SLB-analys Malin Ekman

Miljöförvaltningen SLB-analys är en fristående enhet under förvaltningschefen Tar fram beslutsunderlag, bedriver ingen myndighetsutövning

Uppföljning och kontroll i Stockholm och Uppsala läns Luftvårdsförbund

EU-direktiv för utvärdering av luftkvalitet Ramdirektiv för uteluft 96/62/EG Första dotterdirektivet 1999/30/EG om gränsvärden för svaveldioxid, kvävedioxid, kväveoxider, partiklar (PM10) och bly Andra dotterdirektivet 2000/69/EG om gränsvärden för bensen och kolmonoxid Tredje dotterdirektivet 2002/3/EG om ozon i uteluft Fjärde dotterdirektivet 2004/107/EG om arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel och PAH (BaP) Nytt direktiv för uteluft och renare luft i Europa 08/50/EG Nya gränsvärden för PM2,5 Luftkvalitetsförordning SFS 2010:477 Föreskrift om kontroll av luftkvalitet NFS 2010:8 Luftguiden

Nödvändiga systemverktyg för utvärdering Spridningsmodeller (halter, exponering) Mätningar (luftföroreningar, meteorologi) Utsläppsdatabaser (källor, åtgärder)

Gemensamma programvaror för alla systemverktyg Programvaror från SMHI Airviro och Simair licensierade Utsläpps-databaser Mätdatabaser Spridnings-modeller

Strategi för mätningar Regional bakgrund Urban bakgrund Där halterna är högst och där människor vistas, kommuner Mätmetod styrs av lagstiftning fr o m juni år 2013

Regionalt mätprogram Urban bakgrund Regional bakgrund Meteorologi-mätningar ger indata till spridnings-modeller

Viktiga lokala mätningar

Antal mätstationer enligt lagkrav Gemensamma regionala mätningar tillsammans med lokala mätningar leder till att mätkravet uppfylls för samverkansområdet Vid halter över ÖUT Vid halter mellan NUT och ÖUT Antal invånare tusental NO2, SO2, Pb, CO, Bensen PM10, PM2.5 As, Cd, Ni Bens(a)pyren 10-249 1 2 250-499 3 500-749 750-990 4 1000-1499 6 1500-1999 5 7 2000-2749 8 2750-3000 10 Luftvårdsförbundet

Flera ändamål med mätningar För att kontroller om MKN uppfylls För att bedöma haltutvecklingen över tid För att verifiera modellberäkningar För att ta fram underlaga för åtgärder som syftar till att förbättra luftkvaliteten För att följa upp effekter av åtgärder som vidtagits för att förbättra luftkvaliteten

Utsläppsdatabaser Punkt-, yt-, linje- och gridkällor beskriver alla utsläpp detaljerat i EDB Underhålls, uppdateras och rapporteras årligen Indata till spridnings-modeller

Strategi för modellberäkningar Modellberäkningar av nuläge (kartläggningar -MKN) Scenarier för kontroll av miljökvalitetsnormer (MKB) Exponeringsmodellering för studier av hälsoeffekter (HKB) Utvärdering av utsläpps-reduktioner (åtgärdsanalyser)

Spridningsmodeller - olika typer och skalor Modellberäkningar motsvarar mätningar i olika skalor och miljöer SMHI MATCH mesoskalig modell för beräkning av import av luftföroreningar Airviro (Gauss) licensierad modell för, tätort och landsbygd Airviro (canyon) och Simair (OSPM) – licensierade vägtrafikmodeller för lokal skala SMHI CFD detaljerad modell för komplexa geometrier

Lagkrav på information - LVF hemsida Utsläpp Meteorologi Halter Miljöeffekter Hälsoeffekter Åtgärder Realtid Kartor Trender Zoomade beräkningar Databaser

Besökare på LVF hemsida Det hämtas drygt 12 000 sidor per dygn i genomsnitt under det senaste året från http://slb.nu/lvf/ Besökare kommer från följande top-domäner: Sweden US Commercial Network Russian Federation Germany Denmark Finland Spain Austria Hungary New Zealand Norway Greece Japan Italy Argentina Colombia France Costa Rica India Sri Lanka United Kingdom Switzerland Lithuania Chile Estonia Netherlands

Hur är luftkvaliteten Bra ? Dålig ?

