Fysisk och sexuell misshandel av barn

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer

Advertisements

Högsta drömmen är att vara normal Om ungas psykiska ohälsa
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Mottagningsgruppen / Familjeavdelningen
Vårdprogram   Våld i nära relation Hälso- och sjukvårdens omhändertagande av barn och vuxna Syfte med vårdprogrammet– verksamheterna inom hälso- och sjukvård.
Välkommen Barnet i rättsprocessen Brottsmål & Vårdnadsmål
Innehåll, huvudpresentation 4. Rangordning av ordningsstörningar (fråga 1) 5. Problem med nedskräpning (fråga 1a) 6. Problem med skadegörelse (fråga 1b)
Tre attitydkomponenter som påverkar våra bilder av äldre
En utbildningssatsning i samproduktion mellan
Ann-Charlotte Roupé, Lerbäckskolan, Lund –
Psykosocial problematik Barn som far illa Lagstiftning Elisabeth Cedervall 2011.
Barnkonventionen Rätt att utvecklas som person
Patientsäkerhetslagen (2010:659)
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för god vård och omsorg
BARNKONFERENS 2012 Said Niklund, förvaltningschef, Arbetsmarknads- och socialförvaltningen Trollhättans Stad.
Vilka är vi? Utväg barn/ungdom
Beroende och den växande hjärnan
Eskilstuna Zonta-klubb
Att visa fotnot, datum, sidnummer Klicka på fliken ”Infoga”och klicka på ikonen sidhuvud/sidfot Klistra in text: Klistra in texten, klicka på ikonen (Ctrl),
Sexuellt utsatta pojkar
Information till vårdnadshavare
Vanliga problem Eva Nordin-Olson 2007.
Barn som far illa My Stein.
Välkomna.
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Depressioner hos barn Konferens Draken Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR.
Centre for Research Ethics & Bioethics När det inte längre finns en bot - palliativmedicin inom barnonkologin Li Jalmsell, Doktorand i palliativ barnmedicin.
Samband missbruk/beroende och psykiatrisk vård
Psykisk hälsa barn och ungdom - Det krävs ett helhetsgrepp
Fastighetsbyrån Konjunkturundersökning Oktober 2012.
Att samtala om barn med patienter med psykisk ohälsa
Handläggning enligt SoL
BARNMISSHANDEL Hur vanligt är det? När skall jag fatta misstanken?
SKL och Socialdepartementets riktlinjer
Barn som far illa Region Skåne
Dagens program Presentation Syftet med projektet
Orosanmälan - anmälningsplikt enligt kap 14 1 § Socialtjänstlagen
Hittarps IK Kartläggningspresentation år 3.
RIALTO Jenny Alvolin Barn- och ungdomsombud Broschyren: Kartläggning av barnets förmågor och behov. Underlätta för barnets vistelse i fsk/skola.
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Barnperspektivet inom vuxenpsykiatrin i Göteborg
Kunskapscentrum för barnhälsovård Barn som anhöriga
Varför frågar vuxna bara en gång och sedan nöjer sig med svaret ”bra”?
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Innehåll, kommunpresentation 3. Rangordning av ordningsstörningar (fråga 1) 4. Problem med nedskräpning (fråga 1a) 5. Problem med skadegörelse (fråga 1b)
Barn och unga med diabetes, skolans delaktighet för att de ska må bra under skoldagen men också på lång sikt. Tomas Andersson Barnläkare diabetesmott Drotting.
DIVISION Medicinska specialiteter. DIVISION Medicinska specialiteter Anknytningsteorin, Bowlby m.fl Trygg anknytning Otrygg anknytning.
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Beteendeproblem FFT (Funktionell Family Therapy) MST (Multisystemic therapy) Tertiär prevention Verksamma program har minskat återfallsfrekvens, i missbruk,
Patientsäkerhetsutredningens betänkande (SOU 2008:117)
Barnmisshandel. I samhället I sjukvården Barnmisshandel i samhället Allmänhet Socialtjänst Polis Åklagare Domstolar Sjukvård.
Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut
1 Barnkonventionen - en introduktion Fisksätra
SOCIALTJÄNSTEN - SKYDDANDE AV PERSONSUPPGIFTER
Smittspårarutbildning
Rökning som hälsoproblem
Barnmisshandel ur socialtjänstens perspektiv
Barnets rättigheter i nya patientlagen
kan man dra av Dunedinstudien?
Barn som växer upp i familjer med våld
1 Att upptäcka våld mot barn - om rutinfrågor inom elevhälsan Karin Blomgren Tematisk rådgivare/Sakkunnig Rädda barnen.
Sexuella trakasserier och respekt VO1:s arbete kring temadagen den 24 februari 2016.
Barn och ungdomar utsatta för misshandel och sexuella övergrepp Steven Lucas, överläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset.
Barn- och ungdomsenheten Anmälningsskyldigheten När anmäler vi? Osäkerhet vid anmälan? Vad händer vid en anmälan? Frivillighet och tvångsvård.
Vårdprogram Våld i nära relation Hälso- och sjukvårdens omhändertagande av barn och vuxna
Akuta tillstånd hos barn Steven Lucas Barnläkare.
BARN I FARA ANMÄLNINGAR
TF-KBT impact of the trauma narrative and treatment length (2011) Deblinger et al
ISABELLA LILJEBLAD BEHANDLARE MEDVERKAN FAMILJEFRID
Presentationens avskrift:

Fysisk och sexuell misshandel av barn Per Borgström barnläkare, barnpsykiater Barnskyddsteamet Mio, Astrid Lindgrens barnsjukhus

Barnskyddsteam San Diego 1976 prevention specialistundersökning avseende misshandel och sexuella övergrepp …barnläkare, barnpsykiatriker, barnsjuksköterskor, röntgenläkare, barnkirurger/ortopeder, neuroradiologer, rättsläkare, psykologer, socionomer, akutläkare… Barnahus

Attityder och förekomsten av kroppslig bestraffning, jämförelse över tid Återspeglar den attitydförändring som skett och som sannolikt är ett resultat av välfärd, jämlikhet och utbildning allmän sjukvård och föräldrautbildning. Att barn vistas i det ”offentliga rummet”. Stora utmaningen att nå de som blir allvarligt slagna

Viktig svensk lagstiftning på väg mot förbudet att aga barn i hemmen 1734 Böter om man agade sitt barn till döds (halv mansbot) Rätt till hustruaga avskaffades Skyddsålder (lovlighetsålder) 12 år 1858 Husaga avskaffas för vuxet tjänstefolk 1864 Skyddsålder 15 år 1920 förbud mot att slå all arbetskraft, barn inkluderat 1928 Förbud att aga läroverkspojkar 1957 Kroppslig bestraffning likställs med misshandel 1958 Totalt förbud att aga skolbarn Vår syn på barn och barnuppfostran genom tiderna. Ewa Bergenlöw. Drabbade barn (2008) Genomgångar av 200 uppfostringsråd från antiken till 1600-talet visar att endast några få tog avstånd från aga. En särskilt tung tradition av kroppsliga bestraffningar har vilat i den kristna kulturkretsen. Målet har varit att bryta / knäcka barnets vilja. Luther rekommenderar aga både som bestraffning och förebyggande metod. Från att tidigare mest handlat om bestraffning för förgångna synder kom det nu även att handla om att piska arvssynden ur barnen. Bestraffningar skulle dock ges med måtta. Samtidigt vet vi att åtminstone någorlunda välbärgade föräldrar visade mycket kärlek mot sina barn, särskilt när de var små. Sannolikt blev våld mot barn vanligare under 1800-talet dels pga. Att familjerna kom att leva mer isolerat efter laga skifte och dels till följd av industrialismen med urbanisering, proletarisering och en sämre förankring i lokalsamhället. Husbonden hade juridisk rätt att kroppsligt bestraffa sin hustru fram till 1734, då lagen ändrades så att agarätten endast gällde tjänstefolket; 1734 års lag sa dock inget om rätten till hustruaga. Den 1 oktober 1858 förbjöds husbonden att aga vuxna (tjänstefolk såväl som sin hustru), och all husaga förbjöds definitivt 1920 då husbondens rätt att aga minderåriga anställda (pojkar under 18 och flickor under 16 år) avskaffades. Fartygsbehälhavares rätt att aga minderåriga upphörde 1922.[8] Aga i skolan förbjöds 1958 [9] när den nya svenska folkskolestadgan infördes. 1864 höjdes skyddsåldern (lovlighetsåldern) i Sverige från 12 till 15 år. 1734 Skyddsålder (lovlighetsålder) 12 år. 1864 Skyddsålder 15 år. 1937 Skyddsålder 18 år om flickan är i beroendeställning till mannen. 1973 Minimiålder 18 år för anställning på sexklubb. 1980 Förbud mot barnpornografi

