ska visa vad de kan; underlag för betyg. Lärarens bedömning blir osymmetrisk , omfattar olika delförmågor och resultaten vägs samman i en kvantitativ summering. Men formativa och summativa bedömningar är inte varandras motsatser och det ena Alla lärare använder båda typerna i löpande arbete

En struktur för formativ bedömning 1. Kunskapskraven har kommunicerats på ett åldersadekvat sätt till eleverna. 2. Eleverna vet och förstår hur bedömningsuppgifterna ser ut. 3. Eleverna förstå de krav som ställs på resultaten. 4. Eleverna har fått reda på detta i början av ett moment /kurs. 5. De uppgifter för bedömning som läraren valt, klargör att eleverna kan det som kunskapskraven anger. 6. Resultatet av lärarens bedömning kommuniceras till eleven på ett begripligt sätt. - Vad eleven kan i förhållande till kunskapskraven (kunskapsstandard). - Vad kan eleven lära sig (närmaste zon). - Hur kan detta gå till; vad eleven måste göra (medlen). 7. Läraren är förtrogen med både ämnesrelevanta begrepp, utvecklings- och bedömningsbegrepp 8. Det finns en kollegial struktur (horisontell och vertikal) kring detta. 9. Ansvariga skapar förväntningar på utveckling. 10. En fokusering på vad som ger resultat: vad det gäller skolledare och lärare. 11. Erbjuda ramar för utvecklingsarbete.

TEORETISK VETENSKAPLIG SAMHÄLLE KULTUR KROPPSLIG KUNSKAP SPRÅKLIG NARRATIV TEORETISK VETENSKAPLIG

Teoretiskt tänkande Går det att odla bomull i England

BEGREPPSLIGA KONTEXTER Vardagliga Vetenskapliga 1.C Vardaglig världsbild, tro, ideologi 2.C Teori 1.B Vardagsbegrepp, vardagsuppfattningar 2.B Teoretiska begrepp 1.A Praktisk kontext, perception, upplevelse 2.A Empirisk kontext (Med utgångspunkt från Caravita & Halldén 1994 och Halldén 2002.)

DIREKT OCH INDIREKT KUNSKAP OCH ERFARENHET Hur har kunskap och erfarenhet kommit in i våra huvuden? Som direkt kunskap och erfarenhet: Upplevelse, perception; direkt via våra sinnen B. Som indirekt kunskap och erfarenhet: Symbolisk kunskap; ord, bilder, siffror, noter.

Fenomenen i verkligheten PRAXISMODELL – ett redskap för undervisningspraktiken Människans erfarenhets- och kunskapsformer och några undervisningsimplikationer C-nivå: Språkligt abstrakt nivå. Processa erfarenheter. Begrepp, helheter, sammanhang. Undervisningsfokus: Språk, teoretiskt tänkande, ämnesstrukturer, analys, kunskapsmålen i läroplan. B-nivå: Symbolisk nivå. Benämner, beskriver , språket – redskap. Undervisningsfokus: Fakta, stoff, beskrivning, reproduktion, rätt och fel, kvantitet. stenen trädet älgen människan A-nivå: Konkret upplevelse av fenomen i verkligheten. Undervisningsfokus: upplevelse, göra, känsla, leka, drama. Fenomenen i verkligheten

TANKEKVALITETER Grammatik över språkligt tänkande Begreppsligt djup, förtrogenhet kräver språkligt begreppsligt tänkande Tankekvaliteterna är en länk mellan elevens tänkande och ämnets kärna och vetenskapliga innehåll Ett redskap att synliggöra tänkandet

A. Förmåga att systematisera och hitta mönster Grundläggande och förspråkligt Individuellt och/eller historiskt framtagna Våra ämnen har givna strukturer Teoretiskt tänkande Strukturer skapar ordning Tro – vetande, förnuft – känsla Förstå och organisera omvärlden Fromm, Lorentz, Postmodernism

B. Förmåga att generalisera Abstrahera och generalisera Grunden för kunskapshantering Använda tidigare erfarenheter i omvärldsorienteringen Det unika och generella Generalisering i tal och skrift Andemening - bokstavsmening Generaliseringen bär inte bara en tanke utan även en affektiv laddning

J. Förmåga till perspektivbyte i tid och rum Kunskaper, tro, idéer, värderingar 2010 i Sverige 2010 B 1935 A K T I V 1600-tal, häxor