för Kyrktåsjö skola och fritidshem Läsåret

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Skolverkets allmänna råd
Advertisements

Hur vi arbetar mot hot, våld, kränkningar och trakasserier
Föräldramöte Tid: – Syfte: Att göra föräldrar delaktiga i skolans likabehandlingsplan Mål: Att stärka samarbetet mellan hem och skola.
1.Tar ansvar för skolans inredning och material så vi får en trivsam skola utan klotter, skadegörelse och nedskräpning. 2.Använder inte snus, tobak eller.
Plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplanen för Korsavadsskolan.
Skolans ordningsregler
Förskolan Matrisens Likabehandlingsplan
Värdegrund och lika rättigheter i skolan
Ann-Charlotte Roupé, Lerbäckskolan, Lund –
Lika Behandlings Plan Verksamhetsåret 2012/2013
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsarbete mot diskriminering och kränkande behandling
Verksamhetspresentation av Tunets fritidshem
Barnkonventionen Rätt att utvecklas som person
Vi har en plan! Som grund för planen ligger aktuell lagstiftning där vi särskilt tittat på Skollagen (2010:800) i synnerhet 6 kap. och Diskrimineringslagen.
Studiens syfte Klarlägga om elevens rättsliga skydd mot kränkningar i samband med utbildning har stärkts sedan barn- och elevskyddslagens tillkomst, dvs.
Redovisning av uppdrag ang
LIKABEHANDLINGSPLAN elever Rudboda skola
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling
Frånvarorutin i förskolan
Välkomna!.
För Barnlyans förskola, Kyrktåsjö Läsåret
Jakobsgårdskolan ansvar - kunskap - självkänsla - framtid Lokal arbetsplan Prioriterade mål under året! Pedagogik i klassrummet För att uppnå.
Föräldramöte Ht
Sofielundsskolans Ordningsregler
Ljusdal.se Arbete med Plan mot kränkande behandling för Enkät genomfördes i december Svarsfrekvensen var 53% av eleverna. Av hela Slottegymnasiets.
Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen
Ny diskrimineringslag
Lagar och överenskommelser
Nätmobbing/Cyberbullying
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Spångas EHT-plan en elevhälsoplan efter de nya Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Källor: Lag SFS 2006:67 Skolverkets råd och anvisningar
Likabehandlingspolicy för Slottegymnasiet
Jag visar alla respekt, tar hänsyn och ansvar
En liten plan för likabehandling
Riktlinjer Dokumentation Kompetens- utveckling Stödmaterial.
Diskrimineringslagen
MAKTLEKAR.
De Sju Diskrimineringsgrunderna
en start för det lagstadgade likabehandlingsarbetet
Föräldramöte Sätunaskolan VÄLKOMNA.
Definitioner Kränkning paraplybegrepp där mobbning, trakasserier, diskriminering och övrig kränkande behandling ingår. Kränkning är när man blir illa behandlad.
TORSVIKSMODELLEN Arbete mot diskriminering och kränkande behandling
Bristande tillgänglighet – en ny form av diskriminering
VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE Funktionell kvalitet.
Skurup – en godbit av Skåne Skurup – en framgångsrik skolkommun Skurup, en av 16 kommuner i Sverige, som ingått i SKL:s.
En översikt Jan-Åke Sandell Diskrimineringslagstiftning 1.
Tillit, Trivsel och Trygghet i förskolan En översyn av rutiner mm.
Föräldramöte 8/9. Personal Idrott: Mats Hemkunskap: Eva Textilslöjd: Annika Musik: Joa Resurs: Catrin Matematik: Gunilla Träslöjd: Filip.
För att kunna lyckas i sina studier är det viktigt att kunna känna trygghet och att våga vara sig själv. Oavsett vem eleven är – kvinna eller man, ung.
Likabehandlingsplanen - Skolans plan för att förebygga och förhindra diskriminering och annan kränkande behandling.
Hantering av krav på vård av viss behandlare inom hälso- och sjukvården.
HEJ FÖRÄLDRAR! Välkomna till föräldramöte. Madelene Löfgren ◦ Grundskolelärare F-3 ◦ 35 år ◦ Sambo och två barn ◦ Bor på Bokenäset utanför Uddevalla.
Detta är en förenklad version av vår likabehandlingsplan.
Välkomna! Föräldramöte 8/9.
Länghemskolan F-6 schyssta kompisplanen
Skolors arbete för att motverka kränkningar av elever på nätet
Värdedokument Uddens Förskola rev. Aug. 2016
Studeranderätt och diskriminering
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Värdedokument Uddens Förskola rev. Aug. 2017
Kumla skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Cvl:s värdegrund För att kunna lyckas i sina studier är det viktigt att kunna känna trygghet och att våga vara sig själv. Oavsett vem eleven är – kvinna.
Likabehandlingsplanen
Föräldramöte 6 december 2018.
Samverkansråd
Presentationens avskrift:

för Kyrktåsjö skola och fritidshem Läsåret 2013-2014 Plan för att förebygga diskriminering och kränkande behandling - främja likabehandling för Kyrktåsjö skola och fritidshem Läsåret 2013-2014

Vår vision Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling ska inte förekomma . Alla ska känna sig trygga och välkomna på skolan och fritidshemmen. Alla ska få vara den man är. Både barn och föräldrar ska känna förtroende för personalen.

Skolans trivselregler På vår skola har vi bestämt att: Sluta på en gång när någon säger till. Respektera alla även dom vi inte gillar. Vi ska vårda vårt språk. Låta bli att störa och förstöra för andra. Konsekvenser när någon bryter mot reglerna i likabehandlingsplanen 2013/2014 Den eller de berörda får en tillsägelse. Den eller de berörda får sitta i klassrummet och arbeta på rasten. Den eller de berörda får tillsammans med sin lärare ringa hem till sina föräldrar och förklara vad som hänt. Den eller de berörda får efter samråd med föräldrar kvarsittning. På vår skola har vi bestämt att: Sluta på en gång när någon säger till Respektera alla även dom vi inte gillar Vi ska vårda vårt språk Låta bli att störa och förstöra för andra Konsekvenser när någon bryter mot reglerna i likabehandlingsplanen 2011/2012 Den eller de berörda får en tillsägelse. 2. Den eller de berörda får sitta i klassrummet och arbeta på rasten. 3. Den eller de berörda får tillsammans med sin lärare ringa hem till sina föräldrar och förklara vad som hänt. 4. Den eller de berörda får efter samråd med föräldrar kvarsittning.  

Definitioner och begrepp De sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Direkt diskriminering: någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan i samband med diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering: någon missgynnas av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar neutralt men som missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund. Trakasserier: kränkningar som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier: kränkningar av sexuell natur, behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Annan kränkande behandling: uppträdande som kränker någons värdighet. Mobbning: upprepad negativ handling när någon eller några tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag.

Kartläggning av nuläget Enkät till barnen Frågor till barn/föräldrar inför utvecklingssamtal Samtal i arbetslagen Skolråd med frågor kring detta

Årets utvecklingsområden Ta upp skolans regler vid varje skolmöte Visa hänsyn när man går in och ut vid rast Arbeta med drama/retoriska övningar Öka medvetenheten om denna plan hos alla

Främja likabehandling Förebygga kränkning/diskriminering Fördela talutrymmet vid t.ex. samlingar lika mellan flickor och pojkar och olika individer oavsett ålder, etnicitet, religion Leka lekar där alla/många kan vara med Leka och umgås på många ställen och utan uppdelningar Grupp- och samarbetsövningar på lektionstid Använda läromedel som belyser att människor är och lever på olika sätt Personalen får kunskap om hur egna normer och värderingar påverkar Medvetandegöra alla om att inga former av kränkningar accepteras, vara en god kompis och reagera Levande umgängesregler Ge barnen förutsättningar för att utveckla demokratiska värderingar och våga ta ställning Medvetna vuxna är ute med barnen på raster Föräldrarna involveras

När det upptäcks att någon kan vara utsatt för trakasserier eller annan kränkning Skolans handlingsplan används. Utredning gör i första hand av klasspersonal med stöd av någon fler från samma eller annat arbetslag. Föräldrar informeras samma dag, liksom rektor. Uppföljning ska alltid ske. Vid misstanke om att personal kränker barn ska rektor utreda.

Utvärdering av årets plan Utvärdering sker tillsammans med eleverna i slutet av maj. Personalen delger varandra senast första veckan i juni. Under september månad tas utvärderingen också upp i skolrådet. Resultaten redovisas i planen för nästa läsår och tas upp på föräldramöten.

