Lägsta godtagbara standard ur ett arbetsmiljöperspektiv

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Badrum i Knivstas nya äldreboende
Advertisements

Arbetets förutsättningar – nyckeln till en bra löneutveckling
Risker och förebyggande åtgärder Avsnitt 6 a Fall, ras, belastning m m
FMS gör människor Fysiskt Mentalt Socialt starka
Arbetsmiljö, Hälsa och säkerhet i gruvbranschen
Belastningsergonomi Den här OH-serien bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter Belastningsergonomi, AFS 1998:1 och Manuell hantering, AFS 2000:1. Använd.
Risker och förebyggande åtgärder Avsnitt 6 a Fall, ras, belastning m m
Arbetslokaler och arbetsrum
Forum för vårdbyggnadsforskning
Vem är ansvarig för arbetsmiljön?
Systematiskt arbetsmiljöarbete för god psykosocial arbetsmiljö
Ergonomi.
Vilka typer av vårdboenden kan vi hitta i bygglagstiftningen och vilket brandtekniskt skydd föreskrivs?
Distriktet i Stockholm
Omsorg Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan
HEMMET - FRAMTIDENS VÅRDLOKAL Tore J Larsson
Otydliga lagar om skadlig stress i arbetslivet
Tomt och byggnader idag H Villa Flerbostadshus G A B Villa.
Vanliga fel vid riskbedömning
TEMADAG STÄLLNINGAR.
ÅTER TILL ARBETET - nya regler vid rehabilitering.
Arbetsmiljö Arbetsställningar Lyft-och bärteknik
Vårdhygienisk standard i kommunerna
Vårdhygienisk standard i kommunerna
Vems ansvar? vad kan vi göra?
Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården
ERGONOMI.
Örebro läns läkarförening
1 KAP - Lagens ändamål och tillämpningsområde
Vad händer på LSS-området 1 Lagrådsremiss (propp) utifrån LSS-kommitténs betänkande Ändrade föreskrifter för arbete i enskilt hem (AMV) Ändrad biståndsbedömning.
Grunden i lagstiftningen finns i arbetsmiljölagen, AML, som bestäms av riksdagen. Arbetsmiljölagen ger de yttre ramarna för vad som gäller för miljön på.
EU-kommissionens byggplatsdirektivet (92/57/EEG)
Kort text som beskriver arbetsmomentet
Arbetsmiljölagen Våld och hot Statligt anställda
Förberedelser för arbetet
Skyddsombudets roll.
Nya föreskrifter och allmänna råd
1 KAP - Lagens ändamål och tillämpningsområde 1 § Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö.
Vem är ansvarig för arbetsmiljön?
Boverkets Allmänna råd 2008:1, Buller i planeringen…….
Arbetsmiljöverkets erfarenheter
AFS 2001:1 Systematisk Arbetsmiljöarbete, SAM
Barnets rättigheter i nya patientlagen
Skoltoaletter i Göteborg Århus Vad gör lokalförvaltningen? Vi ansvarar för In- och utvändigt underhåll (golv, väggar, tak, vitvaror, storkök,
Målsättningen – En tillfredsställande arbetsmiljö!
Arbetsmiljöutbildning/ information SWEP International AB Khosrow Adibzadeh, Unionen.
Arbetsmiljö vid inköp av ekipage Ett material för entreprenörer och förare.
Arbetsmiljölagen och det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Ny AFS from 31 mars 2016: Organisatorisk och social arbetsmiljö Monica Östman och Kristin Larsson Personalavdelningen.
En översikt Jan-Åke Sandell 1.  Arbetsmiljölagen är en ramlag  Lagen innefattar  Allmänna uttalanden om arbetsmiljöns beskaffenhet, om människans förhållande.
Information/utbildning i arbetsmiljö Regionstyrelsen Eva Johansson Per Djurberg.
Säker Nötkreaturshantering Stefan Wistrand Handledare, djurägare och fd arbetsmiljöinspektör.
Vad är arbetsmiljö ? Människa Teknik Organisation.
Innehåll OSA-kompassen – vägar till god organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter Organisatorisk och social arbetsmiljö.
AFS 1993:2 Våld och hot i arbetsmiljön 1§ Dessa föreskrifter gäller arbete där det kan finnas risk för våld eller hot om våld. Risken för att utsättas.
Innehåll Introduktion: Vad är organisatorisk och social arbetsmiljö? OSA-kompassen Arbetsmiljöverkets föreskrifter ”Organisatorisk och social arbetsmiljö”
Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet
AFS 1993:2 Våld och hot i arbetsmiljön
Arbetsmiljö Människa Arbetsplats Arbets- miljö.
Arbetsmiljö.
Kännetecknande för det goda arbetet
AFS 1993:2 Våld och hot i arbetsmiljön
ARBETSTEKNIK I VÅRDEN UTBILDNING I FÖRFLYTTNINGSKUNSKAP Instruktörer:
ARBETSTEKNIK I VÅRDEN FÖRFLYTTNINGSKUNSKAP Uppföljningsutbildning
ARBETSTEKNIK I VÅRDEN UTBILDNING I FÖRFLYTTNINGSKUNSKAP Instruktörer:
Information om nya föreskrifter FTF Arbetsmiljö – 22/3 2007
Tillämpningsområde och definitioner
Systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete (SHAM)
Självskattning av tillgänglighet i stadens lokaler
Information om arbetsmiljö Ombudsträff Vision, Skövde
Presentationens avskrift:

