Mitt arbete om förändringar av Elias och Elliott.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Det första du bör göra är att rita horisonten
Advertisements

Atomer, molekyler och kemiska reaktioner
Bildspel om våra fjärilslarver
Syror och baser Jag ska berätta för DIG om syror och baser. Vad det här, hur allt funkar och vad för olika syror och baser det finns mm.
Lee Esselström 2002 Min egen julkalender - stickade sockor på rad
Atomer och kemiska reaktioner
Sorteringslek i skogen
Kemi.
HOKUS POKUS I det här avsnittet ska vi lära oss mer om bl a vatten, temperatur, blandningar och lösningar Ord att lära sig: permanent, konservera, Celsius,
Syror och baser Syror och baser.
Jordens processer som formar jordytan
De tre aggregationsformerna
Vad menas med ett ämnes egenskaper?
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.  Värme är en form av energi.  En viss temperatur hos ett ämne.
Nu har våren kommit till Pollux
Slöjd Presentation! Av: Malte Bergman.
Mitt arbete om förändringar av Markus och Vilgot
Tekniskrapport Båt vt.14 Av Lukas Edin 9a.
Rena ämnen och blandningar
Den magiska tråden. Jag har gjort en höst halsduk. Den skulle vara varannan varm färg och varannan kall färg. Jag har bytt färg flera gånger.
Vattnets kretslopp.
Huden.
Ämnen har egenskaper Lukt surt beskt Smak sött salt.
Projekt regnbågen En dag i september när vi skulle gå till skogen, såg vi regnbågen. - Titta regnbågen ropade barnen.
Dagens upplägg Kemiförsök
Kemi.
Varför nio träbitar? Barnens funderingar - Jag ska tänka - Tavlan (whiteboard) Tror ni den fastnar där, undrar Annika. Annika provar och den trillar ner.
Kemi-quiz.
Fotosyntesen Hur fungerar den?.
Vi värmer våra pulver.
VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad
Värme och väder del 1.
Så här ser brännaren ut.
Mitt arbete om förändringar Av Frida E och Isabella.
Ämnenas smådelar Ingenting försvinner.
Luft. Luft består av en blandning av olika gaser.
De fyra elementen.
Grundläggande kemi För att kunna skilja på olika ämnen så talar man om ämnens olika egenskaper. Till exempel syrgas och kvävgas. Dessa båda gaser är osynliga.
Mitt arbete om förändringar av Pontus och Matilda
Materia "allt som har både massa och volym"
Mitt arbete om förändringar av Klara och Natalie.
Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
Naturvetenskaplig undersökning
Kemi - Materia Begrepp inom Kemin.
Kemins grunder.
Repetition.
Marie Roslund, Rusksele skola, Rusksele –
Introduktion & Säkerhet del 2
Vad menas med ett ämnes egenskaper?
KEMI Vad är det egentligen?.
Ämnen och vatten.
Mitt arbete om förändringar av Ida och Alicia
Kemi finns överallt runtomkring oss.
KEMI NO år 6 Källängens skola KEMI.
Teknik på Ä L G E N S Förskola 2010.
Naturlandskap blir kulturlandskap
Salter och metalloxider Kap 5
Jordens, djurens och människans utveckling
KEMI Blandningar, lösningar och aggregationsformer
Ämnen har egenskaper Lukt surt beskt Smak sött salt.
På den här bilden, marken (vattnet) stannar där linjen är
Syns inte men finns ändå
Blandningar och lösningar
Luft och Vatten.
Marie Roslund, Rusksele skola, Rusksele –
Vår jord Geografi åk 4.
Lösningar Salt Na+ Cl- Vatten.
Uppdrag 8 Testa med rödkålssaft
Separation av ämnen Sedimentering och dekantering Filtrering
Kemi – första terminen.
Presentationens avskrift:

Mitt arbete om förändringar av Elias och Elliott

Uppdrag 1 • Vi undersökte en tablett och ett glas med vatten. • Tabletten var vit, len, platt, hård och rund. Den luktade ingenting. • Vattnet var genomskinligt, blött och rinnigt. Det var luktlöst. • När vi la tabletten i vattnet började det bubbla i vattnet. Tabletten löstes upp.

