opsykiatri, Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Flickor med ADHD och/eller autismspektrumstörning Uppsala 12.2.14 Svenny Kopp, med.dr, spec. i barn och ungdomspsykiatri Mariestads neurologiska utredningsenhet opsykiatri, Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus

Varför fokusera på flickor med ADHD och autismspektrumstörning ? Vanliga tillstånd med tidig debut (2-3%) Skolmisslyckanden är vanliga ADHD är en ”riskdiagnos” Flickor med ADHD och autismspektrum-störning diagnosticeras senare än pojkar Tidigt kunna ge föräldrar ett pedagogiskt stöd och minska föräldrastressen Kunna ge flickorna pedagogiskt stöd Sociala hjälpinsatser Taylor: flera olika läkare tidigare, upptäcks senare, Berry 1985, Mna har misslyckats mer innan man söker hjälp. Osäkerhet bland kliniker Livsperspektiv Kvinnor skall gå in i en kärleksrelation, familj, trycket ökade att de skulle fungera som känslomässsigt,socialt och organisatoriskt centrum för sin lilla sociala enhet Detta blir svårt med ADHD Viktigt att vi inte ger extra pålagringar till våra döttrar av sjukförklaringar utan ser vår information som ett stöd, ett hjälp Genusforskning När kvinnor gör detsamma som det män gör betalas de sämre ( Haavind 1981) och det som kvinnor gör betalas sämre än det som män gör. De lika värderingarna av könen visar sig i att vi ofta godtar manliga normer och standardmått som överordnade de kvinnliga i både skola, arbetsliv och utbildning. Ofta resulterar detta i att flickor och kvinnor blir osynliga: även om pojkarna upplevs som svåra i skolan, är de likafullt gärna dem som lärarna ser som intressanta individer- medan flickorna blir en rätt intetsägande grå massa ( Bjerrum Nielsen och larsen 1985) Pojkar/män har högre status och därmed mer makt eller kontroll än flickor/kvinnor Hög grad av kontroll och samtidigt hanterbara krav är hälsobringande Barn med diagnosen AD/HD 85% av beviljade vårdbidrag går till pojkar Beror på färre ansökningar för flickor

Varför fokusera på flickor med ADHD och autismspektrumstörning ? Ge adekvat medicinering Psykisk ohälsa har ökat tre gånger mer för flickor än pojkar sedan 90-talet Det är en stor osäkerhet bland professionella om flickor med autism och flickor med ADHD? Minska risken för psykiatriska svårigheter Livsperspektiv Forskning på flickor är fortfarande liten

Förekomsten av psykiatriska diagnoser under olika åldrar hos flickor och pojkar Total förekomst av psykiatriska diagnoser 11-20% 20% av alla barn i Sverige har ngn gång sökt barnpsykiatrisk vård Pojkar har i alla åldrar mer beteendestörning som ODD och CD än flickor Flickor mer ångest diagnoser (ökar i tonåren) och mer depression i tonåren ODD och ADHD minskar med åldern hos både flickor och pojkar

Vad bidrar till psykisk hälsa? God sömn Många sociala kontakter Goda kognitiva resurser Omhändertagande föräldrar God familjeekonomi Upplevd stress är att inte kunna hantera de krav och den situation man upplever eller lever i

Tidiga symtom de första 0-3 åren Regulatoriska symptom Sömproblem Extremt skrikig Matproblem Utbrott

Andra tidiga svårigheter 0-3 år Tidigt hyperaktiv Försenad språkutveckling Trillar ofta Lyssnar inte

Sociala och/eller biologiska könsskillnader Social kompetens Tidigare språkutveckling Tidigare finmotorisk utveckling Agressivitet, dominansbeteende Lekbeteende Intressen Spatial förmåga Flickor redan som 3 mådaers baby mer social än pojkar F. Tittar mer på moderns ansikte Håller sig närmare modern F. Sover mer under de första månaderna Flickor bättre verbalt flöde Flickor samarbetar oftare och oftare med yngre flickor än pojkar Flickor uppvisar oftare ett beskyddande beteende Flickor leker med leksaker som har ansikten Flickor leker ofta pyssellekar Flickor är medr människointresserdae Flickor har större fingerfärdighet Bättre imitativ förmåga Pojkar bättre på spatial + mekanisk förmåga Pojkar är sämre på att känna igen ansiktsuttryck Pojkar är mer upptäcksbenägna, föredrar saker Söker sig oftare till äldre pojkar. Pojkar är mindre med vuxna Pojkar leker oftasre motoriska lekar Pojkar är bättre på språkligt resonerande 8

ADHD Flickor med ADHD Hur stor är skillnaden i förekomst mellan flickor och pojkar? Vilka likheter och skillnader förekommer mellan flickor och pojkar med ADHD?