Lägsta godtagbara standard ur ett arbetsmiljöperspektiv Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Ruth Carlsson Ergonom, Avdelningen för regelarbete och expertstöd Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2012-05-23

Avdelningen för regelarbete och expertstöd Arbetsmiljöverket Vi arbetar för att minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetslivet och att förbättra arbetsmiljön ur ett helhetsperspektiv, det vill säga ur fysisk, psykisk, social och arbetsorganisatorisk synvinkel. Utfärdar föreskrifter - inspekterar arbetsställen - sprider information Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2012-05-23

Inspektionsavdelningen Distriktet i Luleå Distriktet i Umeå Distriktet i Härnösand Distriktet i Falun Distriktet i Stockholm (Inkl. Gotland) Distriktet i Linköping Distriktet i Växjö Distriktet i Malmö Distriktet i Göteborg Distriktet i Örebro Inspektionsverksamheten är indelad i 3 regioner, syd, mitt och nord Varje region består av 3-4 inspektionsdistrikt Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2012-05-23

Avdelningen för regelarbete och expertstöd Mer info på www.av.se Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2012-05-23

Arbetsmiljölagstiftningen Arbetsmiljölagen (AML) Arbetsmiljöverkets föreskrifter med allmänna råd - exempel AFS 2009:2 Arbetsplatsens utformning AFS 1998:1 Belastningsergonomi AFS 2000:1 Manuell hantering AFS 1999:3 Byggnads- och anläggningsarbete AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2012-05-23

Arbetsmiljölagstiftningen Funktionskrav - Utformningen beror på verksamheten Ansvarssubjekt: - arbetsgivare - upplåtare - byggherren eller dennes uppdragstagare - projektörer och andra som medverkar vid projekteringen - byggarbetsmiljösamordnare Krav kan ställas för det arbete som faktiskt utförs Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2012-05-23

Avdelningen för regelarbete och expertstöd Problem Kraven för ett utrymme kan ändras om arbetet ändras. Ändrat vårdbehov - ändrade krav. Vilket arbete kan man förutse kommer att utföras? Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2012-05-23

AML 3 kap om byggherre- och projekteringsansvar 6 §  Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete ska  1. under varje skede av planeringen och projekteringen se till att arbetsmiljösynpunkter beaktas när det gäller såväl byggskedet som det framtida brukandet, …… 7 § Under varje skede av planeringen och projekteringen av ett byggnads- eller anläggningsarbete ska arkitekter, konstruktörer och andra som medverkar, inom ramen för sina uppdrag, se till att arbetsmiljösynpunkter beaktas när det gäller såväl byggskedet som det framtida brukandet. Dessutom 7a § om BAS-P, 7c § om uppdragstagare Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2012-05-23

