Olycksutveckling Moped

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Fornminnesinformation och FMIS
Advertisements

Olyckor, skador och kriser i samhället
PSYKOLOGI OCH ELEKTRONISK UTRUSTNING I TRAFIKEN
Hur mår Golfen? Hur mår Golfen? Medlemsutvecklingen
Allvarligt skadade motorcyklister och mopedister Underlag 2.0.
Rapport Allmänheten om vegetarisk mat Djurens Rätt
Olycksfall bland barn och ungdomar
Dödsolyckor på väg med ”fyrhjulingar” Rev Källa: Trafikverkets djupstudiedata av omkomna i vägtrafiken.
Säker mobilitet för äldre NTF Väst Göteborg Gunnar Carlsson Trafiksakkunnig inom SPF E-post: Mobil:
ISO en ny ISO-ledningssystem- standard för trafiksäkerhet Anders Lie (Ordförande SIS/TK 511 Ledningssystem för trafiksäkerhet )
Trender för framtidens städer Rikard Engström Strategisk utveckling
Cyklisters singelolyckor - orsaker och skador
Mopeden smart transportmedel eller farligt fordon?
Skåne University Hospital
Session 61 MC Transportforum Extremt beteende EXTREMT BETEENDE – OLOVLIG KÖRNING Jesper Christensen Maria Nordqvist.
Mottagna och överenskommelser i Västernorrland
Tre attitydkomponenter som påverkar våra bilder av äldre
Mopeder i polisens statistik
Så här jobbar Nationella Snöskoterrådet med säkerhet Nationellt snöskoterforum i Falun november 2011 Nationella Snöskoterrådet på skotertur i VÄSEKS.
Leverantörsdagen Gävle 14 april
Obehörigt spårbeträdande och kameraövervakning inom järnvägssektorn
Program Allmänt/Organisation Statlig medfinansiering Vägteknik Miljö
SNÖSKOTERRELATERADE DÖDSFALL I SVERIGE 99/00-05/06
Strategi för ökad och säker cykling Delredovisning 1 april
Nyheter i BVF 923 version 4.0, gäller från
Allvarligt skadade i vägtrafiken. 2Utkast Andel allvarligt skadade (medicinsk invaliditet ≥1 %) trafikanter fördelat på färdsätt Flest skadas.
Lean accounting på SUS -begränsningar och möjligheter KEFU seminarium 20 maj 2014 Erfarenheter från ett gemensamt forskningsprojekt mellan Skånes universitetssjukhus.
MSB:s statistik och IDA
Fakta om vägarbeten Olyckor och incidenter Hastigheter vid vägarbeten
Alkohol och drogsituationen nationellt och lokalt ur ett folkhälsoperspektiv Förekomst Konsekvenser, men - inte om risk för att bli beroende - inte om.
Sekretess i vården Lars-Olof Tobiasson.
ST-läkare infektionskliniken
Regional samling Västernorrland – mot nya mål Caroline Ottoson Vägverket Region Mitt
B (personbil) - olycksstatistik
Olyckor i vägtrafik David Wilde Olycksutredare Vägverket Region Stockholm.
Plötsligt var det ett vägarbete!
Motorcyklisters attityder och beteende
Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet i vägtrafik - en beskrivning
Hearing 26 nov Stockholm Moderator: Roberto Vacchi
Hastighetsefter-levnad – hur tar vi nästa steg
Avgiftsstudie Nils Holgersson år 2007 Bild 1 Baserat på rapportversion
Att möta framtiden Cancerrehabilitering
Leverantörsdagen Gävle 14 april
Resultat från Bilprovningens webbenkät om bilisters inställning och vanor gällande bilkörning och alkohol. September Enkätresultat.
Införande av nya hastighetsgränser
Säkerheten främst Registrering av behörigheter
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Kvartalsstatistik från Strama kvartal 2, 2008 Öppenvård: Antibiotika (J01 exkl. metenamin), per månad, DDD/1000 invånare och dag, inkl. glidande medelvärde.
=.
Det inträffar olyckor vid snökoterkörning ■Årligen omkommer ett tiotal personer och ungefär 800 skadas ■Två tredjedelar av dödsolyckorna inträffar på isen.
Allvarlig skada för oskyddade i singelolyckor Simon Sternlund
SFI SFX 2013 I Stockholms län Nacka.
Hastighetsnivåer i en attraktiv stad!
Hastighetsmätningar i tätort – metod och analys Anna Vadeby och Anna Anund.
Start.
Antal omkomna i vägtrafiken, Källa: STRADA, Transportstyrelsen.
Omkomna i vägtrafiken 2012 enligt preliminära uppgifter T o m 15 augusti 188 omkomna mot 199 (2011) Jan - juli oförändrat i personbil, färre.
Omkomna i vägtrafiken 2012 enligt preliminära uppgifter T o m 13 juni 116 omkomna mot 128 (2011) Jan - maj oförändrat i personbil, färre mc.
1 ANALYSSTRATEGIERINSPIRATIONLÄNKARNOLLVISIONENMÅL.
Trafiksäkerhet Nollvisionen Olyckor Illustrationerna är hämtade ur NTF:s bok Rätt och vett i trafiken, illustratör Sara Mazetti-Nissen, FormForm.
EXTREMT BETEENDE I TRAFIKEN Maria Nordqvist Tylösandsseminariet 2016.
Extremt beteende På MC- handlar om olovlig körning
Mc, Moped - olycksutveckling
Antal omkomna Ökat fokus på oskyddade trafikanter! trafikanter
Antal omkomna Ökat fokus på oskyddade trafikanter! trafikanter
Analys av trafiksäkerhetsläget 2012
Ökad säkerhet på motorcykel och moped
Polisrapporterade skadade på väg, fyrhjulingar
B (personbil) - olycksstatistik
Styrks översättning, utan bild måste giltigt id-handling visas upp
Presentationens avskrift:

Olycksutveckling Moped

Moped - allmänt

Försäljning av mopeder 2001-2009 * Källa: McRF

Trafikförsäkrade mopeder *From 2004 trafikförsäkrade per sista december Källa: Försäkringsförbundet

Antal registrerade respektive avställda mopeder klass 1 * Källa: Transportstyrelsen och SCB

Utveckling av antalet omkomna mopedister De senaste tio åren har ca 12 mopedister omkommit per år. Under de senaste åren omkom flest på klass 1 mopeder.

Utveckling av antalet svårt skadade mopedister Antalet svårt skadade mopedister har fördubblats de senaste tio åren. Under de senaste åren skadades flest svårt på klass 1 mopeder.

Utveckling av antalet omkomna motorcyklister och mopedister i trafiken enligt officiell statistik under de senaste 12 månaderna

Utveckling av antalet svårt skadade motorcyklister och mopedister i trafiken enligt polisuppgifter under de senaste 12 månaderna

Utveckling av antalet omkomna oskyddade trafikanter enligt officiell statistik

Utveckling av antalet svårt skadade oskyddade trafikanter enligt polisuppgifter

Antal omkomna och svårt skadade barn (0-17 år) i trafiken enligt polisuppgifter per trafikantkategori Antalet svårt skadade barn under 18 på moped har fortsatt öka under de senaste åren. Moped är det färdsättet som ger upphov till flest svårt skadade barn i trafiken.

Utveckling av antalet omkomna och svårt skadade mopedister per mopedklass Det totala antalet omkomna och svårt skadade mopedister har ökat. Ökningen står klass 1 mopederna för. Källa: polisrapporterade trafikolyckor

Utveckling av antalet svårt skadade enligt sjukvård (PAR) per trafikantgrupp Källa: SIKA statistik 2009:24

Utveckling av antalet svårt skadade MÄN enligt sjukvård (PAR) per trafikantgrupp Källa: SIKA statistik 2009:24

Antal omkomna mopedister 2000-2008 (105 omkomna) per åldersgrupp Nästan hälften av de omkomna mopedisterna var yngre än 18 år Källa: polisrapporterade trafikolyckor

7 av 10 av alla svårt skadade mopedister var yngre än 18 år. Antal svårt skadade mopedister 2000-2008 (2422 personer) per åldersgrupp 7 av 10 av alla svårt skadade mopedister var yngre än 18 år. Källa: polisrapporterade trafikolyckor

Åldersutveckling 2170 omkomna och svårt skadade mopedister 2003 – 2009 Mopedskador drabbar främst barn. Antalet skadade ökar i åldersgruppen.

Åldersutveckling – klass 1 987 omkomna och svårt skadade mopedister 2003 – 2009 Skador med klass 1 mopeder drabbar främst barn. Antalet skadade ökar i alla åldersgruppen.

