Cyklisters singelolyckor - orsaker och skador Anna Niska & Jenny Eriksson

Cyklister – ett hot mot nollvisionen? OBS! Stort bortfall i statistiken 30% för fordon-cykelolyckor 80% för olyckor mellan oskyddade trafikanter 95% för singelolyckor med cykel Låg kvalitet → svårt att analysera trender och orsaker, etc.

Cyklister – ett hot mot nollvisionen?

Cyklister – ett hot mot nollvisionen? NEJ! Marshall & Garrik (2011). Evidence on Why Bike-Friendly Cities are Safer for All Road Users. Environmental Practice.

Cykelolyckor - orsaker Skadade cyklister - data från STRADA sjukvårdsklienten: 2003 – 2006 = 17989 skadefall Alla landets akutsjukhus var dock inte anslutna till STRADA. Det sker en successiv ökning. Vid ingången till år 2003 var 21 akutsjukhus av 72 anslutna till STRADA. Vid slutet av 2006 var 40 akutsjukhus, 56 % av det totala antalet, anslutna till STRADA. 70% anslutna 2008 enligt SIKA 2008:27 Singelolyckan är den dominerande olyckstypen, även med hänsyn till svårhetsgrad: 50 % av de mycket svåra skadefallen med cykel (ISS > 15) Källa: STRADA 2003-2006, ur Thulin & Niska 2009

Cyklisters singelolyckor – lite fakta Den dominerande olyckstypen även vid mycket svåra skador Män drabbade av fler allvarliga skador: Fler män i tävlings- och motionslopp Högre hastigheter? Cyklar längre sträckor? Större risktagande? Andra typer av cyklar? Lägre hjälmanvändning? Följer samma fördelning som för alla olyckor med fler skadade i grupperna 7-14 år och 45-65 år (kan relateras till exponering och kontroll?). Flest allvarligt skadade i de äldre åldersgrupperna. Män: Stockholmare! Motionslopp: t.ex. 86% män i Vätternrundan 2008

Faktorer bakom singelolyckan (%) Halt underlag 22,6 Kört mot/över kant 7,4 Ojämnt underlag 4,1 Kört på fast föremål 3,8 Kört på tillfälligt föremål 3,4 Kört mot räls 1,2 Kommit utanför vägen 0,9 Fastnat med något i cykeln 5,6 Transporterat föremål 0,3 Hög fart 0,7 Tvärstopp 0,7 Inbromsning 4,8 Stannat 0,5 Klivit av/på cykeln 2,3 Lekt under cykling 1,7 Fel på cykeln 3,5 Alkoholpåverkad 3,4 Blåsigt väder 0,2 Bländad av fordon 0,2 Använt mobiltelefon 0,2 Drabbad av sjukdom 0,3 Summa 67,9 Drygt 60% av cyklisternas singelolyckor kan väghållaren förebygga! En tredjedel är relaterade till halka! Källa: STRADA 2003-2006, ur Thulin & Niska 2009

Fasta föremål Foto: Krister Isakssons blogg ”Titta en cykelbana, vad kan vi använda den till?”

Fasta föremål Foto: Krister Isakssons blogg ”Titta en cykelbana, vad kan vi använda den till?”

Faktorer bakom singelolyckan (%) Halt underlag 22,6 Kört mot/över kant 7,4 Ojämnt underlag 4,1 Kört på fast föremål 3,8 Kört på tillfälligt föremål 3,4 Kört mot räls 1,2 Kommit utanför vägen 0,9 Fastnat med något i cykeln 5,6 Transporterat föremål 0,3 Hög fart 0,7 Tvärstopp 0,7 Inbromsning 4,8 Stannat 0,5 Klivit av/på cykeln 2,3 Lekt under cykling 1,7 Fel på cykeln 3,5 Alkoholpåverkad 3,4 Blåsigt väder 0,2 Bländad av fordon 0,2 Använt mobiltelefon 0,2 Drabbad av sjukdom 0,3 Summa 67,9 41,3 % (30,5 % DoU) Drygt 60% av cyklisternas singelolyckor kan väghållaren förebygga! (45% med DoU) En tredjedel är relaterade till halka! Drygt 60% av cyklisternas singelolyckor kan väghållaren förebygga! En tredjedel är relaterade till halka!