Belastningsergonomi AFS 1998:1 1 § Tillämpningsområde och syfte … förhållanden ska ordnas och utformas så att risker för hälsofarliga eller onödigt tröttande fysiska belastningar förebyggs. 2 § Arbetsställningar och arbetsrörelser … så långt det är praktiskt möjligt ordna och utforma arbete och arbetsplatser så att arbetstagarna kan använda för kroppen gynnsamma arbetsställningar och arbetsrörelser. Långvarigt eller ofta återkommande arbete med böjd eller vriden bål liksom med händerna över axelhöjd eller under knähöjd skall undvikas. Detsamma gäller arbete som innebär kraftutövning i ogynnsamma arbetsställningar… Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2012-05-23

Avdelningen för regelarbete och expertstöd Arbetsställningar Foto: Denny Lorentzen Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2012-05-23

Belastningsergonomi AFS 1998:1 3 § Manuell hantering och annan kraftutövning Arbetsgivaren skall se till att arbete som kräver kraftutövning så långt det är praktiskt möjligt ordnas och utformas så att arbetstagaren kan arbeta med arbetsobjekt, arbetsutrustning, reglage, material eller personförflyttningar utan att utsättas för hälsofarliga eller onödigt tröttande fysiska belastningar. Manuell hantering AFS 2000:1 Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2012-05-23

Plats att arbeta och plats för hjälpmedel Film – Personal och hjälpmedel kräver utrymme www.av.se/teman/ergonomi/informationsmaterial/film Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2012-05-23

Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2 ”Allt” om den fysiska utformningen av arbetsplatser. Paragrafer med funktionskrav, råd (kommentarer) med exempel på hur funktionskraven kan uppfyllas Allmänna krav (Storlek, tillgänglighet m.m.) Dagsljus och belysning Luftkvalitet, ventilation och termiskt klimat Buller och akustik El Installationer för vatten, avlopp, kyla och värme Inredning och utrustning Golv, väggar och tak Fönster, dörrar och portar Transportvägar, gångar och korridorer Trappor och fasta stegar Varumottag, kajer och ramper Lastöppningar Skyddsanordningar och nödutrustningar Larm och utrymning Personalutrymmen Drift och underhåll Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2012-05-23

Lokaler för vård- och omsorg Sjukvård Särskilt boende Arbete i enskilt hem - Personliga assistenter - Hemtjänst Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2012-05-23

Avdelningen för regelarbete och expertstöd Area 4 § Arbetsplatser, arbetslokaler och personalutrymmen ska ha en, med hänsyn till verksamheten, tillräcklig area och fri höjd samt vara lämpligt förlagda, utformade och inredda. Verksamhet och arbetsutrymme bestämmer storleken Mått som tillåter ergonomiskt gynnsamma arbetsställningar 0,8 m fritt t.ex. vid sidan av säng och toalettstol (måttlig kraftutövning, skjuta, dra, huka sig) Enligt minsta passagemått för person 0,6 m, i sidled 0,35 m (handboken Bygg) 0,8 m passage med rullstol, städvagn Arbetsutrymme 0,6x0,9x2,1 m Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2012-05-23

Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2012-05-23

Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2012-05-23

Sovrum Mått enligt svensk standard, utökad tillgänglighet SS 91 42 21:2006, utökad tillgänglighet, 3,0x2,8 m Bra tillgänglighet för person i rullstol som klarar sig själv. Fungerar inte med mobil lyft Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2012-05-23

Sovrum Om plats behövs för hjälpare och hjälpmedel 0,8 m fritt vid sidan av säng och vid sidan av hjälpmedel Med mobil lyft (normalstor) räcker oftast 2,0 m 0,8 m mellan vägg och fotända möjliggör passage med städvagn eller rullstol 0,6 m mellan vägg och fotända passage för gående Yta för garderober och övriga möbler tillkommer Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2012-05-23

Avdelningen för regelarbete och expertstöd Sovrum Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2012-05-23