Åldersutveckling – klass 2 1183 omkomna och svårt skadade mopedister 2003 - 2009 Skador med klass 2 mopeder drabbar främst barn. Antalet skadade minskar i denna åldersgrupp.

Olyckstyperna skiljer sig inte mycket åt mellan de två mopedklasserna. Andel olyckstyp i dödsolyckor med mopeder 2000-2008 (89 olyckor) per mopedklass Olyckstyperna skiljer sig inte mycket åt mellan de två mopedklasserna.

2 av 3 dödsolyckor skedde i kollision med annat motordrivet fordon. Andel olyckstyp i dödliga och svåra olyckor med mopeder 2003-2008 (1852 olyckor) Antal Moped-mf 1120 Moped singel 553 Moped-moped 97 Övrigt 82 2 av 3 dödsolyckor skedde i kollision med annat motordrivet fordon. Källa: polisrapporterade trafikolyckor

Korrelationer hjälm, trimning, alkohol, ålder i dödsolyckor med mopeder 2005-2008 Ej rätt använd hjälm Totalt 43% 10% 7% 5% 9% 8% 12% 17% 2% Trimning totalt 40% 7 av 10 omkomna mopedister antingen var alkoholpåverkade eller körde en trimmad moped eller hade ej rätt använd hjälm. 4 av 10 omkomna mopedister under 18 år använde hjälm rätt, var nyktra och hade en otrimmad moped. Inget barn under 18 år som kört moped i dödsolyckor var alkoholpåverkat. Alkoholpåverkad totalt 31% Barn 0-17 förare totalt 44%

Utbetalda trafikskadekostnaderna samt antal trafikskador i trafikförsäkringen, för mc och moped kkr Antal Källa: Försäkringsförbundet

Svåra skador – mopedister Andel svåra skador (AIS 3-5) per kroppsregion i icke dödliga trafikolyckor* Kroppsregion Ben 37% Huvud exkl ansikte 22% Bröstkorg 16% Hand 10% Arm 4% Fot 3% Buk Nacke 1% Axel Ansikte Rygg *Källa: STRADA sjukvård

Omkomna och svårt skadade mopedister under de senaste 5 åren, per län

Moped – fordon

Andel omkomna mopedister kontra trimning 2005-2008 Minst 4 av 10 mopeder inblandade i dödsolyckor var trimmade. I dödsolyckor där föraren var under 18 var minst hälften av mopederna trimmade. Källa: djupstudier av dödsolyckor

Minst 4 av 10 mopeder inblandade i dödsolyckor var trimmade. Utveckling av andelen konstaterad trimning på mopeder inblandade i dödsolyckor Minst 4 av 10 mopeder inblandade i dödsolyckor var trimmade. Källa: djupstudier av dödsolyckor

Moped – väg

Väghållare i dödsolyckor med mopeder 2000-2008 (89 olyckor) Flest mopedister omkommer på det statliga vägnätet.

Andel omkomna och svårt skadade mopedister 2005-2008 per hastighetsgräns De flesta omkommer på vägar med hastighetsgräns 70 km/h. De flesta skadas svårt på vägar/gator med hastighetsgräns 50 km/h. Källa: polisrapporterade trafikolyckor

Moped - användning

Var femte 15-17-åring använder moped oftare än en gång i veckan. Andel personer som använder moped en gång i veckan eller oftare år 2008, per åldersgrupp Var femte 15-17-åring använder moped oftare än en gång i veckan. Källa: Vägverkets trafiksäkerhetsenkät 2008

Antal omkomna mopedister 2000-2008 (105 omkomna) per månad Nästan hälften av de omkomna mopedisterna dog under juni-augusti. Källa: polisrapporterade trafikolyckor

Antal svårt skadade mopedister 2000-2008 per månad Nästan hälften av de svårt skadade mopedisterna skadades under juni-augusti. Källa: polisrapporterade trafikolyckor

Antal omkomna mopedister 2000-2008 (105 omkomna) per veckodag Källa: polisrapporterade trafikolyckor

Antal omkomna mopedister 2000-2008 (105 omkomna) per tidpunkt Hälften av mopedisterna omkom mellan kl. 18-03. Källa: polisrapporterade trafikolyckor

Könsfördelning i dödsolyckor med mopeder 2000-2008 (105 omkomna) Antal omkomna Kvinnor 12 Män 93 9 av 10 som omkom på moped var män. Källa: polisrapporterade trafikolyckor