1966 kroppslig bestraffning tas bort som uppfostringsmetod i föräldrabalken 1973 18-års gräns för att arbeta på sexklubbar 1979 Förbud att aga barn införs i föräldrabalken 1980 Förbud mot barnpornografi 1982 Kroppslig bestraffning av barn läggs under allmänt åtal och anmälningsplikt blir obligatorisk för professionella 1990 Sverige ratificerar FN:s Barnkonvention 2009 Grooming förbjuds 2012 Barns rätt till BUP 6 kap. 13 a § Står barnet under vårdnad av två vårdnadshavare, får socialnämnden besluta att en åtgärd får vidtas trots att endast en av dem samtycker, om den krävs med hänsyn till barnets bästa och gäller psykiatrisk eller psykologisk utredning eller behandling enligt hälso- och sjukvårdslagen → ?

Sverige (1979), Finland (1983), Norge (1987), Österrike (1989), Cypern (1994), Danmark (1997), Lettland (1998), Kroatien (1999), Bulgarien, Israel och Tyskland (2000), Island (2003), Rumänien och Ukraina (2004), Ungern (2005), Grekland (2006), Nederländerna, Nya Zeeland, Portugal, Spanien, Venezuela och Uruguay (2007), Luxemburg, Costa Rica och Moldavien (2008). [5] I USA är det tillåtet att aga olydiga barn, men det finns strikta restriktioner som skall förhindra fysiska skador. I ett fåtal amerikanska delstater, särskilt i sydstaterna, förekommer fortfarande skolaga. I Storbritannien får man ge barn lättare aga, utan att lämna märken. Skolaga är emellertid numera förbjuden, liksom i samtliga EU-länder.[6] I Brasilien lades ett förslag om att förbjuda aga i juli 2010.[7]  

Skadliga upplevelser i barndomen (Adverse Childhood Experiences) Misshandel, kategorier Psykiskt våld (av förälder) 11% Fysiskt våld (av förälder) 28% Sexuellt våld (alla) 22% Försummelse, kategorier Emotionell 15% Fysisk 10% Hemförhållanden, kategorier Alkoholism eller droganvändning i hemmet 27% Att förlora en förälder före 18 års ålder 23% Depression eller psykisk sjukdom i hemmet 17% Mäns våld mot kvinnor (pappa slår mamma) 13% Att någon familjemedlem sitter i fängelse 5% Felitti et al, 2011

Kategorierna Antal kategorier (inte tillfällen) ACE Score Antal 0 33% 0 33% 1 25% 2 15% 3 10% 4 6% 5 eller fler 11% • Två av tre vuxna har upplevt minst en “ACE Score” • Kvinnor har 50% större risk att ha ACE Score > 5 än män Felitti et al, 2011

Kronisk depression Felitti et al, 2011

Självmordsförsök Felitti et al, 2011

Våldtäckt Felitti et al, 2011

Alkoholism Felitti et al, 2011

Intravenös droganvändning Felitti et al, 2011

Barnmisshandel Definition: Försummelse Psykisk misshandel Våld mellan vuxna Fysisk misshandel Sexuella övergrepp SoU 2001:18 Jag kommer att prata framförallt om våd mot små barn

Försummelse Definition: ”Barn försummas när deras basbehov inte blir tillfredsställda oberoende av orsak” Dubowitz H, Black M, Starr RH, Zuravin S. A conceptual definition of child neglect. Criminal justice and behaviour 1993;20:8-26

Den medicinska undersökningens betydelse Diagnostisk slutsats efter den medicinska undersökningen ”hur och när har skadorna uppstått” Barnets historia Berättelse från andra vittnen Resultat av brottsplatsundersökning och andra bevis Berättelse från misstänkt förövare

Anmälningsplikten SoL 14 kap 1§ …inom hälso- och sjukvården är skyldiga att genast anmäla till socialtjänsten …får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barn skydd. Många är tveksamma men det är enda sättet att skydda barn

Fysisk misshandel Definition: Fysisk barnmisshandel innebär att en vuxen person orsakar ett barn kroppsskada, sjukdom, smärta eller försätter barnet i vanmakt eller annat liknande tillstånd SoU 2001:72

Hur vanligt är det? Ca 400 barn 0-4 år utsätts för grov misshandlas per år Enligt BRÅ ökar anmälningarna om brott mot barn Antalet svenska föräldrar som agar de minsta barnen i uppfostringssyfte ökar

Fysisk misshandel I mer än 50% av spädbarnsmisshandel saknas yttre tecken på misshandel. Blåmärken av olika ålder och på samma kroppsyta skall utredas.