Varför förstår ni inte? Varför fattar ni inte att jag inte ”fixar” skolan ? Varför tror ni att jag kan bara jag anstränger mig lite mer? Varför förstår ni inte att jag är ledsen för att det blir ”strul” med kompisarna? Varför fattar ni inte att jag har så svårt för att somna? Varför slutar ni inte tjata på mig när jag blir så ” himla” arg?

Vad innebär det att ha ADHD ? Det innebär att ha ett lite annorlunda funktionssätt Det gäller bristande kontroll av känslor, energinivå och beteendet Det gäller bristande tillgång till arbetsminne och moderera sin motivation Problem med att utföra det man egentligen vet man borde göra

Populationsstudier 1999-2005 på skolbarn Förekomst av ADHD Populationsstudier 1999-2005 på skolbarn ADHD hos flickor (Kopp, Pettersson, Hellgren, Rehnqvist, 2005 SBU-rapport) Förekomsten varierar mellan 2-5% hos flickor (1.5-10.3% , 6-18 år) Total ADHD, 5-8% hos alla skolbarn Könskvot varierar mellan 1.1:1 – 3.7:1 (pojke:flicka) Mer jämn förekomst av ADHD i barndom och ungdomsår för flickor medan pojkar har den högsta förekomsten mellan 7-11 års ålder Förekomst av ADHD och ADD från populationsstudier (1980-1992, J.K. Buitelaar) Epidemiologiska studier med enbart formulär: 5,3-13% situationsbetingad hyperaktivitet i skolan 8-12,7% situationsbetingad hyperaktivitet i hemmet Hyperaktivitet både i skola och i hemmet 1,4-4% Könskvot varierar mellan 1,6:1 (pojke:flicka) – 7:1 ( medelvärde 2,4:1) Szatmari: Flickor skattade sig själva i tonåren som lika hyperaktiva som pojkarna, men varken föräldrarna eller lärarna gjorde det. Föräldrarna såg dubbelt så ofta pojkarna som hyperaktiva och lärarna tre ggr så ofta. Ingen av flickorna hade pervasive adhd men 7,8% av pojkarna 1989 Szatmari:DSM-lll, 4-11 år, 12-16 år Yngre gruppen lärare + föräldrar, äldre föräldrar, lärare + självrapport Flickor 3,3 % i bägge grupperna, pojkarna 10% i yngre gruppen + 7 % i äldre + sammantaget 9% flickor skattade sig själva i tonåren som lika hyperaktiva som pojkarna, men varken föräldrar eller lärare gjorde det, föräldrar såg dubbelt så många pojkar som hyperaktiva och lärare tre ggr så ofta pojkarna 1999 M. Weiler. Mother and Teacher reports of ADHD Symptoms: DSM-lV Questionnaire Data Både klinik fall och populationsundersökning. Vanl formen adhd- inattentive type, 86 klinikpojkar och 38 klinikflickor, 6-12 år 110 populations-pojkar och 115 -flickor, 7-11 år klinikpojkar+flickor skilde sig inte åt från skattningsskalor från mödrar + lärare för ADHD-H + ADHD-A symptom inte heller fhos pop.ADHD-A symptom från mödrar men mödrar och lärare skattade pojkar högre på ADHD-H och ADHD-A symptom. 72% av pojkarna hade ADHD-A och 92% av ADHD-flickorna 15% ADHdDom enbart lärarskattning används + 6% om både lärar och föräldraformulär används