Placering i dödsolyckor med mopeder 2000-2008 (105 omkomna) Antal På förarplats 75 Pass bak 7 Okänd placering 23 Minst 7 av 10 av alla omkomna på moped var förare. Källa: polisrapporterade trafikolyckor

Andel alkohol och droger i dödsolyckor med mopeder 2005-2008 Ingen person under 18 år som kört moped i dödsolyckor var alkohol- eller drogpåverkad. I åldersgrupp 18-64 omkommer flera påverkade än opåverkade. Källa: djupstudier av dödsolyckor

Hjälmanvändning i dödsolyckor med mopeder 2005-2008 Minst 4 av 10 omkomna under 18 år saknade eller tappade hjälmen vid olyckstillfället. 6 av 10 omkomna i åldersgruppen 18-64 saknade eller tappade hjälmen vid olyckstillfället. Källa: djupstudier av dödsolyckor

Ljusförhållanden i dödsolyckor med mopeder 2000-2008 (105 omkomna) Antal I dagsljus 59 I mörker 37 I gryning/ skymning 7 Uppgift saknas 2 4 av 10 dödsolyckor skedde i mörkret, gryning eller skymning. Källa: polisrapporterade trafikolyckor

Väderlek i dödsolyckor med mopeder 2000-2008 (105 omkomna) Antal I uppehållsväder 91 I dis/dimma 2 I regn 10 I snöfall 1 Uppgift saknas 1 Källa: polisrapporterade trafikolyckor

Moped – klasser Dödsolyckor med mopeder efter EU-mopedens införande – Ett projekt finansierat av Vägverkets skyltfond. Kontaktperson: Johan Strandroth, Vägverket

Mopedolyckor efter EU-mopedens införande Analys av mopedolyckor 2000-2006 Kvalitativ analys – Klass 1 och klass 2 i dödsolyckor Dödsolyckor med mopeder efter EU-mopedens införande – Ett projekt finansierat av Vägverkets skyltfond. Kontaktperson: Johan Strandroth, Vägverket

Mopedolyckor efter EU-mopedens införande Analys av mopedolyckor 2000-2006 Kvalitativ analys – Klass 1 och klass 2 i dödsolyckor Dödsolyckor med mopeder efter EU-mopedens införande – Ett projekt finansierat av Vägverkets skyltfond. Kontaktperson: Johan Strandroth, Vägverket

Mopedolyckor efter EU-mopedens införande Analys av mopedolyckor 2000-2006 Kvalitativ analys – Klass 1 och klass 2 i dödsolyckor Dödsolyckor med mopeder efter EU-mopedens införande – Ett projekt finansierat av Vägverkets skyltfond. Kontaktperson: Johan Strandroth, Vägverket

Mopedolyckor efter EU-mopedens införande Analys av mopedolyckor 2000-2006. Kvalitativ analys – Klass 1 och klass 2 i dödsolyckor. Dödsolyckor med mopeder efter EU-mopedens införande – Ett projekt finansierat av Vägverkets skyltfond. Kontaktperson: Johan Strandroth, Vägverket

Mopedolyckor efter EU-mopedens införande Analys av mopedolyckor 2000-2006. Kvalitativ analys – Klass 1 och klass 2 i dödsolyckor. Dödsolyckor med mopeder efter EU-mopedens införande – Ett projekt finansierat av Vägverkets skyltfond. Kontaktperson: Johan Strandroth, Vägverket

Mopedolyckor efter EU-mopedens införande Analys av mopedolyckor 2000-2006. Kvalitativ analys – Klass 1 och klass 2 i dödsolyckor. Dödsolyckor med mopeder efter EU-mopedens införande – Ett projekt finansierat av Vägverkets skyltfond. Kontaktperson: Johan Strandroth, Vägverket

Mopedolyckor efter EU-mopedens införande Analys av mopedolyckor 2000-2006. Kvalitativ analys – Klass 1 och klass 2 i dödsolyckor. Dödsolyckor med mopeder efter EU-mopedens införande – Ett projekt finansierat av Vägverkets skyltfond. Kontaktperson: Johan Strandroth, Vägverket

Mopedolyckor efter EU-mopedens införande Analys av mopedolyckor 2000-2006. Kvalitativ analys – Klass 1 och klass 2 i dödsolyckor. Dödsolyckor med mopeder efter EU-mopedens införande – Ett projekt finansierat av Vägverkets skyltfond. Kontaktperson: Johan Strandroth, Vägverket