Fysisk misshandel Röntgen av hela skelettet skall ingå i en misshandelsutredning. Det finns ingen fraktur som bara förekommer vid misshandel.

Fysisk misshandel Hur högt är det farligt att falla? Uppgiven fallhöjd relaterat till dödsfall Fallhöjd dödsfall totalt frekvens <1 7 100 7,0% 1-3 0 65 0,0% 3-10 1 118 0,8% Chadwick et al 1991 Våga ifrågasätta en historia Byta perspektiv

Sexuella övergrepp Förekommer: I alla åldersgrupper I alla samhällsgrupper, miljöer och kulturer I alla kombinationer av kön, ålder och social relation mellan förövaren och offer På alla anatomiska genomförbara sätt

Hur vanligt är våldtäkt? Erfarenhet av sexuellt tvång eller våld: 10-15 % kvinnor 5-10 % män Förekomsten är ungefär densamma i liknande studier i Västvärlden.

Hur vanligt är sexuella övergrepp? Risk för ofrivilligt samlag kvinnor 10.2% män 5.1% METHODS: Ninth through twelfth grade high school adolescents (n = 13,601) who completed the 2001 national Youth Risk Behavior Survey were participants. Multivariate logistic regression was used to examine all significant independent relationships. Howard DE, Wang MQ Psychosocial correlates of U.S. adolescents who report a history of forced sexual intercourse. J Adolesc Health. 2005 May;36(5):372-9.

Förekomst av sexuella övergrepp 10 – 15% av flickorna 3 – 4% av pojkarna (enkäter med tonåringar) Berättar om sexuella övergrepp som orsakat lidande Majoriteten berättar inte för vuxna/myndighetsperson

Var får barn och ungdomar som utsatts för sexuella övergrepp hjälp?

Sexuella övergrepp Fysisk misshandel vanligt förekommande (men oftast inte på samma gång) Tidigare övergrepp ökar risken Sexuellt beteende ökar risken Barn med funktionshinder mer utsatta

Sexuella övergrepp Definition Den vuxne utnyttjar barnets beroendeställning och barnet förmås eller tvingas till deltagande genom manipulation, övertalning, påtryckning, utpressning eller våld Handling som kränker barnets integritet Handling som barn inte kan förstå, inte är moget för och inte kan ge sitt informerade samtycke till SoS 1991:3

VÅLDTÄKT 4 §7 Den som har samlag med ett barn under femton år eller som med ett sådant barn genomför en annan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens art och omständigheterna i övrigt är jämförlig med samlag, döms för våldtäkt mot barn till fängelse i lägst två och högst sex år. Detsamma gäller den som begår en gärning som avses i första stycket mot ett barn som fyllt femton men inte arton år och som är avkomling till gärningsmannen eller står under fostran av eller har ett liknande förhållande till gärningsmannen, eller för vars vård eller tillsyn gärningsmannen skall svara på grund av en myndighets beslut.

Sexuella övergrepp Det finns ingen parallellitet mellan förekomst av sexuella övergrepp och graden av fysiska skador

Vad är nyttan med undersökning? < 6 % av barn som blivit sexuellt utnyttjade (inkl de som blivit penetrerade) har diagnostiska fynd vid undersökning -Heger, Child Abuse and Neglect 2002 DNA är ovanligt hos prepubertala barn och hittas vanligen inte på kroppen > 24 timmar efter övergreppet -Christian, Pediatrics, 2000 Tom. gravida tonåringar saknar ofta tecken på hymen penetration -Kellogg, Pediatrics, 2004

Genitala skador är ovanligt N=214 examined <72 hours after sex assault Bristning i bakre kommissur hos 36 % Hymenbristning hos 19 % av flickor som aldrig haft samlag Hymenbristning hos 3 % av flickor som haft samlag Signs of genital trauma in adolescent rape victims examined JA Adams et al 2000