DSM-5 (APA 2013) Tre huvud presentationer av ADHD ADHD Hyperaktivitet, impulsivitet och uppmärksamhetsbrist i kombination ≥12 kriterier ADHD hyperaktivitet och impulsivitet ≥ 6 kriterier ADHD med uppmärksamhetsbrist ≥ 6 kriterier Annan specificerad ADHD (ej fulla kriterier)

DSM-5 och ADHD Uppmärksamhetskriterier Symptom krävs 5 symptom för 17 år och äldre Kriterierna samma som i DSM-IV men fler exempel Hyperaktivitet-impulskontrollsbrist kriterier 6 symptom krävs 5 symptom för 17 år och äldre

DSM-5 och ADHD Flera symptom skall ha funnits innan 12 års ålder Flera symptom skall föreligga i två olika miljöer Funktionsnedsättning måste finnas Symptomen kan inte beskrivas bättre av ngn annan diagnos (ångest, depression, schizofreni, personlighetsstörning)

DSM-5 och ADHD PDD /ASD ej uteslutande för diagnosen ADHD MR och ADHD möjlig Gradering av svårighetsgrad; mild, måttlig, svår Specificera om fler symptom funnits tidigare , partiell remission

ADHD-symptom varierar med åldern Kato 2001, äldre flickor med adhd ej mer attentive type, adhd flickor högre verbal IQ och mer depression, annars samma symptom som de yngre flickorna med adhd

Klinikförekomst av ADHD Könskvot pojke:flicka Klinikfall 1987 7-9:1 (Gaub & Carlsson, 1997) 1998 2.3:1 (Robinson 2002, USA) 2005 16:1-3:1 (Nøvik et al. 2006, Europa) 2010 2:1 (Merikangas et al. 2001-2004 USA) 2011 2.4:1 (Jarbin pers. kom.) 2012 2.8:1 (Sure´n et.al. 2008-2010, Norge) 2002 L. Robinson. Is Attention Deficit Hyperactivity Disorder Increasing Among Girls in the US? Barn 5-18 år diagnosticerade med AD/HD i USA 1990-1998 och behandlade med centralstimulantia Totalt antal 1990, 947 208 (19,4/1000) ” ” 1998, 3 234 180 (59,0 /1000) Flickor 1991-1992 (12,3/ 1000) ” 1997-1998 (33,4/1000) ökning 2,7x för flickor 2x för pojkar Pojkar 1991-1992 (39,5/1000) Pojkar 1997-1998 (78,7/1000) Av alla besök med AD/HD ökade från 1,1% 1990 till 3,2% 1998 Flickor 7,5/1000 1991-1992 ” 21,1/1000 1997-1998 Pojkar 25,5/1000 1991-1992 ” 57,0/1000 1997-1998 2,8x ökning för flickor 2,2 x ökning för pojkar med centralstimulantia behandling medelåldern för ADHD-besök 1990 var 9,7 år ” ” 1998 var 11,1 år Suren inciens 0-11 år reg. 2008-1010 Totalt 71,2% av de som diagnosticerades 1998 fick Cs-medicin (47,4% metylphenidat)

Problem med diagnosen ADHD hos flickor (Debut innan 7 års ålder) Kriterier satta efter pojkar 6-11 år Beteendet skall finnas i två olika miljöer

Hyperaktivitet hos flickor med ADHD Flickprojektet 1999-2001 Rastlös och rör sig mycket, men lämnar sällan sin plats i skolan Pillande, skrivande, kladdande, tuggande ”Hyperpratar” Hyperreagerar Hypersocial (vet vad alla gör) Lämnar aktiviteter (matbordet) Pedantiskt städande ”Tanketrängsel”

Risker för flickor med ADHD Skolmisslyckande (Hinshaw, Biederman) Mobbning (Kopp,Berg-Kelly& Gillberg, 2010) Rökning (Biederman, Kopp, Berg-Kelly & Gillberg, 2010) Annat missbruk i kombination med uppförandestörning 5. Tidig tonårsgraviditet (Barkley 1994) 6. Antisocial utveckling (Biederman et al. 2006) 7. Sexuella beteendeproblem med uppförandestörning (Monuteaux et al. 2007) 8. Ätstörning, depression och bipolär sjukdom