Hygienrum Plats att arbeta vid sidan av wc-stol 0,8 m fritt vid sidan av wc-stol: Ger utrymme för hjälpare på sidan, förutsatt att inga hjälpmedel inkräktar på utrymmet För lite för person med rullstol som klarar sig själv Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2012-05-23

Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2012-05-23

Avdelningen för regelarbete och expertstöd Förflyttning rullstol till toalettstol Plats för hjälpare och hjälpmedel 1,0m vid sidorna av toalettstolen 0,9m diagonalt mellan toalettstol och handfat 1,3m - 1,4m framför toalettstolen Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2012-05-23

Hygienrum Mått enligt standard, utökad tillgänglighet SS 91 42 21:2006, utökad tillgänglighet Bra tillgänglighet för person i rullstol som klarar sig själv 0,9 m vid sidan av wc-stol ger dåligt med plats för hjälpare om rullstol också ska rymmas där 4,8 m2 Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2012-05-23

Hygienrum Om plats behövs för hjälpare och hjälpmedel Plats för lyfthjälpmedel 1,0 m vid sidan av wc-stol ger utrymme för rullstol och hjälpare (Inte plats för duschvagn) 5,3 m2 Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2012-05-23

Hygienrum Om duschvagn behöver användas Exempel på hygienrum som fungerar med 199x77 cm duschvagn (andra mått finns) 0,9 m fritt i dörröppningen (karmyttermått 10) förutsätter att vagnen kan dras ut rakt Lång duschslang Minimal golvlutning, helst < 1:50 6,5 m2 Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2012-05-23

Kommunikationsutrymmen Dörröppning med 0,9 m fritt (K10) medger passage för person med rollator och hjälpare. Korridorbredder – dörröppningar – dörrslagningar. Rullstol och hjälpare, yta för att vända: ca 1,75 m Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2012-05-23

Typ av krav som kan ställas •Area, mått •Dörrbredder och trösklar – rullstol, rullator, hjälpare, transporter •Hissar och ramper – rullande hantering •Material •Ventilation och klimat •Dagsljus och belysning •Utrymning •”Program” Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2012-05-23

Avdelningen för regelarbete och expertstöd Ni ska se till att det finns tillräckligt arbetsutrymme för personalen i vårdsituationer vid sängen och i hygienutrymmet, d.v.s. Där arbetstagare måste utföra arbetsmoment som innebär en kraftutövning t.ex. förflyttning av vårdtagare eller att arbetstagaren hukar eller böjer sig ner, behövs ett fritt arbetsutrymme på minst 0,8m När arbetstagaren står och hjälper till vid sidan av toaletten utan att någon kraftutövning utförs behövs ett fritt arbetsutrymme på minst 0,6m Ni ska se till att det finns fritt utrymme för de hjälpmedel som behöver användas i aktuell situation så att hjälpmedel kan passera och manövreras utan att hindras av väggar, möbler eller annat material. Se 2 och 3§§ Arbetarskyddstyrelsens föreskrifter (AFS 1998:1) om belastningsergonomi och 1§ om manuell hantering (AFS 2000:1) samt 4§ Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2009:2) om arbetsplatsens utformning. Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2012-05-23

Avdelningen för regelarbete och expertstöd Kommunikation •Hiss behövs även för transporter •Rullstolshiss 1,1 x 1,4 m, trångt för hjälpare •Bårhiss1,1 x 2,1 m har bättre plats för rullstol och hjälpare •Ramper bör undvikas eller göras så korta och flacka som möjligt. Lutning 1:12 och höjdskillnad max 0,5 m (råd i BBR) är ofta för brant. Bygg ikapp handikapp rekommenderar lutning högst 1:20 Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2012-05-23

Avdelningen för regelarbete och expertstöd Till synes olika krav? BBR, Svensk standard och Bygg ikapp handikapp, oftast krav med utgångspunkt från den som bor i lägenheten (t.ex. person med rörelsehinder som klarar sig själv) AFS krav på utrymme för arbetstagare, dvs. den boendes medhjälpare BBR krav på lokaler, rumsmått mm AFS krav på utrymme för det arbete som faktiskt utförs Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2012-05-23