Mopedolyckor efter EU-mopedens införande Analys av mopedolyckor 2000-2006. Kvalitativ analys – Klass 1 och klass 2 i dödsolyckor. Dödsolyckor med mopeder efter EU-mopedens införande – Ett projekt finansierat av Vägverkets skyltfond. Kontaktperson: Johan Strandroth, Vägverket

Mopedolyckor efter EU-mopedens införande Analys av mopedolyckor 2000-2006. Kvalitativ analys – Klass 1 och klass 2 i dödsolyckor. Dödsolyckor med mopeder efter EU-mopedens införande – Ett projekt finansierat av Vägverkets skyltfond. Kontaktperson: Johan Strandroth, Vägverket

Mopedolyckor efter EU-mopedens införande Analys av mopedolyckor 2000-2006. Kvalitativ analys – Klass 1 och klass 2 i dödsolyckor. Dödsolyckor med mopeder efter EU-mopedens införande – Ett projekt finansierat av Vägverkets skyltfond. Kontaktperson: Johan Strandroth, Vägverket

Mopedolyckor efter EU-mopedens införande Analys av mopedolyckor 2000-2006. Kvalitativ analys – Klass 1 och klass 2 i dödsolyckor. Dödsolyckor med mopeder efter EU-mopedens införande – Ett projekt finansierat av Vägverkets skyltfond. Kontaktperson: Johan Strandroth, Vägverket

Mopedolyckor efter EU-mopedens införande Analys av mopedolyckor 2000-2006. Kvalitativ analys – Klass 1 och klass 2 i dödsolyckor. Dödsolyckor med mopeder efter EU-mopedens införande – Ett projekt finansierat av Vägverkets skyltfond. Kontaktperson: Johan Strandroth, Vägverket

Mopedolyckor efter EU-mopedens införande Analys av mopedolyckor 2000-2006. Kvalitativ analys – Klass 1 och klass 2 i dödsolyckor. Dödsolyckor med mopeder efter EU-mopedens införande – Ett projekt finansierat av Vägverkets skyltfond. Kontaktperson: Johan Strandroth, Vägverket

Mopedolyckor efter EU-mopedens införande Analys av mopedolyckor 2000-2006. Kvalitativ analys – Klass 1 och klass 2 i dödsolyckor. Dödsolyckor med mopeder efter EU-mopedens införande – Ett projekt finansierat av Vägverkets skyltfond. Kontaktperson: Johan Strandroth, Vägverket

Mopedolyckor efter EU-mopedens införande Analys av mopedolyckor 2000-2006. Kvalitativ analys – Klass 1 och klass 2 i dödsolyckor. Dödsolyckor med mopeder efter EU-mopedens införande – Ett projekt finansierat av Vägverkets skyltfond. Kontaktperson: Johan Strandroth, Vägverket

Mopedolyckor efter EU-mopedens införande Analys av mopedolyckor 2000-2006. Kvalitativ analys – Klass 1 och klass 2 i dödsolyckor. Dödsolyckor med mopeder efter EU-mopedens införande – Ett projekt finansierat av Vägverkets skyltfond. Kontaktperson: Johan Strandroth, Vägverket

Mopedolyckor efter EU-mopedens införande Analys av mopedolyckor 2000-2006. Kvalitativ analys – Klass 1 och klass 2 i dödsolyckor. Dödsolyckor med mopeder efter EU-mopedens införande – Ett projekt finansierat av Vägverkets skyltfond. Kontaktperson: Johan Strandroth, Vägverket

Mopedolyckor efter EU-mopedens införande Analys av mopedolyckor 2000-2006. Kvalitativ analys – Klass 1 och klass 2 i dödsolyckor. Dödsolyckor med mopeder efter EU-mopedens införande – Ett projekt finansierat av Vägverkets skyltfond. Kontaktperson: Johan Strandroth, Vägverket

Mopedolyckor efter EU-mopedens införande Analys av mopedolyckor 2000-2006. Kvalitativ analys – Klass 1 och klass 2 i dödsolyckor. Dödsolyckor med mopeder efter EU-mopedens införande – Ett projekt finansierat av Vägverkets skyltfond. Kontaktperson: Johan Strandroth, Vägverket