Tonårsflickor med ADHD och socialt samspel Svårt modifiera sitt sociala beteende till skiftande sociala behov Långsamma att uppfatta sociala koder vilket ökar risken för missförstånd Missbedömer situationen p.g.a impulsivt, snabbt (felaktigt) beteende, som då är grundat på för lite information Mer lättstressade vilket leder till sämre omdöme/val

”Ladylike” och ADHD är två svårförenliga begrepp Tonårsflickan med ADHD har svårare att leva upp till det förväntade kvinnliga beteende Hennes impulsivitet, högljuddhet och snabba humörsvängningar gör att omgivningen lättare dömer ut henne

Jämförelse mellan flickor och pojkar med ADHD? Ingen skillnad i kärnsymptom mellan flickor och pojkar med ADHD Lika stor funktionsnedsättning hos flickor och pojkar med ADHD Flickor får oftast diagnos senare än pojkar och oftare i tonåren Pojken med ADHD är den vanliga ” ADHD-pojken” medan flickan är den ovanliga ”ADHD flickan” (Gaub & Carlson 1997) Forskning och kunskap om ADHD hos flickor ökar, men fortfarande är den mesta forskning baserad på pojkar

Jämförelse mellan flickor och pojkar med ADHD? Omgivningen tenderar att bedöma flickor och pojkars psykiska symptom olika (Sharp 1999, Newcorn 2001, Hartung 2002, Brewis 2003, Jackson 2004,Gardner 2002, Bussing 2003) Flickor med ADHD behandlas i mindre utsträckning med farmaka än pojkar med ADHD (Angold 2000, Miller 2004) Flickor har lägre självkänsla och upplever mer stress än pojkar med ADHD (Rucklidge & Tannock 2001, Quinn & Wigal 2004) Flickor med ADHD har mer ångest och depression i tonåren än pojkar med ADHD Flickor med ADHD vårdas oftare på psykiatrisk klinik än pojkar med ADHD i vuxen ålder

Vad vet vi om skillnader mellan flickor med ADHD och flickor utan ADHD? Skolprestationer (Biederman 1999, Hinshaw 2002) Kamratproblem (Berry 1985, Hinshaw 2002, Blachman 2002, Mikami 2003) Självkänsla och svårigheter att tygla sitt beteende (Blachman2002,Thurber 2002) Oftare utsatta för auktoritär föräldrauppfostran (Hinshaw 2002) Mer språkliga svårigheter (Hinshaw 2002)

Kamratrelationer och ADHD Flera studier visar att flickor upplever större kamratsvårigheter än pojkar med ADHD Både pojkar och flickor med aggressivt beteende och ADHD har låg status bland kamrater Ju äldre flickan med ADHD är desto mindre populär är hon bland sina kamrater (Brown 1991) Social utstötning av flickor med ADHD börjar i förskolan (Berry 1985) Blyga tillbakadragna flickor blir mer förbisedda och nonchalerade än de mer hyperaktiva och impulsiva flickorna (Wheeler & Carlson 1994) Flickor med ADHD mer verbalt aggressiva än flickor utan ADHD medan pojkar är både mer fysiskt och med verbalt aggressiva än flickor med ADHD i skolan (Hinshaw 2002) Skäl till detta kan vara det sätt som flickor umgås på: flickor relaterar till varandra verbalt och socialt interaktivt. Samarbetsförmåga +lyhördhet är nödvändiga egenskaper för att man skall kunna delta på rätt sätt i en typisk ”flickkonstellation”. Svårigheterna hos flickor med ADHD ligger både i verbal uttrycksförmåga och verbal kontroll. Pojkars sätt att umgås bygger mer på deltagande i samma aktivitet än verbal interaktion. Tävling, dominans, fysisk kapacitet utforskande risktagande är typiska inslag. Pojkar som har svårt att uttrycka sig och avläsa sociala signaler påverkas inte lika kraftigt av detta. Clownen Begåvade hyperfokuserade flickor är svårast att identifiera, dom kan också vara mkt driftiga. Mer förväntningar på att flickor skall bete sig socialt accepterat Missar ”sociala hintar”- speciellt när dom har starka känslor Reaktioner griper allt för starkt tag i dem Känsla av att inte tillhöra Är plågsamt medveten om annorlundaskap- till skillnad från många pojkar