Misstanke om SÖ Djupa skåror i hymen mellan kl 4 och 8 Djupa skåror i hymen kl 3 och 9 hos tonåringar Ano-genitala vårtor Anus dilatation > 2 cm i frånvaro av andra predisponerande faktorer (förstoppning, sedering, neuromusk sjd)

Stark misstanke om SÖ Akuta sår och blåmärken av labia, penis, scrotum, perianalt och perineum (om olyckshändelse kan uteslutas) Skador i bakre kommisuren som inte involverar hymen

Sexuella övergrepp Viktigt att en somatisk undersökning görs Ofta en terapeutisk effekt på barnet Bekräftelse på att eventuella skador läkt Bekräftelse på att ”den vuxne” förstått Kan hjälpa dem berätta Gäller i lika hög grad fysiskt våld Oro för smitta, skador, att det syns utanpå

Var ska undersökning ske? Akutmottagning endast om bråttom Lugnast möjliga omgivning Bra om förberedelse kan ske i annat rum Rummet ljust och förberett Narkos- lugnande medicin? Minimera antalet personer i rummet

Prediktorer för positiva fynd Kort tid sedan övergreppet Smärta i samband med övergreppet Blödning under &/ efter övergreppet Penetrerande övergrepp

Somatisk undersökning Respektera barnets integritet En kroppsdel i taget kläs av och undersöks Förklara noga i förväg

Upplevelse an ano-genital undersökning Majoriteten av barn upplever lite ångest i samband med SÖ- undersökning Mindre oro efter än innan undersökningen Ökad risk att undersökningen upplevs jobbig om: Nedsatt kognitiv förmåga Kronisk sjukdom Psykiatrisk sjukdom Behov av odlingar/provtagning Saknar sjukvårdsförsäkring Scribano (2010) Child Abuse Negl. 34:602-9 Hornor et al (2009) J Forensic Nurs. 5:124-30

Traumaminnen kan triggas Traumaminnen kan triggas. Vilken betydelse får undersökningen i ett terapeutiskt hänseende? Undersökarens egna traumatiska minnen kan triggas

Rättsmedicinsk undersökning och spårsäkring Snabbt, spår försvinner snabbt DNA inom 72 timmar Alkohol och GHB (Gamma Hydroxy Butyrat) inom timmar Droger inom dagar Skador i underlivet obetydliga och försvinner inom timmar Upprepad Blåmärken kommer fram vartefter

Hur drabbas barn & unga? Inga specifika symtom/tecken Stor variation gällande: fysiska skador & somatiska symtom psykiatriska skador/symtom beteendestörningar obehag/rädsla minnesbilder traumasymtom

Symtom efter skakvåld Vad är sökorsaken? Kramper 45% Sänkt medvetande 43% Andningssvårigheter 34% Ökad irritabilitet 25% Slöhet 23% Kräkningar 22% Andningsuppehåll 21% Kanadensisk studie (n=364) CMAJ 2003; 168(2):155-159 Diafragman innerveras av frenikusnerven från nervplexat Plexus cervicales ( halsflätan

Skador vid skakvåld Den sena följdverkan är hjärnatrofi! Motoriska bortfall Mental retardation Beteendestörningar Epilepsi Synskada

Skakvåld mot spädbarn Hur gick det? Döda 19% Överlevde 81% Normala 7% Multidiciplinär vård 85% Kanadensisk studie (n=364) CMAJ 2003; 168(2):155-159

Våld mot spädbarn Uppskattningsvis utsätts drygt 100 barn under ett år för våld varje år i Sverige Ca hälften av dessa utsätts för skakvåld

Riskgrupper Oftast är det föräldern som tillhör en riskgrupp och inte barnet Kroniska sjuka barn är dock en riskgrupp

Riskgrupper 32,2% missades vid första läkarkontakten 19% tillhörde minoritet och missades 37,4% tillhörde ej minoritet och missades 18,7% tillhörde en icke hel familj och missades 40,2% tillhörde en hel familj och missades Jenny, C et al. JAMA 282(7), 621-626, 1999

Prevention Lära föräldrar strategier när deras barn skriker otröstligt. Skall vända sig till både mammor och pappor. Upplysa föräldrar om att känslan av otillräcklighet ibland infinner sig.

Prevention Föräldrautbildning via MVC, BB och BVC till alla pappor och mammor