Uppdrag 2 • Vi skulle smälta en isbit på kortas tid. Det tog ungefär 4 minuter. Vil la isbiten under armhålan, vi satt på den och vi la den på elementet.

uppdrag 3 • Vatten har tillstånd: fast – flytande – gas • Fast: molekylerna vibrerar lite och håller ihop. • Flytande: molekylerna rör sig snabbt och hoppar runt. • Gas: molekyrerna för sig så snabbt att de hoppar iväg (som när du poppar popcorn i krastrulen utan lock  ).

Vattnets kretslopp

Uppdrag 4 • Vi undersökte hur grus ser ut. Vi studerade några gruskorn på ett svart papper och tittade med förstoringsglas. Kornen hade olika färger, var hårda och hade olika former. De var luktfria. • Sedan undersöktevi på samma sätt. De var fyrkantiga, vita och lite genomskinliga. De luktade luktade ingenting. Kornen hade olika storlek.

• Vi hällde saltet i bägaren med gruskorn och rörde om. Då sjönk saltet ned mot botten. Gruskornen hamnade övers. • Går det att separera saltet från gruset igen? • Vi satte ett nät över bägaren. När vi höll bägaren. • Vi har separerat vår blandning!

Uppdrag 5 försvinner något ? • Vi undersökte tre fasta ämnen. • Grus:Det är olika färg( vitt, orange, grått och brunt). Det är hårt. Några Korn är sträva och några är kantiga och några är runda. Gruset är luktfritt. • Papper: Det är gråvitt. Det är mjukt och lite strävt. Alla bitar är platta. Pappret är luktfritt. • Salt: Det är vitt. Kornen är hårda och sträva. De är kantiga. Saltet luktfritt.

Grus och vatten Före omrörning • Gruset är på botten. Efter omrörning • Gruset ligger fortfarande på botten och vattnet har blivit smusigare.

Papper och vatten • Först flöt pappret sedan sjönk det sakta. Det har lagt sig överallt i bägaren. • Pappret löste upp sig lite och är överallt i bägaren.

Salt och vatten Före omrörning • Saltet lägger sig på botten. Efter omrörning • Saltet har lösts upp i Vattnet.

Uppdrag 6 • Vi tog blandningarna från förra uppdraget och hällde dem i ett filter. Vi kunde separera gruset och pappret men inte saltet. • Blandning: de ämnen blandats går att se och de förändras inte. • Lösning: ämnen blandas, de enskilda delarna går inte att se och ämnena förändras inte.

Uppdrag 7 Vilken sockerform vinner? • Vi studerade strösockret. Det är som små kristaller och de är genomskinliga eller vita. Det luktar ingenting. • Vi studerade sockerbiten. Den är fyrkantig och vit. Den glänser och är hård. • Vi ska blanda sockerbiten och strösockret med vatten. • Förutsägelse: vi tror att strösockret löser sig snabbast i vattnet.

• Sammanfattning: Strösockret löste sig snabbast. Det beror på att kristallerna i sockerbiten sitter ihop medan i strösockret de isär.

Uppdrag 8 kromatografi • Vi använde en svart och en grön tuschpenna och målade en prick på ett kaffefilter. Sedan droppade vi vattnet, en droppe i taget, på pricken. Vattnet drog med sig de olika färgerna utåt och vi fick ett fint mönster.

Uppdrag 9 det bubblar och fräser • Vi hade två bägare, en med vatten och en ättika. Vi hällde bikarbonat (bakpulver) i båda bägarna. I bägaren med ättika blev det en reaktion, det började att bubbla och fräsa. • När man blandar vissa ämnen inträffar en kemisk reaktion och det bildas ett nytt ämne, en gas. Gasen ser man som bubblor.

• Vi tog en tom plastpåse och fyllde den med lite vatten. När vi stoppade i en brustablett blev det en reaktion och en gas bildades. Vi kunde se gasen genom att påsen utvidgades och blev större.

Vad har vi lärt oss? • Vi har lärt oss blanda och separera. • Det finns olika färger i en svart tuschpenna. • Man kan separera ämnen genom silning, filtering och avdunstning. • Ämnen som är lösa från början ( T.ex. strösocker ) löser sig snabbare i vatten än fasta ämnen (t.ex. bitsocker) • Blandar man bikarbonat och ättika blir det en reaktion och det bildas en gas.

Det roligaste var … • Det roligaste var att blanda ättika och bikarbonat för att det bubblade upp.