ADHD Flicka Ångest autistiska drag Tvång Trots-syndrom/ Språkliga svårigheter Ångest Läs-och/eller Skrivsvårig-heter skrivsvårigheter autistiska drag Tvång ADHD Flicka Trots-syndrom/ uppförandestörning Sömn-svårigheter Bulemi Miss-bruk Tics Motorisk koordinations-störning Depression

Risker för flickor med ADHD Skolmisslyckande (Hinshaw, Biederman) Mobbning (Kopp,Berg-Kelly& Gillberg, 2010) Rökning (Biederman, Kopp, Berg-Kelly & Gillberg, 2010) Annat missbruk i kombination med uppförandestörning 5. Tidig tonårsgraviditet (Barkley 1994) 6. Antisocial utveckling (Biederman et al. 2006) 7. Sexuella beteendeproblem med uppförandestörning (Monuteaux et al. 2007) 8. Ätstörning, depression och bipolär sjukdom

Tonårsflickor med ADHD och socialt samspel Svårt modifiera sitt sociala beteende till skiftande sociala behov Långsamma att uppfatta sociala koder vilket ökar risken för missförstånd Missbedömer situationen p.g.a impulsivt, snabbt (felaktigt) beteende, som då är grundat på för lite information Mer lättstressade vilket leder till sämre omdöme/val

”Ladylike” och ADHD är två svårförenliga begrepp Tonårsflickan med ADHD har svårare att leva upp till det förväntade kvinnliga beteende Hennes impulsivitet, högljuddhet och snabba humörsvängningar gör att omgivningen lättare dömer ut henne

Flickor med autismspektrumstörning

Girls with social deficits and learning problems: Autism, atypical Asperger syndrome or a variant of these conditions. Kopp, S., and Gillberg, C. (1992) Bakgrund Under 1980-talet hade vi undersökt flickor på BNK, som uppvisat svårigheter både socialt, kommunikativt och i fråga om rutinbeteende. Den kliniska bilden hade dock inte uppfattats som överensstämmande med diagnosen autism Även om dessa flickor uppfyllde kriterierna för autism var ändå många kliniker osäkra eller tvivlade på diagnosen När flickor inte hade de tydliga specialintressen, som pojkar brukade ha eller om de saknade sådana - hur skulle vi då bedöma detta?

Girls with social deficits and learning problems: Autism, atypical Asperger syndrome or a variant of these conditions. Kopp, S., and Gillberg, C. (1992) Två hypoteser Att kärnsymtomen vid autism är vanligare hos flickor än vad man tidigare har trott (autism och IQ>70). Att underrapporteringen av flickor med autism haft sin grund i en övertro på en manlig typ av autism (”pojkfenotyp” delvis färgad av dominans-beteende och utagerande beteende).

Språkförsening/avvikelse vid autism Kan se ut på flera olika sätt Jollrar-babypratar inte/eller mkt lite Börjar prata senare Börjar aldrig tala Börjar prata men tal utvecklingen avstannar under något år Talutvecklingen går tillbaka Tidig talutveckling med avancerade ord tidigt Annan språkrytm Stereotypa fraser Echolali Initierar mer sällan ett samtal eller svarar på tilltal

”Förspråkliga” brister =sammanhängande med ”gemensam uppmärksamhet” vid autism Annorlunda blick Bristande glädje i blicken Brist på turtagning mellan barn och förälder Försenad jollerutveckling Pekar inte, visar inte eller tittar inte åt samma håll

Varför ? Varför måste jag vara med andra barn? Varför är det så svårt att förstå vad människor menar? Varför måste jag vara så rädd för så mycket? Varför kan inte allt vara som det brukar? Varför måste man kramas? Varför måste jag borsta tänderna när det gör ont? Varför måste jag gå till skolan, när jag känner att det inte är en plats för mig?

