METODIK FÖR FRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE I PRIMÄRVÅRDEN

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Hälsolyftet och LSH-studien
Advertisements

Vi utvecklar människor. Människor utvecklar företag Utvärdering Säljutbildning Öppen utbildning Vt 2010 Utbildare: Johan Skogström Plats: Consensus Utvärderingen.
Sammanfattning av vårdprogrammet Fetma hos vuxna
Bidrar en integrerad vårdmodell till personcentrerad vård ? sjuksköterskors erfarenheter från en onkologisk klinik Anki Delin Eriksson.
Vi utvecklar människor. Människor utvecklar företag Utvärdering Förhandlingsteknik Öppen utbildning 5/5 & 18/5, 2010 Utbildare: Anita Karlsson Plats: Consensus.
diabetes prevention kungssten – dpk
Vad innebär val av vårdenhet?
Vart är vi och hur går vi (mycket)vidare?
PROJEKT TRAPPSTEGET Bilaga 1 PROJEKT TRAPPSTEGET
Långsiktig beteendeinriktad behandling för livsstilsförändringar
VISIT VISIT En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa.
BORIS dagen 10/ Kvalitet och förbättringar Viktoria Svensson Sven Klaesson.
VÄLKOMNA Till en eftermiddag när vi ska prata om
Konsten att leda sig själv
Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor
Hälsolyftet Jolanda van Vliet Verksamhetschef Folkhälsocentrum (FHC)
Sjukgymnastik och arbetsterapi på primärvårdsnivå inom Västra Götalandsregionen HSU
Brukarenkät IFF Brukarundersökning individ, familj och funktionshinder (IFF) hösten Sammanlagt svarade 185 brukare på enkäten. För IF så var.
Införande i Landstinget Gävleborg
Hälsoenheten Södertälje
Att samtala med ungdomar om tobak
Vård i rimlig tid Region Skåne Lund
Vårdval ur ett patient/brukar- perspektiv Ola Johansson Hälso- och sjukvårdsfrågor, PRO.
Läroplansträff förskolan - betydelse av förhållningssätt och syn på barn för att lyckas med pedagogisk dokumentation Välkomna!
Hur hanteras det mellan kommun sjukhus idag? Uppdrag från LG 30/5
Handlingsöverenskommelse, HÖK Norrbottens läns landsting 2013
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och levnadsvaneprojektet Raija Lenné Raija Lenné 2014.
Välkommen till Ledardagen!
Mår du bra nu? Fråga 1=Ja 2=Nej 3=Vet ej. Andel i Östergötland som anger sin hälsa som utmärkt eller bra.
Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning
Lars Weinehall, prioriteringsordförande
De nationella riktlinjerna: Vad innebär de för läkaren? Levnadsvanor och läkarrollen 2012 – Lars Jerdén Lars Weinehall.
MBSR: Does mindfulness training affect competence based self-esteem and burnout? Masteruppsats Suvi Rajamäki Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.
”Lär dig säga jag och nej”
Vår Friskprofil - är ett utmärkt instrument för att belysa din eller din personals livsstil. -
Hjärta och kärl Vad blir konsekvenserna av hur vi har det?
- fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner
Ett projektarbete under ST i allmänmedicin av Magnus Röjvall
Levnadsvanor vid sjukdom - etiska aspekter
Uppstartskonferens: Handlingsprogram mot barn- och vuxenfetma Hälsofrämjande sjukhus - lotsar till en lättare livsstil Ann Stokland, Kungälvs sjukhus.
Nationella Riktlinjer för Sjukdomsförebyggande Metoder Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Katarina Ossiannilsson Sjukgymnast/Rehabchef.
Vilket stöd kan IPS-modellen erbjuda
Valideringsprocessen
Psykolog utan gränser, september 2013
Bakomliggande arbete Hittar vi på VC de med kronisk oupptäckt sjukdom eller som ligger på gränsen? Hur ska vi hitta dem lättare? Hur ska vi ta hand om.
Hälsosamtal för 40-åringar i Gävleborg Information till medarbetare
Barn och unga med diabetes, skolans delaktighet för att de ska må bra under skoldagen men också på lång sikt. Tomas Andersson Barnläkare diabetesmott Drotting.
Brukarundersökning individ- och familjeomsorg Resultat från pilotundersökningen hösten 2014 Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Rådet för främjande av.
Hur man lär sig saker på bästa sätt!
1 Fysisk aktivitet på recept, FaR Samverkansjukvård Föreningsorganisationer och friskvård Norrbottens Idrottsförbund En metod för hur hälso- och sjukvården.
Kapitel 4 Hälsofrämjande arbete
Hur vill vi svara? Stefan Johansson Svara på frågor – webb, papper, telefon Webb 4 Ja, gärna. 9 Det funkar. 3 Nej eller Helst inte Papper 1 Ja gärna.
AME/EMS Samverkansuppdraget Eva Marie Sjöberg Leg arbetsterapeut, specialist inom hälso- och sjukvård Leg psykoterapeut med auktorisation inom.
Multimodal rehabilitering
Integrerad Missbruks Mottagning Ludvika Smedjebacken
HÄLSOLYFTET PÅ HISINGEN
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Primärvården VGR Riskbruk - Vad görs idag?
Hälsa på lika villor? Befolkningsundersökning Norrland - Norrbotten 2010 Sandberg, K
Välkommen till ett bildspel om
DIVISION Vuxenpsykiatri Stöd till barn och familjer Hospiteringsprojektet Maud Söderholm Häll.
Hälsoval Skåne: Vårdgivaren ska på individnivå arbeta med hälsofrämjande och sjukdoms- förebyggande insatser, såväl primär- som sekundärpreventiva, ge.
Kost och Hälsa Då är det två timmar med kost och hälsa, Socialstyrelsens nationella riktlinjer för levnadsvanor när det gäller kosten, patientfall, Dietistens.
Passion för livet utvecklas och stödjs av Region Jönköpings län
Ingemar Götestrand Goda exempel på hälsoinriktad struktur Vårdprogram Flödesmodeller Livsstilsteam Livsstilsmottagning Hälsorum Egenvårdsrum.
Att få hypertonipatienter med högt BMI att gå ned i vikt.
Förändringsprocessen
Hälsofrämjande arbete på Vårdcentralen Domnarvet
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson
Så här dokumenteras Hälsosamtal i COSMIC.
Presentationens avskrift:

METODIK FÖR FRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE I PRIMÄRVÅRDEN Seminarium nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 9 november 2010 Ann Blomstrand Avd för samhällsmedicin och folkhälsa, Allmänmedicin, GU Specialist i allmänmedicin Projektledare VG regionen

METODIK FÖR FRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE I PRIMÄRVÅRDEN – ETT EXEMPEL HÄLSOLYFTET PÅ HISINGEN 2007-2009 Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Primärvårdsområdeschef Ann-Christine Baar Processledare Ann Blomstrand Hisingens åtta offentliga vårdcentraler Tvärvetenskaplig grupp

INDIVIDENS EGNA TANKAR OCH FÖRESTÄLLNINGAR August Rodin Tänkaren 101109 Ann BLomstrand

HUR ARBETAR MAN MED MOTIVATION HUR STÄRKER MAN INDIVIDER 101109 Ann BLomstrand

Nio frågor om livsstil ( ja/nej/vet ej ) En fråga om hereditet NU STARTAR INTERVENTIONEN Nio frågor om livsstil ( ja/nej/vet ej ) En fråga om hereditet En fråga om motivation 101109 Ann BLomstrand

Självinstruerande hälsoprofil • Pedagogiskt hjälpmedel •Självinsikt utan pekpinnar • Eget ansvar • Varje avsnitt avslutas med råd ”Vad vill jag förändra ?” ”Hur planerar jag att göra?” ”Detta behöver jag hjälp med”

101109 Ann BLomstrand

Hälsoprofil Bra – bekräfta god livsstil • Inte helt bra – dsk/ssk, hälsopedagog • Hög risk - till läkarbedömning

Nio frågor om livsstil ( ja/nej/vet ej ) En fråga om hereditet NU STARTAR INTERVENTIONEN Nio frågor om livsstil ( ja/nej/vet ej ) En fråga om hereditet En fråga om motivation 101109 Ann BLomstrand

Alla sökande mellan 18-79 år LIVSSTILSFRÅGOR Alla sökande mellan 18-79 år JA NEJ ICKE DELTAGARE DELTAGARE

Hälsosamtal Metodik • utgå från hälsoprofilen • kognitivt förhållningssätt • motiverande samtalsteknik – Vad vill jag göra…? – Hur skall jag göra det…? – När skall jag göra det…? – Vill jag göra det själv…? – Behöver jag någon hjälp…?

