Ekosystem - Sjön.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
KLIMAT.
Advertisements

Sjön och havet.
Hur mår våra kustvatten och hur ser framtiden ut?
Syror och baser Jag ska berätta för DIG om syror och baser. Vad det här, hur allt funkar och vad för olika syror och baser det finns mm.
HOKUS POKUS I det här avsnittet ska vi lära oss mer om bl a vatten, temperatur, blandningar och lösningar Ord att lära sig: permanent, konservera, Celsius,
Syror och baser Syror och baser.
Syror och baser.
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.  Värme är en form av energi.  En viss temperatur hos ett ämne.
Sura lösningar Starkt frätande Smakar surt pH-värdet 0-6
Värme och väder del 2.
”hur allt hänger samman”
Meteorologi Läran om vädret.
Det vanligaste ämnet på jorden. Du kan inte leva utan vatten
Vatten är liv.
Vatten.
Det vanligaste ämnet på jorden. Du kan inte leva utan vatten
MILJÖ.
Ämnen har egenskaper Lukt surt beskt Smak sött salt.
Klimatzoner.
Kemi.
Hållbar utveckling Hållbar utveckling är hur vi ska kunna fortsätta med att exempelvis få rent vatten utan att det förstör för andra människor på våran.
VATTEN.
Meteorologi Läran om vädret Göran Stenman och Thomas Mesumbe.
Anne-Lie Hellström, Norrmalmskolan, Piteå –
Läran om samspelet mellan växter, djur och natur
Vatten är liv Av: Ludvig Nahnfeldt.
Abiotiska faktorer Icke levande faktorer.
Insjön.
Försurning.
Väder.
3 % sötvatten 1/5 finns i Bajkalsjön Amazonasfloden 600 mil lång
- Orsaker , effekter, påverkan och förbättring!
Reningsmetoden Naturlig försurning av våra sjöar och vattendrag
Försurning på grund av surt regn Vad har hänt? Försurning på grund av surt regn.
Försurning Försurning i vatten och mark orsakas av surt regn. Surt regn bildas av utsläpp av svavel och kväve. Svavel I röken från bland annat industrier.
FÖRSURNING I molnen bildar svavlet och vattnet svaveldioxid och ibland svavelsyra I röken från industrin finns det svavel-föreningar. Det sura regnet faller.
Försurningen Stor fråga under 1970-talet och 1980-talet
Marken och skogen.
Ekologi Läran om hur växter djur och andra levande varelser är beroende av varandra.
Försurning, Av Ebba och Emma.
Syror och Baser 1 Sid 64 – 79, repetition.
Rymden – vårt solsystem
Biologi Livets former.
Allt som lever och allt som inte lever inom ett avskilt område.
Kvävets kretslopp.
– levnadsmiljöer försvinner
Vår livsmiljö Vatten s. 127 – 158 i kemiboken.
Liv och miljö i svenska ekosystem
Brunjord - Lövskog Förna Mull.
Begreppslista.
Ekosystemet Skogen Ekosystem.
När man talar om att någonting har försurats menar man att det har fått ett för lågt pH-värde. När någonting har försurats i naturen beror det på att.
Ekologi Vetenskapen om de levande varelsernas relation till sin omvärld.
Ekologi ”Läran om huset” Hur olika arter fungerar tillsammans med varandra och med miljön omkring oss.
Ekologi Liv på olika villkor.
Ekologi Liv på olika villkor. Ekologi = läran om huset Vad är ekologi? –Läran om samspelet i naturen –Samspelet mellan alla organismer (levande varelser)
Vid sjön. Sötvatten Inte salt vatten Sjövatten kallas sötvatten.
Myrserien Växtekologisk orienteringskurs. Myrserien.
Ekologi.
Luft och Vatten.
Meteorologi Läran om vädret
Sjön som ekosystem.
Syror och Baser.
Sjöar som ekosystem.
Ekologi: Östersjön.
Vatten.
Hav 71 % av Jordens yta är hav.
Syror och Baser.
Presentationens avskrift:

Ekosystem - Sjön

Insjön som ekosystem Strandzonen Fria vattnet Djupbottenzonen vass kaveldun starr abborryngel and näckros andmat ålnate mygglarv växt- och djurplankton Strandzonen Fria vattnet dykare mört gädda märlkräfta snäcka bakterier braxen Djupbottenzonen

Två sjötyper Näringsfattiga sjöar Näringsrika sjöar Vad skiljer dem åt??

Näringsfattiga sjöar Lite mineraler (gödningsmedel) p g a urberg och moränmark (barr- och fjällskog) Gles och artfattig växtlighet i strandzonen Planktonfattigt vatten Stort siktdjup pH lägre än 7 (lite surt) Vitmossa trivs - indikator på sur omgivning

Näringsrika sjöar Omges av bördig och kalkrik mark Mycket mineralämnen som göder växterna Tät och artrik växtlighet i strandzonen Litet siktdjup pH 7-8 (lite basiskt) Risk för syrefattig botten Kallas ibland fågelsjöar Kaveldun trivs – indikator på näringsrik sjö

Under de fyra årstiderna??? Vad händer med sjön Under de fyra årstiderna???

Sjön och årstiderna Vinter Sötvatten har störst densitet vid +4°C Vattnet cirkulerar inte på vintern Vind 0°C 4°C

Sjön och årstiderna Vår Isen tinar och vattnet värms av solen Allt vatten har samma temperatur, +°4C Vind 4°C Syre ner till botten Mineraler upp till ytan Detta kallas för vårcirkulation som leder till algblomning 4°C

Sjön och årstiderna Sommar Varmt ytvatten flyter på kallare bottenvatten. Vind 20°C 16°C Det så kallade språngskiktet delar upp vattnet i en kallare och en varmare del. I den kallare delen står vattnet stilla. _______________________________________ Språng-skikt 9°C 4°C

Sjön och årstiderna Höst Vattnet kyls av. Vindarna får vattnet att cirkulera. Allt vatten har samma temperatur, +°4C Vind 4°C Syre ner till botten Mineraler upp till ytan Kallas för höst-cirkulation som kan, om det är varm höst, leda till algblomning 4°C

Miljöproblem och sjöar Onaturligt stor mängd mineralämnen leder till övergödda sjöar (kväve och fosfor) Försurad nederbörd leder till försurade sjöar (kväve och svavelföreningar) Arter försvinner – den biologiska mångfalden urholkas Fågellivet förändras Kalkning hjälper för stunden Vad kan vi göra för att stoppa detta?