Skadade i singelolyckor pga halt underlag 15 %

Grus på vägytan

Ishalka

Potthål

Avgrävda cykelvägar

Otillräcklig belysning

Varför åtgärdas inte dessa brister? Brist på intresse? Brist på resurser Brist på kunskap Olycksstatistik

Cykelolyckor i Umeå

Varför åtgärdas inte dessa brister? Brist på intresse? Brist på resurser Brist på kunskap Olycksstatistik Cykeltrafikflöden

Cykelflödeskarta över Umeå

Varför åtgärdas inte dessa brister? Brist på intresse? Brist på resurser Brist på kunskap Olycksstatistik Cykeltrafikflöden Effekter och samband Cykelvägnätets status

Orsaker till allvarliga singelolyckor – en pågående studie Bidrag från Länsförsäkringars forskningsfond Analyser av data från STRADA bara sjukvårdsklienten senaste 5 åren: 2007-2011 Analys av Trafikverkets djupstudier över dödsolyckor Djupintervjuer med ca 20 cyklister som skadats allvarligt i olika typer av singelolyckor Beskriva händelseförloppet Tankar kring olyckan LF-fond: Långsiktig satsning på oskyddade trafikanter. Pågående studie som SKA vara klar till årsskiftet. Resultatet i sin helhet kommer att presenteras på Transportforum 2013.

Allvarliga skador i singelolyckor Ca 1,7 skador/person AIS 3+ = sjukvårdens klassning för allvarlig skada Alla åldrar 35% fraktur på höften Huvud 11% fraktur och 24% inre organ Torax=revben, bröstben 945 skador, 562 personer

Allvarliga skador bland äldre (65+) Ca 1,4 skador/person 61% fraktur och höft Huvud 5% fraktur och 13% inre organ Torax=revben, bröstben 400 skador, 291 personer

Dödade i singelolyckor cykel 2007-2011 Flest män 16 av totalt 23 döda (70%) Äldre medelålder 62 år, min 29 år, max 87 år Skallskador Endast 3 hade hjälm (15 hade inte + 5 okänt) Alkoholpåverkan 7 cyklister (1,05 – 3 promille), 9 ej alkohol, 7 okänt OBS! Polisen ofta inte på plats - dokumentation i efterhand för att olyckan ska komma in i STRADA Polisen ofta inte på plats: Får besked från sjukhuset när patienten avlidit Polisen upprättar dokumentation i efterhand för att olyckan ska komma in i STRADA Leder till sämre datamaterial, eftersom obduktion kanske inte beställs av polisen

Olycksbeskrivningar- hur ska de tolkas? Omkring 40% av de personer som skadats allvarigt beskrivs ”Cyklat omkull” eller liknande. ”Fick tvärgromsa för att inte kollidera med en bil i en korsning och välte med cykeln.” ”Cyklat omkull och slagit huvudet och vänster höft. Blev hemkörd i skottkärra av 2 män, ambulans från hemmet.”

Förbättringar av olycksstatistiken behövs! Gör en grundlig analys av STRADA-data för en nulägesbeskrivning Bestäm parametrar/indikatorer som är viktiga att få med och följa upp: olycksorsaker alkohol mörker hjälmanvändning Dialog för att förbättra kvaliteten på inrapporteringen Identifiera åtgärder för att förbättra cyklisternas säkerhet – gör upp en plan för åtgärderna Följ upp olycksutvecklingen på ett konsekvent sätt – samma indikatorer Trender Effektsamband Vi kan inte se trender än. Effektsamband-halkbekämpning? Vilka olyckor ska vi titta på. På vilket sätt? Cykelflödet måste vi ha koll på.

Tack för oss! Anna.Niska@vti.se Jenny.Eriksson@vti.se