Vad innebär det att ha autismspektrumstörning? Nedsatt förmåga att förstå meningen med utbyte av andra människor Medfödd nedsättning av den ”sociala instinkten” Man har ingen drive för social interaktion Förstår inte meningen med att samtala Svårigheter att lära sig rörelser/sekvenser Problem med snabbhet i kognitiva processer

Vad ligger bakom de autistiska symptomen? (The default network) Svårt att avläsa ansiktsuttryck Långsammare i att känna igen kända ansikten Oförmåga till delad uppmärksamhet (peka) Mentaliseringsbrist, tankar om vad andra tänker, tankar om andras behov Brist med att förstå sammanhang, man växlar mellan att se delar och helheter Exekutiv funktionsbrist, svårt skifta uppmärksamhet, avslutar inte uppgifter

DSM-5 Diagnostic and statistical manual of mental disorders (5:e upplagan), 2013 Förändringar från DSM-IV: En diagnos istället för flera = Autismspektrumstörning (ersätter autistiskt syndrom, Aspergers syndrom, autismliknande tillstånd) Två kriteriegrupper istället för tre= Socialinteraktion och kommunikation läggs ihop till en symptomgrupp Sensoriska kriterier ingår under stereotypier

DSM-5 Totalt krävs 5/7 kriterier för diagnos (tidigare 8/12, resp.3/8) varav alla 3 inom socialinteraktion - kommunikation och minst en på repetitivt beteende Funktionsnedsättningen graderas i tre nivåer Debutåldern preciseras inte men skall vara tidig ADHD är inte längre en uteslutningsdiagnos

Lorna Wing 1981 Flickor tycktes ytligt sett vara mer sociala, men vid närmare observation visade det sig att dom hade samma sociala interaktions problem som pojkarna Vi missar troligtvis de mer duktiga flickorna med autistiska problem Studie av 34 kvinnor publicerades 1981, kallade dessa aspergers syndrom- high functioning autism. 6 av dessa var av kvinnligt kön Wing. Ju lägre begåvning desto mer pojklika är flickorna i sin autism och könskvot 1:1 Flickorna mer sociala och bättre språk. Flickorna behöver större neurologisk skada för att få autism

Jämförelse mellan flickor och pojkar med ASD McLennan et al. 1993 Pojkar hade större svårigheter med socialt samspel under de första levnadsåren än flickor Flickor hade under skolålder och tonåren större svårigheter med relationer än pojkar Pojkar hade mer av repetitivt beteende i tidiga barnaår än flickor

Jämförelse mellan flickor och pojkar med ASD Holtmann, Bölte, Poutstka, 2007 Ingen skillnad mellan flickor och pojkar i de autistiska triad symtomen Föräldrar skattade mer problem hos flickor än pojkar, speciellt sociala problem, uppmärksamhetsproblem och tankemässiga problem Flickor nådde utvecklingsmässiga milstolpar tidigare än pojkar Undersökningsmetod: 23 pojkar (5-20 år) och 23 flickor (5-20 år) matchade för ålder (medelålder 11.9 år), IQ, ASD diagnos ADI-R, ADOS, Child behavior checklist (CBCL) 4-18 år

Könskvot för Aspergers syndrom/högfungerande autism (pojkar:flickor) 4:1 (S.Ehlers & C.Gillberg 1993) 2:1 (S.Lesinskiene 2000) 1.5:1 (M-L.Mattila 2003) 1993 Ehlers och Gillbergs epidemiologiska studie i Göteborg: Alla barn i ett speciellt område 7-16 år, födda 1975-1983. 1519 barn. 92% screenades (1401). Två stegs studie. Screening, undersökning av barnet. Kriterier. Gillbergs& Gillbergs 1991. (JfrICD 10 (samma prevalens med ICD-10) och Szatmaries kriterier). Man fann 5 (4 pojkar, 1 flicka) barn, 4 misstänkta +1 möjlig. 8 barn undersöktes noggrant. Ej ADI. Könskvoten var lägre än beräknad. Sigita Lesienskieni, Vilnius, 2000. 1996-2000 6018 barn screenades i secondary schools (11-16 år ???). ASSQ användes. 36 barn fick diagnos(22/p, 14f) De som föll ut (72%)evaluerades i en klinisk bedömning. ICD-10 användes liksom Szatmaris+ Gillbergs kriterier. 4.3/1000, 1.9/1. 305 hade ngn form av komorbiditet av ADHD ( 6%), tics 22%. Inga könsskillnader på detta. 64% hade depression och 74 psykosomatiska diagnoser. 63% hade fä med AS drag. 25% av fä såg inga svårigheter hos sitt barn. 78% av flickorna hade det mkt svårt medan 27% av pojkarna hade det mkt svårt i skolan (troer jag att det var framför allt) och 73% av pojkarna hade det medelsvårt iskolan.Flickorna mer mobbade. De mellab 11-13 år hade det svårast.22% skolkade mkt Stora emotionella och sociala adaptionssvårigheter förelåg. Flickor hade sämre skolsituation än pojkar, var mer mobbade och mindre hjälp. M-L. Matila, Oulu, presenterat i Köpenhamn 2003. Alla barn födda 1992 i Oulu distrikt. (5484). 4424 screenades av lärare och föräldrar. 125 av dessa togs ut+ undersöktes på klinik. 110/125 deltog (88%). ADI-R, ADOS + WISC lll. 20 barn uppfyllde ASP krit. ASSQ lärae över 22 cut-of poäng, föräldrar 19 poäng. Based on results from 1977 study of attention deficits and motor clumsiness in general population of 7-year-olds: 0.26% (Gillberg & Gillberg 1989)