Så här gick det 2012 - 2013 Under lektionstid har samarbetet mellan barnen fungerat bra. Många har blivit mer medvetna om sitt eget ansvar att vara en god kamrat. Alla grupper har arbetat med att det ska bli lugnare i kapprummen. En vuxen finns i kapprummet. De flesta tycker att det blivit bättre. Skolmöten har genomförts, där eleverna känner en större trygghet att tala inför grupp. Vid några tillfällen har eleverna påtalat att de inte tycker att personalen håller sig till vår konsekvensplan. Under våren har vi blivit mer medvetna om detta och märkt att den endast behövt användas vid ett fåtal tillfällen. Konsekvensplan: 1. Tillsägelse, 2. Sitta inne på rasten, 3. Eleven ringer själv hem till förälder och berättar vad som hänt, i sällskap med vuxen. 4. Eventuell kvarsittning efter överenskommelse med förälder.

Umgängesregler Vi ska behandla andra som vi själva vill bli behandlade Vi är trevliga mot varandra och säger hej, när vi ses Vi är ute på rasterna och innan skolan börjar Vi får vara på skolans område på rasterna, men låter bli att vara bakom idrotten och på parkeringen Vi kastar snöbollar i den högra skolbacken Vi tar in spadar, hopprep, bollar och annat när vi använt dem Dessa regler förändras vid behov och tas i skolrådet.

Handlingsplan bilaga 1 Hur vi utreder: Utredningen skall alltid ske med all möjlig hänsyn till den som är utsatt och övriga inblandade. Vad som har hänt bör allsidigt belysa vad som har inträffat och omfatta både den flicka eller pojke som blivit utsatt och han/hon/de som påstås ha utövat kränkningarna. Första samtalet sker med klassläraren och/eller den vuxne som sett vad som hänt. Samtalet dokumenteras och läses upp för berörd elev som får styrka att det är rätt uppfattat av den vuxne. Vid behov tillsätts ett utredningsteam av en grupp vuxna, bestående av lämplig pedagogisk personal, vid behov förstärkt med skolkurator. Teamet kartlägger och dokumenterar alla fakta som: En allsidig belysning om vad som egentligen har hänt. Vem/vilka är utsatta? Vem/vilka är det som kränker? Hur ofta och hur länge har kränkningarna pågått? Var äger kränkningarna rum? Orsakerna till den uppkomna situationen samt söka analysera dessa. Vad kan den/de som kränker göra för att få ett slut på kränkningen? Dagliga samtal för att få ett slut på beteendet. I allvarliga fall upprättas ett åtgärdsprogram. Samma dag skall följande samtal göras: Personligt samtal med flickan eller pojken som kränkts (tillsammans med vårdnadshavare om så önskas) samt information till berörda vårdnadshavare. Undvik att plocka flickan eller pojken ur gruppen för detta samtal. Allvarligt samtal med utövaren, först därefter med var och en av dem som understödjer kränkningarna med detaljerade uppgifter om vad som hänt och krav på att var och en tar ansvar för att vända på den uppkomna situationen. Fråga vad vederbörande tänker göra för att trakasserierna/kränkningarna skall upphöra. Skriv ner det! Kontakt med utövarens och de aktivt inblandade barnens vårdnadshavare, för att informera dem och be om deras medverkan och hjälp. Var positiv och konstruktiv! Uppföljningsfasen: Åtgärdsprogram upprättas vid behov för de inblandade. Kontinuerliga samtal med han eller hon som blivit kränkt och hans/hennes vårdnadshavare senast efter två veckor och därefter efter en månad samt vidare (eller i den takt som den kränkte önskar) tills kränkningarna har upphört. Har det blivit någon förändring? Han/hon som utsatts kan behöva stödjande samtal med kurator, skolsköterska eller psykolog. Uppföljande samtal senast efter två veckor med barnet/barnen som utövat kränkningen och sedan efter en månad samt vidare vid behov. Stödjande samtal kan behövas. Överlämnandefasen: Elevvårdskonferens sammankallas, om man inte når tillfredsställande resultat efter handlingsplanen ovan. Lämpliga möjligheter diskuteras eller i undantagsfall flytta elev som kränker till annan skola. Barn-, kultur och utbildningsnämnden informeras om man inte kommit till någon lösning av ärendet och överväger att överlämna det till polis eller socialtjänst. Trakasserier och annan kränkande behandling mellan vuxen och elev Rektor utreder och ansvarar för dokumentation, uppföljning och kontakt med facklig representant till den vuxne samt skyddsombud.