INTEGRERAD OCH TVÄRPROFFESIONELL INTERVENTION ? MEDIC. BEDÖMNING Kultur KOL-SKOLA RÖKAV- VÄNJNING EGEN AKTIVITET Samverkan DELTAGAREN HÄLSOPROFIL ÖVERVIKTSGRUPPER HÄLSODISKEN Depressionsskola Värkstad Sömnskola Stresskola HÄLSOSAMTAL motiverande samtal STRESS- HANTE- RINGS- KURS AKTIVITET I KOMMUNEN RISKBRUK FaR®

1-års uppföljning Baseline 6 månader Rapportblad telefonkontakt Livsstilsfrågor Hälsoprofil Blodtryck Blodsocker Längd vikt BMI Midja/stuss Enkät: hälsosituation stress fysisk aktivitet Livsstilsfrågor Hälsoprofil Blodtryck Blodsocker Längd vikt BMI Midja/stuss Enkät: hälsosituation stress fysisk aktivitet Åtgärdsblad Åtgärdsblad Medarbetarenkät Medarbetarenkät 080916 ann blomstrand

BÄR DET FRUKT? Protokoll Min Hälsoprofil 101109 Ann BLomstrand

JÄMFÖRELSE DELTAGARE - ICKE DELTAGARE ”MOTIONERAR DU FÖR LITET” *** n = 3 492 n = 2 781 p < 0,001

** JÄMFÖRELSE DELTAGARE - ICKE DELTAGARE ”HAR DU KÄNT ATT DU BORDE SKÄRA NER DIN ALKOHOLKONSUMTION” ** n = 3 492 n = 2 781 p < 0,01

JÄMFÖRELSE DELTAGARE - ICKE DELTAGARE ”FINNS DET HOS DINA FÖRÄLDRAR OCH/ELLER SYSKON NÅGON SOM HAR SOCKERSJUKA, HÖGT BLODTRYCK,ELLER HAFT HJÄRTINFARKT, SLAGANFALL,KÄRLKRAMP I BENEN” *** n = 3 492 n = 2 781 p <0,001

*** JÄMFÖRELSE DELTAGARE - ICKE DELTAGARE ”HUR MYCKET KAN DU ENGAGERA DIG I DIN LIVSSTIL JUST NU ” *** p < 0,001 n = 3 492 n = 2 781

FÖRÄNDRING AV MEDELBLODTRYCK FÖR DELTAGARE MED SYSTOLISKT BLODTRYCK ≥140mmHG OCH DIASTOLISKT BLODTRYCK ≥90mmHG *** *** p< 0,001 n = 644 n = 366

FÖRÄNDRING AV MEDELVÄRDE BLODSOCKER ICKE FASTANDE FÖR GRUPPEN MED P-GLUCOS ≥ 7 mmol/l *** De sju som hade diagnos diabetes vid inklusion ärinte medtagna. För n = 112 kvarstår p<0,001 p < 0,001

FÖRÄNDRING AV MEDELVÄRDE BMI I GRUPPEN MED BMI ≥25 OCH ≥30 *** *** BMI ≥ 25 BMI ≥ 30 n = 1413 n = 531 p<0,001 p < 0,001

FÖRÄNDRING AV MEDELVÄRDE MIDJA-STUSS KVOT CM *** p < 0,001

JÄMFÖRELSE AV FYSISK AKTIVITET VID START OCH EFTER ETT ÅR n = 2054 *** p<0,001 A Blomstrand

Hälsoprofilen resultat alla signifikant positiva efter ett år ? Svar:Ja större text

FÖRÄNDRING I HÄLSOPROFIL EFTER 1 ÅR ALKOHOL n = 55 n = 55 EFTER ETT ÅR n = 20 n = 24 n = 11

SAMMANFATTNING Fångar motiverade ”riskpersoner” Pedagogisk metod – egen insikt Sparar tid – patientens egenaktivitet Struktur över hälsosamtalet Låg kostnad Erbjuder stödåtgärder i grupp Signifikanta effekter efter ett år 101109 Ann BLomstrand

101109 Ann BLomstrand

Vad utmärker metodiken Beteendeterapeutisk ansats – patientens egna tankar, eget ansvar, delaktighet Instrumenten bygger på egenaktivitet Livsstilsfrågor (Ja nej Vet ej) Självmonitorerande hälsoprofil Multifaktoriell intervention Tvärprofessionellt arbete - team Hälsosamtal : salutogena strategier, motiverande samtal, kognitiva strategier, patientcentrerad konsultation Samverkan: med patienten, inom enheten, mellan enheter, ut mot kommun, frivilligorganisationer, föreningar. Koordinatorfunktion Gruppverksamhet Beredskap att skapa grupper med olika inriktning efter behov Handledning och utbildningsmoment 101109 Ann BLomstrand

Tack WWW.ALLMANMEDICIN.GU.SE Hälsolyftet 101109 Ann BLomstrand

9 enkla frågor om livsstil 1 fråga om hereditet INSTRUMENT ATT ANVÄNDA I ORDINARIE VERKSAMHET FÖRDELAR: TAR KORT TID SJÄLVRAPPORTERING STARTAR EN PROCESS 9 enkla frågor om livsstil 1 fråga om hereditet 1 fråga om motivationsgrad till förändring