Flickor med ASD och special intressen Pysslar Ritar, målar Läsa (fantasy, manga) Serier Olika kulturer Samlar på saker Parfymer, krämer Kända personer Kyrktorn Pippi Långstrump Dekaler Konståkning

Flickor med ASD och special intressen Hundar Katter Fåglar Arabiska fullblod Andra hästar Små gnagare Dinosaurier Ormar

Vad flickor med autism sagt om människor och djur Rädd för andra människor Vill ha kamrater, men vet inte hur man gör Tycker inte om människor Irriterar sig på människor Vill helst inte prata med någon Tycker bättre om djur Förstår djuren Känner sig som ett djur Andra vill ha en kamrat Leker med en flicka som är 1½ år men leker med henne kanske var 3:e vecka. yngre än hon och med sin äldre kusin som också har en autismdiagnos. Men har försökt få kontakt med andra barn- men får inte vara med. Säger nu att hon klarar sig själv. Pratar mest med vuxna. svarar som en kanin, talar genom sin säl, härmar andras tal och andhämtning, Namnet Björn översätter hon till tyska, renate Svenny Kopp Flickdagar 2004

Autism- spektrumstörning Flicka Ångest ätstörning Läs och skrivsvårigheter Tvång- syndrom Sömn-svårigheter Autism- spektrumstörning Flicka Trots-syndrom i hemmet Tics Motorisk koordinations-störning ADHD Depression

Girls with social and/or attention deficits, a descriptive study of 100 clinic attenders, Skolsituation och tidigare behandlingsinsatser ASD n=20 ADHD n=34 Kontrollflickor n=57 Ej klarat målen för matematik 8 (40%) 17 (50%) Ej klarat målen för svenska 6 (30%) 14 (41%) Var eller varit mobbad 12 (60%) 4 (7%) Konsultation < 4 års ålder 11 (32%) Konsultation någonsin 20 (100%) 29 (85%) 6 (10%) Konsulterat BUP 13 (65%) 2 (3%)

Andra diagnoser som flickor med autism oftare får ADHD Selektiv mutism Anorexia nervosa Tvångssyndrom 51

Skillnad mellan ASD och ADHD hos flickor Med ASD följer : Större funktionsnedsättning Större svårigheter med dagliga rutiner Mer ångest diagnoser Ofta mer frånvarande från skolan Större ensamhet Undviker oftare kravsituationer och vägrar Klär sig sällan som andra flickor Svårt att ta sig till olika aktiviteter själv Mat svårigheter- speciell mat Leker ofta djur Ofta specialintressen eller olika intensiva projekt 52

Hur skall vi lättare kunna upptäcka och hjälpa flickor med ASD och ADHD? Lyssna på föräldrarna Undersök förutsättningslöst och sluta ”känna” Utreda ”brett” Använda utrednings instrument utvecklade för autism, men följ inte slaviskt cut off gränser Tänka på autistiska svårigheter och ADHD vid emotionella symptom Tala med lärarna och gör skolobservationer Oros svartfjällig mörkerdrake, blånosig safirdrake och ametistklodrake