Vad är bra med luften ?

Svaveldioxid Källa: Energisektor och sjöfartstrafik Minskat med ca 95 %. Renare bränslen Fjärrvärme Hamn- och farledsavgifter

Bensen och bly Källa: Vägtrafik, bensinstationer Källa. Vägtrafik Minskat med 60 % Katalysatorer, renare bränsle Källa. Vägtrafik Minskat med 75 % Förbjöds 1994

Kolmonoxid Källa: Vägtrafik Minskat med ca 90 % Förbättringen beror på strängare avgaskrav

Kvävoxider och kvävedioxid – trender ovan tak Källa: Vägtrafik Halterna av kväveoxider och kvävedioxid har minskat med 70 respektive 50 % sedan 80-talet i taknivå p g a skärpta avgaskrav

Arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren Enligt 2004 års mätningar och enligt kartläggning år 2008 klaras normerna för metaller Bens(a)pyren, Minskning med ca 90 – 95 % tackvare renare fordon. Kartläggning år 2010, norm klaras

Vad har vi problem med?

Marknära ozon Ökning med 20 % sedan 1986 Halterna är ca 30% lägre i gatunivå Ingen kommunal skyldighet att mäta Naturvårdsverket kräver inget åtgärdsprogram

Kvävedioxid - dygnsnorm MKN för dygnsmedelvärde överskrids på flera platser i regionen Höga halter förekommer under hela året

Kvävedioxid – dygnsnorm 2006 MKN för dygnsmedelvärde där det är rött Den övre utvärderingströskeln överskrids där det är gult

Fordonssammansättning och fordonsutsläpp Ca 60 % av utsläppen sker från dieselfordon trots att de endast utgör 30 % av trafiken Hälften av trafiken utgörs av bensindrivna personbilarna och de står för 20% av utsläppen

Partiklar (PM10) - dygnsnorm Trots att vi klara årsmedelvärdet har vi för många dygn med höga halter i regionen

PM10 – dygnsnorm år 2007 MKN för dygnsmedelvärde överskrids där det är rött Den övre utvärderingströskeln överskrids där det är gult

Partiklar (PM10) - dygnsnorm Dagar med höga halter uppträder under vintern och våren Endast då vägbanorna är torra Orsakas av vägdamm Största källan är dubbdäcken

Samband mellan dubbdäck och PM10-halter Dubbdäck är en stor källa för partiklar

Dubbdäcksförbudets effekt på Hornsgatan Ny rapport publicerad i juni år 2011

Mindre trafik på Hornsgatan efter förbudet

Dubbdäcksandelen har minskat Andel fordon med dubbdäck minskat från 70 % till 30 % En minskning från 16 000 fordon per dygn med dubbdäck per dygn till 6000 Antal fordon med dubbfria däck har ökat med 4000 fordon, ca 40 %

Mindre mängd partikar från dubbdäcken

Sammanfattning Sammantaget ca 6000 fordon per dygn med dubbdäck mot tidigare ca 16000 fordon/dygn Halterna av PM10 fortfarande över miljökvalitetsnormen Minskning av halterna under jan-maj 2010 med 14 % och under jan-maj 2011 med 25 % Beräknat att det krävs lägre en 10 % dubbandel för att klara normen under alla år

Städa gatorna Ingen studie har visat att städning ger en signifikant effekt på PM10-halterna i luften Inkluderat studier i Stockholm, Göteborg och Oslo Konventionella maskiner tar endast upp grus och sten och inte de små partiklarna (PM10) Städning ger ofta upphov till förhöjda halter Moderna tekniker (vakuum och utan borstar) har visat sig kunna ta upp PM10 från vägytan